Gothia Cup turneringen attraherar 1,650 lag från hela världen. (Klicka på bilden för att förstora)

AV: Emma Löfgren, www.thelocal.se, torsdag 16 juli 2015, uppdaterad fredag 17 juli 2015:

Tusentals ungdomar från hela världen reser till Göteborg i västra Sverige för att tävla i Gothia Cup varje år. Och i onsdags var det dags för Bollnäs P12:or och ett lag lett av akademipersonal från brittiska De La Salle att göra upp ute på planen.

Men för de 12-åriga svenska fotbollsspelarna förvandlades matchen till en mardröm. Domaren tvingades ingripa efter att en grupp föräldrar från Liverpool-laget agerat på ett aggressivt sätt, hånat och svurit mot barnen.

"De sprang ut på planen och hotade våra spelare. Stämningen var otroligt elakartad," berättade Andreas Hansemoen, som tränar ett av de andra Bollnäs-lagen och som närvarade vid matchen, för The Local under torsdagen.

Den unga domaren var tvungen att kalla in back-up under den andra halvleken. När matchen blåstes av fanns det fem domare närvarande på planen, inklusive en Fifa-inspektör.

"Jag är ledsen för båda lagen. Inget lag ska behöva spela under sådana förhållanden. Man måste kunna hålla igen som förälder - vid ett tillfälle var det runt sex eller sju föräldrar på planen," sade Hansemoen.

De La Salle akdemin är en katolsk skola för pojkar mellan 11 och 18 år. En av skolans f.d elever är Wayne Rooney, den engelske landslagsmannen som spelar för Manchester United.

Fotbollsturneringen Gothia Cup är även känd som The World Youth Cup och den organiseras av BK Häcken, ett Göteborgslag som spelar i den högsta ligan. Sedan den blygsamma starten 1975 med 275 deltagande lag har den vuxit och blivit den största ungdomsturneringen i hela världen.

"Det är såklart tråkigt när sådana här saker händer. Vi reagerade starkt på det och tillrättavisade det brittiska laget på ett skarpt sätt och vi bad de att lösa deras problem. Jag vill understryka att det inte var något fel på spelarnas eller tränarnas uppträdande, men en grupp föräldrar uppträdde illa och skrek dåliga ord," berättade Gothia Cup pressekreteraren Peter Kymner för The Local och tillade att Liverpool-edaren hade varit väldigt ångerfull efter incidenten.

"Det här är en incident under fler än 4,000 matcher som spelats under veckan. Jag förstår att det får medieuppmärksamhet, men man måste även se det ur ett större perspektiv," tillade han.

De La Salle rektorn Catherine Flaherty har svarat på The Local's fråga om en kommentar genom att säga att laget kom från en annan skola i Liverpool-området.

"De La Salle akademipersonalen eskorterade studenter från lokala skolor till Göteborg för turneringen. De hade sällskap av föräldrar till de här barnen. Eleverna är inte De La Salle elever och föräldrarna är inte De La Salle föräldrar," sa hon i ett email.

"Akademin har inte överseende med dessa föräldrars beteende och vi är ledsna att incidenten har fördärvat en väldigt framgångsrik turnering för personalen och studenterna."

Själva matchen förlorade Bollnäs P12-lag efter straffar och Hansemoen sade att incidenten inte hade skrämt de svenska ungdomarna.

"De har tänkt mycket på det för de är inte vana vid att domaren måste stoppa matchen för att föräldrar skriker på dem. Men de är tuffa ungar, så de har tagit det bra," sa han.

Bilden: Förstår att ni undrar vad Harry Redknapp och Sd-kommunpolitikern i Mullsjö Albert Müller gör på bilden till dagens inlägg, läs vidare här under så förstår ni. (Klicka på bilderna för att förstora)

2012 anklagades ärkepajasen Harry Redknapp för att ha tagit emot hemliga betalningar av en f.d Portsmouth ägare, den amerikansk-serbiske kapitalisten Milan Mandarić. Redknapp friades senare i domstolen, men betalningar hade skett till engelsmannens konto i Monaco, tecknat under namnet "Rosie47", en kombination av dårens hunds namn och hans födelseår!

