Alla inlägg under augusti 2017

Av Mikael Holmkvist - 31 augusti 2017 14:10

VNL-uppdatering

Efter att Victor Nilsson Lindelöf inte spelat en enda minut av PL-säsongen hittills, bara en gång funnits med på bänken och i de andra två matcherna varit utanför matchtruppen helt har många inom svensk media gått i fullständigt spinn. Mourinho har även sagt att han kommer fasas in ganska lugnt i sin nya klubb och att svensken kommer spela med Smalling i CL-premiären mot Basel, då Bailly och Jones båda är avstängda. Nu har ju Lindelöf anslutit till den svenska landslagstruppen inför matcherna mot Bulgarien och Vitryssland och, precis som väntat, tar västeråsaren uppståndelsen med ganska stor ro. På träningen i måndags (29/8) fick Jane Björck en kort pratstund med honom för Sportnytt:

 

 

Jane: Hur tålamodsprövande skulle du säga att det är?

VNL: Det är ju en process liksom och jag har varit där i ungefär en och en halv månad, det tar ett tag att komma in i allting och lära känna alla spelare, systemet och hur tränaren vill ha det, så det är bara att ha tålamod.

Jane: Är det ungefär som du förväntade dig?

VNL: Ja, ungefär, det kan jag nog säga att det är.

Jane: Hur långt bort tror du att du är då, från att få kontinuerlig speltid

VNL: Det är svårt att säga, det känns bra, senaste veckan så tycker jag det har gått väldigt bra på träningarna och jag känner mig i bra form, så att vi får väl se, det är väldigt duktiga spelare där borta, det är bra konkurrens, men man växer ju av det, men vi får se.

 

 

VNL: Jag tycker det är väldigt viktigt för mig, speciellt nu, eftersom jag inte har spelat de tre första matcherna i ligan, att få komma hit och få chansen att spela här, så om Janne väljer att spela mig så är det väldigt viktigt för mig att få 90 minuter.

Jane: Känner du att du är i 100-form, trots brist på speltid?

VNL: Det tycker jag, vi har tränat väldigt hårt under försäsongen och även när vi kom tillbaka hit till England, så har ett bra tempo på träningarna så jag känner mig i bra form.

Jane: Är du väldigt glad över valet du har gjort?

VNL: Det är jag, det är jag, det är... jag har fått chansen att spela i världens största klubb, så jag tror att det är nog ingen som skulle ha tackat nej till den chansen.

 

 

 

Stora Man United

Erik Niva pratade tidigare om att det låg på modet förut att ha stora spelare i sitt lag, sedan svängde pendeln i och med Guardiolas Barcelona-småttingar och nu ser vi kanske en svängning tillbaka till de storväxta pojkarna, i och med laget som Mourinho håller på att sätta ihop på Old Trafford.

 

 

Ibrahimovićs ankomst, eller rättare sagt återkomst, kommer bara göra oss ännu större och han fullständigt osar av självförtroende, vilket kommer sprida sig till resten av laget. Och nu börjar vi komma tillbaka till att vara ett hotfullt lag redan i tunneln. Förstå att stå uppställd där som motståndare, vrida lite på huvudet och se Ibrahimović, Pogba, Lukaku och Matić stå där och frusta. Det känns bra. Det är väl inte riktigt Roy Keane v pissblöjan Vieira i tunneln än, men det blir bättre och bättre.

 

 

Förutom dessa bjässar står där även den kända lejda mördaren och fullständiga galningen Juan "lilla yxan" Mata:

 

 

Trots att det bara är tysken med hela Stonehenge i käften som får flytta fram långa spelare och lyfta långt när hans lag jagar en kvittering/ett vinstmål i slutet av matcherna, så föreställ er att vi ligger under med ett mål, 15 minuter kvar att spela, och vi måste börja lyfta framåt. Att då ha Ibrahimović, Lukakau, Pogba, Fellaini och Matić att sikta på, de har ju för fan en kombinerad längd på 91 meter. Man skulle skita ner både kalsonger och shorts om man skulle försvara sig mot de stora djävlarna under ett långbollsangrepp

 

 

 

Mourinho om Ibrahimović

José Mourinho har pratat med pressen om vad som gäller när den store svensken kommer in.