Nu har den här grejen med att blanda in hundar i sina ljusskygga aktioner även nått Sverige. Föga förvånande är det en innovativ och intelligent Sd-representant som använt sig av tjänster från våra fyrfotade kamrater.

Vet inte om ni är bekanta med metropolen Mullsjö, är ni inte det så ligger den ungefär mellan Jönköping och Falköping, i Jönköpings län, men tillhör landskapet Västergötland. I denna pulserande stad finns en ledande företrädare för det Sverigevänliga partiet Sd vid namn Albert Müller. I gårdagens (30/7-2015) Jönköpings-Posten figurerade nämnda Müller i en artikel.

Så, nu är jag tillbaka. Var tvungen att gå ut och ta en nypa frisk luft och garva lite innan jag fortsätter skriva det här. Den här Müller har alltså helt rimligt postat rasistisk skit från sidan Motgift, när det kom fram så visste han inte vad det var för sida, men insåg plötsligt att det kanske inte var helt lämpligt, så han lovade jättesnällt att inte göra om det. Men istället för att använda sin egen sida så börjar han posta från profilen "Boerboel Mullsjö", och det är alltså pungskinnets hunds sida! Den stackars hunden i det här tragikomiska soppan heter f.ö Bingo.

Boerboel är en hundras från Sydafrika, och på hans sida postar alltså detta pisshuvud en massa annan rasistisk dynga. På frågan om varför han publicerar politiska inlägg på sin hunds profil svarar Müller i ett mejl till Jönköpings-Posten:

"Som politiker brinner jag för Sveriges överlevnad, min familj, barn och barnbarn./.../ Jag tillhör den majoritet som ser faran med att islam vill påverka vårt land ."

Alltså... vad säger man ens? Har Jimmie "Give 'em Hell" Åkesson eller Kunta Kenta hört av sig till Bingo än? Eller innefattar nolltoleransen mot rasism inom deras ärevördiga parti inte hundar? Frågan ska kanske lyda: Innefattar nolltoleransen mot rasism någon i deras ärevördiga parti? Men nu ska vi inte vara sådana, inte håna detta demokratiskt valda parti som bara kämpar för ett bättre Sverige. God natt, eller Voff, voff!

Bilden: Jo det är sant, det är verklighet, vi drömmer inte! (Klicka på bilden för att förstora)

Hallo på er alla igen, oj vad det har hänt grejor på sistone. Alla som på något sätt kallar sig United fans vet såklart vad jag pratar om. Men något annat som vår aktivitet på transfermarknanden har gjort, förutom att klart störa pisstinkande scousers och andra krakar, är att det avslutat den här tron hos många pappskallar om att deras rop på sociala medier på något sätt skulle påverka Uniteds transfertaktik, underlätta förhandlingar och annan skit. Det är oerhört skönt. Har läst alldeles för många nötter som kastat ut nappen ur barnvagnen och skrikit (på sociala medier): "Men titta på Liverpool, de har ju köpt massor av spelare och vi har bara Depay, nu måste Eddy vakna!" Och nu är pajasen Woowar plötsligt kung bland vederbörande pungkliare, härligt med snabba vändningar!

Som ni förmodligen även ser så är jag nu tillbaka i en ny form, på en ny adress. Skulle logga in häromdagen på gamla adressen, men då fanns den inte tillgänglig. Jag är inget datageni, men som jag förstår det så är den sidan nu väck, borta, nedtagen. Jag bryr mig inte särskilt mycket om fancy skit, sitta och knåpa med snygga bakgrunder och sådär, bara jag kan skriva, länka, lägga upp bilder och videos så är jag nöjd. Hittills verkar den här sidan leverera det, så jag kör på här. Om ni mot förmodan skulle gilla min dynga så får ni väl lägga ett bokmärke här och titta in lite då och då. Just nu är jag inne i en lite längre period med ganska mycket kneg, men tanken är att jag ska slänga upp några större inlägg i nästa vecka då jag är ledig några dagar igen.

Då ska jag såklart återkomma lite till våra fyra nyförvärv. Jag är ruskigt nöjd med samtliga fyra köp, precis vad vi behövde. Ska ärligt erkänna att jag inte är någon expert på Matteo Darmian, men det lilla jag sett och läst bådar väldigt gott och utan några stabilare grunder att backa upp det med så tror jag vi kommer få väldigt stor nytta av honom. Bara en känsla, men det ska inte underskattas, det här kan bli vår nye Denis Irwin. Verkar dessutom vara en vettig grabb. Depay har jag inte sett mycket av förutom i förra årets VM, Schneiderlin gillar jag och Bastian Schweinsteiger, ja, jag tror inte ord riktigt räcker till. Det är ju en sån spelare man inte ens vågat drömma om att få se i vår tröja, och nu är det plötsligt verklighet. Har inte riktigt fattat det än. Men kommer att återkomma till detta senare.

Ska bara länka till mitt första inlägg här, en klockren ESPN-artikel om just Matteo Darmian:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2015/07/14/11140129-matteo-darmian-kommer-inte-bli-man-uniteds-storsta-nyforvarv-men-han-kommer-spela-en-viktig-roll/

Ska bara testa om det funkar att ladda upp och bädda in Youtube-videos här, väljer då ett klipp med en av mina stora filmhjältinnor, fröken Gogo Yubari:

Ha det så gött nu gott folk, så hörs vi snart igen.

Matteo Darmian (Klicka på bilden för att förstora)

AV: James Horncastle, espn.co.uk, söndag 12 juli, 2015:

Matteo Darmian har aldrig förlorat någon sömn efter en förlust eller innan en match. Förutom en gång.

"Jag vaknade några gånger innan matchen mot England i VM," erkände ytterbacken för La Gazzetta dello Sport i våras. Allt hände så snabbt. Relativt sett hade Darmian kommit från ingenstans i den internationella fotbollen. Hans första landskamp för Italien hade kommit endast två veckor tidigare. En uppvärmningsmatch mot Irland på Craven Cottage representerade en möjlighet för honom att övertyga tränaren Cesare Prandelli, i mer eller mindre den sista minuten, att ta en chansning med honom och inkludera Torino spelarens namn i Azzurris 23-mannatruppslista till Brasilien.

Darmian imponerade, men hans insats och genombrottet som följde var en genuin överraskning. Han kom inte bara med i truppen, helt plötsligt kastades han rakt in i startelvan i Italiens VM-premiär, the rumble in the jungle mot England i Manaus. Det här var något Darmian inte ens hade kunnat drömma om. Man kan föreställa sig att Raheem Sterling och Leighton Baines såg honom i sina mardrömmar under dagarna efter den matchen; den ena jobbade inte hem medan den andra gång efter annan drogs inåt i planen av Antonio Candreva.

 Det betydde att Darmian fick fri tillgång till Englands vänsterkant. Han var en konstant törn i den engelska kantens sida. Hans kombinationsspel med Candreva ledde t. o. m. till jämförelser med Claudio Gentile och Bruno Conti i VM 1982 och Gianluca Zambrotta och Mauro Camoranesi i VM 2006. Helt förståligt, efter EM 2012, hade allt fokus lagts på Andrea Pirlo och Mario Balotelli och, den kvällen, gjorde de definitivt ingen besviken. Men det fanns en stor nyfikenhet på den hittills okända högerbacken som hade orsakat England så många problem.

På sidlinjen på Arena de Amazonia stod deras assisterande manager, Gary Neville. Som en f.d högerback kunde han inte undgå att uppskatta Darmians uppvisning. Brodern Phil råkade också vara på plats för att kommentera matchen för BBC. Det är inte ett alltför svårt jobb att i fantasin tänka sig att de nämnt Darmians namn i diskussioner med f.d kollegor i deras gamla klubb Manchester United, antingen då eller någon gång under det föregående året.