 

 

Mourinho om Zlatan:

 

 

"Zlatan känner mig, sa managern. "Och han vet att jag spelar spelarna som är bäst för laget. Jag har alltid gjort det i mitt liv så, om han kommer hit och bevisar att han är den bästa, då spelar han. Om de andra inte ger honom någon chans att bevisa det, sånt är livet. Men jag försöker alltid vara ärlig med mina spelare och med mitt lag. Jag försöker. Kanske att jag ibland inte gör de korrekta sakerna. Men jag försöker alltid.

 

 

"Zlatan kommer anlända till ett beprövat lag. Han kommer anlända mitt i säsongen med laget spelandes på ett visst sätt och med spelarna i vad jag kallar de funktionella länkarna i lagets dynamik. Vi kommer bli en bättre trupp och jag ger er bara ett exempel - om vi möter Stoke och två dagar senare spelar vi mot Burton och jag vill vila mina två anfallare, vilka spelar jag mot Burton? Jag måste spela Rashford eller Lukaku. Jag har ingen annan att spela så jag kan inte ge vila till mina spelare. Så vi behöver en anfallare och vi har en alldeles runt hörnet som tillhör vår familj, som gillar att vara med oss och spela för oss.

 

 

"Han är en till anfallare, han är en till erfaren spelare, en till spelare som kan spela nummer 9 eller nummer 10, som kan spela i ett dubbelanfallar [system]. Det är många matcher som ska spelas. Om vi går vidare i Champions League och i en av de två cuperna kommer vi vara i positionen där vi inte skulle klara det endast med Lukaku och Rashford, särskilt om jag spelar båda tillsammans. Så om jag behöver en anfallare, förmodligen i januari skulle jag knacka på [exekutiva vice ordföranden] Ed Woodwards dörr och [nu] behöver jag inte göra det. Jag har en av de bästa i världen."

 

 

Will Keane närmar sig comeback

Jag antar att ni minns Michael Keanes brorsa, Will. Vi vet alla att fotbollen är full av omständigheter som skulle ha kunnat se totalt annorlunda ut om det inte vore för en skada, en formtopp, en nedåtgående formkurva eller något annat oförutsägbart.

 

 

I dag har jag t. ex Eric Cantona intatuerad på min underarm och för mig är han den allra största genom tiderna. Men så hade ju inte varit fallet om Graeme Souness 1991 hade sagt ja till Michel Platini.

 

 

Vad pratar jag om nu? Jo, i november 1991, efter Liverpools 3-0 seger mot Auxerre i UEFA-Cupens andra runda på Anfield, träffade Liverpool-managern Graeme Souness fransmannen Michel Platini och han berättade för skotten att Cantona var tillgänglig för försäljning till scouserna. Souness tackade Platini, men avstod från erbjudandet och pekade på harmonin i omklädningsrummet som orsaken. Han hade även hyfsade forwards att välja på vid den tidpunkten, eller vad sägs om Ian Rush, John Barnes, Dean Saunders och Ronny Rosenthal, och under de följande åren fick de sällskap av Paul Stewart och Nigel Clough.