Som en av få italienska spelare att lämna VM-turneringen med sitt rykte intakt var det en överraskning att Darmian inte omedelbart gjorde en stor flytt. Högrprofiligt intresse fanns där, men då Darmian tänkte på hur Torino hade gett honom chansen och visat honom en tilltro när andra i hans karriär inte gjort det, var han villig att acceptera och respektera deras beslut att inte sälja honom.

"Efter VM förra året sa jag till honom: 'Matteo om ett erbjudande kommer in för dig så kan jag inte sälja dig i år,'" förklarade Torino ägaren Urbano Cairo för La Stampa förra veckan. "Jag hade redan låtit Ciro Immobile [Capocannoniere i Serie A] och [hans anfallspartner] Alessio Cerci lämna klubben och hade inte råd att förlora en tredje excellent spelare. Men jag lovade att nästa sommar kommer vi att prata igen."

Vad som lär imponera på United lika mycket som Darmians ytterbacksspel är karaktärsreferenserna som de har fått in gällande honom. Andra spelare i hans position för ett år sedan skulle ha agiterat för en flytt och tvingat fram en. Men inte han. Precis som så många andra fotbollsspelare i Italien växte han upp med att sparka på en fotboll på en gårdsplan i sin hemstad.

"Där fanns allt man möjlightvis kan behöva för en bra upväxt," minns han i La Gazzetta dello Sport. "Massa roligt att göra, sport, vänskap, värderingar. Jag pratar om ärlighet också, lojalitet och att förstå hur man umgås med andra människor." Darmian är tacksam för att utbildningen han tog emot inte bara skedde i form av kunskap, han lärde sig moral också.

Han är son till en teknisk designer ("jag gillar ordning och precision") och han kan mycket väl komma att bli en själv när hans dagar som fotbollsspelare är över. Fotbollskarriären började på allvar när en 10 år gammal Darmian och tre kompisar från Rescaldina - Salvatore, Roberto och Davide - åkte iväg på provspel med AC Milan. Trots att han kände att de alla spelade bättre än honom var Darmian den enda som gick vidare. "Vi är alla fortfarande vänner," berättade han för Sportsweek. "En av dem är en reparatör av värmepannor. De nandra studerar fortfarande och den tredje har ett barn."

Lustigt hur saker och ting kan gå, eller hur? Den enda förklaringen Darmian kan komma på till varför han klarade det medan hans kompisar inte gjorde det är att ödet spelade en roll och att det är hans öde att vara en fotbollsspelare.

"Under det första året jag spenderade i Milans akademi var jag den minsta, tanigaste, minst starka men ändå kom det varje sommar ett brev med posten där de bad mig att komma tillbaka." Darmian förbryllade sina tränare. De testade honom i flera olika positioner, vilket gav honom en mångsidighet som han besitter än idag och som Louis van Gaal kommer gilla väldigt mycket.

"I början var jag en central mittfältare," reflekterade han i La Gazzetta, "och om du frågade mig då vem min idol var så var svaret Clarence Seedorf. Sedan började de spela mig i försvaret som mittback så jag tittade på Alessandro Nesta. Sedan satte de ut mig på kanten i ytterbackspositionen och där fanns det bara en person jag kunde se upp, eller hur? Paolo Maldini och så var det med det. Och vet du vad som hände 2007? Fan, jag var i förstalagstruppen med Seedorf, Nesta och Maldini. Att säga att jag försökte stjäla något från dem skulle vara pretentiöst. Låt oss bara säga att Clarence lärde mig vad det betyder att ha personlighet, Sandro elegans och Paolo hur man är professionell."

Trots att han var väldigt hajpad då så gjorde Darmian endast fyra framträdanden för Milan. Man måste känna sympati här. "Matteo behövde bygga på sig och få lite erfarenhet på annat håll," förklarade Maldini förra sommaren. "Det var andra tider då. Det var inte lätt att hitta en plats i Milans startelva." Inte med den konkurrensen.

Han lånades ut till Padova där han bröt båtbenet (ett ben i handleden) och såldes sedan med ett delägarskap till Palermo, så det dröjde tills Giampiero Ventura plockade in Darmian till Torino - då nere i den andra divisionen - innan han fick den regelbundna speltiden han behövde för att utvecklas. Vad Ventura fann var en spelare han kunde lita på. "Matteo missar aldrig en träning," sade han tidigare i år, "än mindre en match."

Den duon har sedan första dagen tillsammans gjort en otrolig resa. Darmian hjälpte Torino tillbaka till Serie A och såg också till att de stannade kvar där. Han har spelat i ett lag som har rört upp känslor hos Granata fansen som de inte upplevt på årtionden. De återvände till Europa på riktigt för första gången på 20 år och när de kom dit blev Torino det första italienska laget att någonsin vinna på San Mames. Darmian nätade i den historiska 3-2 vinsten, precis som han även gjorde i en annan berömd, ännu mer meningsfull seger för klubben: deras första mot Juventus i Derby della Mole sedan 1995.

Han är en populär person och de kommer vara ledsna över att han går men Darmian lämnar med deras välsingnelser och lyckoönskningar. Det kommer alltid finnas en plats för honom i deras hjärtan. Då hans talang blomstrade ut till fullo ångrade Milan ägaren Silvio Berlusconi att han lät honom gå så tidigt. "Vi sålde honom för €1 miljon (= 9,97m kr)," suckade han. "Jag anser att [Urbano] Cairo gjorde en bra affär." Det har United också gjort.

"Tre solida erbjudnadne kom in för honom," sa Cairo till La Stampa. Han vill inte avslöja identiteten på budgivarna men det sägs att de andra var Bayern, som letar efter en uppgradering av Rafinha, och Napoli. Barcelona, vars nuvarande administration får rådgivning av Milans f.d talangscout Ariedo Braida, sägs också ha funderat på Darmian som Dani Alves efterträdare, men sedan förlängde Europamästarna brasilianarens kontrakt.

Samtidigt som Darmian gillar att gå framåt, vilket han visade så eftertryckligt mot England, betyder hans förflutna som mittback att han vet hur man försvarar också. Faktum är att Italiens tränare Antonio Conte tog tillbaka honom till den positionen i kvalmatcherna mot Malta och Kroatien. Han är en bra tacklingsspelare, så det kommer inte att bli lätt att ta sig fram på Uniteds högerkant - eller deras vänsterkant för den delen, om Van Gaal väljer att spela honom där, vilket Conte har gjort väldigt ofta för Azzurri.

En spelares anpassningsförmåga till olika positioner kan ofta vara ett dubbeleggat svärd. Det är sant att de får spela vecka in och vecka ut, men inte alltid på deras favoritposition, och det kan ibland leda till irritation. Inte när det gäller Darmian. För honom kommer laget före jaget. Han är en altruist, bekväm med sig själv och med vem han är.

Det är intressant för Mahatma Gandhi är en inspiration för honom ur det hänseendet. "Han storhet ligger i att han använder det endast till fördel för andra," förklarade Darmian för La Gazzetta. "Jag läste om honom, om hans ödmjukhet och enkelhet, hans tysta protester, vilket vägde tungt som budskap om ickevåld och skrev historia."

Sanna mina ord: Darmians tystlåtna stoicism kommer uppskattas av Uniteds fans. Men de kommer hoppas att han kommer föra liv i England.

Darmian fanns med i mitt senaste Säsongens lag i Serie A - Juves Stephan Lichtsteiner är bättre neligt mig, men det finns en debatt att föra gällande vem som gjorde dne bästa säsongen - och frågan nu är om han kommer kriga med Branislav Ivanovic och Pablo Zabaleta om den titeln i Premier League? Men ännu större är grejen att kanske har United till sist hittat en värdig efterträdare till Gary Neville?