 

 

Sedan kommer vi fram till november 1992 och Uniteds brist på mål fick Fergie att vilja plocka in en skicklig anfallare, så de Röda erbjöd Sheffield Wednesday ett brittiskt transferrekord (då) på £4,5m (£8,37m 2017: 91,2m kr) för David Hirst, men the Owls-managern Trevor Francis avböjde. Resten är ju såklart historia, men den är ändå värd att snabbt återberätta:

 

 

Leeds Uniteds ordförande, Bill Fotherby, ringde upp Uniteds ordförande, toalettsmygaren Martin Edwards, för att kolla om Denis Irwin var tillgänglig att köpa loss. Just då satt perversa Edwards i ett möte med Fergie, skotten avböjde såklart förfrågan gällande Irwin, men frågade lite fräckt huruvida Cantona var tillgänglig. Edwards frågade och Fotherby sa att han skulle kolla med managern, Howard Wilkinson, och återkomma. Några dagar senare var Cantona klar för United för £1,2 miljoner (£2,24m 2017: 24,4m)!

 

 

Vad har då detta med Will Keane att göra? Jo, vi minns alla Marcus Rashfords debut och spelet han har bjudit oss på efter den. Men man ska inte glömma att saker och ting kunde ha sett annorlunda ut, om inte Will Keane hade varit skadad när Rashford demolerade danskarna:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/08/31/11473429-intervju-med-will-keane-jag-undrar-om-jag-gjorde-nagot-fel-i-ett-tidigare-liv/

 

 

 

Jonny Evans

Idag (torsdag) stänger som sagt var transferfönstret, så vill man beskåda en explosion av galenskaper ska man smyga ut på någon sida på nätet som behandlar engelsk fotboll. Jag är fullt övertygad om att man skulle kunna få in på någon nyhetssajt där att någon engelsk klubb är intresserad av den svenska duon Ola-Conny Wallgren och Morgan Karlsson.

 

 

För ett par veckor sedan började det grymtas om att Kuken från Katalonien var intresserad av att ta Jonny Evans till City!

 

 

Enligt folk med koll på grejorna så vill han flytta och få spela Champions League fotboll igen. West Bromwich har avböjt två bud från City, men han förväntar sig att flytten blir av men han vill inte göra sig osams med klubben/försöka tvinga fram en flytt. Uppskattar vad West Brom har gjort för honom och är stolt över att vara kapten den här säsongen e.t.c

 

 

Det känns helt ärligt som att han vore dum om han inte gick, även om det är till dessa dårar.

 

 

Dessutom har jag svårt att se hur den flytten skulle lösa några problem för dem. Jag menar han var god för åtminstone ett katastrofalt jättemisstag per match, jag brukade rycka som en skitande hund i kallsvettig väntan på att det skulle hända varje gång han spelade. Han har ju ungefär samma koncentrationsnivå som en femåring efter att ha tryckt sig i en jättepåse Skittles.

 

 

Men det är intressant att se att bara för att Guardiola vill ha honom har han plötsligt förvandlats till den nordirländska Beckenbauer. För mig räcker det att tänka tillbaka på West Ham och Milton Keynes i Ligacupen. Carlton Cole slet upp ett nytt arsle på honom, jag tror det räcker som argument.

 

 

Men förstå Jonny Bula och John Stones som mittbackspar för City, de skulle ju kunna skapa en helt ny genre inom komedifilmsvärlden!

 

 

Han var ingen spelare som klev fram när blåste snålt och jag såg honom ofta som något av en clown, såvida inte Ferdinand eller Vidić var där och torkade honom i stjärten och berättade var han skulle stå och vad han skulle göra under 90 minuter.

 

 

Läste även på en intelligensbefriad sida att vi borde försöka köpa tillbaka honom. Hmm, tycker du verkligen det? Om vi ska försöka ta oss tillbaka till att vara med och kriga om ligatiteln igen, är det då rätt att använda strategin "men han är ju marginellt bättre än Smalling?" Att köpa spelare som är marginellt mindre skit än en del av slaggprodukterna vi redan har? Det måste väl ändå vara tveksamt, eller?

 

 

För mig är det väletablerad fakta att han är en harunge och får Daley Blind att se ut som Jaap Stam. Bara att han skulle få träna emot spelare som Ibrahimović, Lukaku, Pogba och Matić skulle försätta honom i ett konstant tillstånd av PTSD.

 

 

Om köpet blir av så är det ett helt sanslöst köp, vad City behöver där bak (förutom det självklara, bättre försvarare) är en ledare och, precis som jag tidigare skrivit, Evans är ingen ledare. Så nu får alla som läser det här göra mig sällskap i bönerna för att vi ställs mot Evans och Stones som mittbackar i derbyt!

 

 

The Guardian är bara en av många tidningar som kör liverapporting från transferfönstrets sista dag och såhär skrev de kl 11:15 (svensk tid) idag:

 

 

"Jonny Evans befinner sig på Manchesters flygplats...

 

 

... för att flyga med Nordirland till San Marino," skriver Jamie Jackson. Vad säger tebladen om det gällande en potentiell flytt till Man City (eller någon annan klubb)? Inte mycket, då de medicinska testerna och resten förmodligen kan genomföras där också.

Av Mikael Holmkvist - 31 augusti 2017 13:47

Will Keane berättar för Paul Hirst att han hade kunnat vara en Manchester United-stjärna om det inte vore för ett antal allvarliga skador

   

Keane närmar sig en återkomst för Hull efter ännu en långvarig knäskada.

TIMES FOTOGRAF BRADLEY ORMESHER

 

 

 

 

AV: Paul Hirst, the Times, måndag 28 augusti, 2017:

 

 

Man minns det som kvällen då Marcus Rashford annonserade sig själv för världen, men hade det inte varit för lite otur hade Will Keanes namn kunnat vara tapetserat över tidningarnas baksidor dagen efter istället.

 

 

Den 25 februari, 2016, klev Rashford in i Manchester United-laget som skulle möta Midtjylland efter att Anthony Martial sträckt sig under uppvärmningen.

 

 

Vad som hände sedan är en del av Uniteds historia. Rashford, då 18 år gammal, nätade två gånger i sin debut och räddade Louis van Gaal från några pinsamheter och skickade United in i åttondelsfinalerna i Europa League med en 5-1 vinst.

 

 

Men sanningen är den att Rashford inte skulle ha varit med i truppen den kvällen om Keane, en annan akademiprodukt, hade varit tillgänglig.

 

 

Keane låg före Rashford i hackordningen på Old Trafford, men tyvärr för honom så "exploderade" - som han uttrycker det - hans vänstra ljumske endast några minuter efter att ha kommit in från bänken i Uniteds FA-Cupmatch mot Shrewsbury veckan innan, vilket gjorde att han inte kunde spela något mer den säsongen.

"Den kvällen var blandad för mig," säger Keane, som avslutade sina 12 år hos United genom att gå till Hull City sex månader senare. "Jag var glad för Marcus, men jag hade väntat på en ny möjlighet så länge, och den togs bort för mig av ännu en skada.

 

 

"Jag tänker ofta, 'Det hade kunnat vara jag.' Om jag hade spelat så tror jag att jag hade kunnat göra ett mål eller två och sedan vet man aldrig, men efter Shrewsbury-matchen visste jag att min tid i United var över och jag gick till Hull för att [dåvarande managern] Mick [Phelan, en f.d assistent i United] skulle ge mig chansen att spela regelbunden fotboll på högsta nivån."

 

 

Det har aldrig funnits någon tveksamhet gällande Keanes förmåga. United plockade in honom och hans tvillingbrorsa, Michael, som flyttade till Everton för £25 miljoner (272,2m kr) förra månaden, efter att de sett paret spela för South Manchester, 11 år gamla.

 

 

Några av hans f.d ungdomstränare såg drag av Ruud van Nistelrooy i den långa, atletiska och kliniska anfallaren, som gjorde tre mål på två matcher i vinsten i 2011 års FA Cupfinal för ungdomar mot Sheffield United. Året innan klev han in på en lista över hyllade stjärnor när han vann klubbens pris som årets unga spelare.

 

 

Tyvärr för Keane så har skador bromsat in hans karriär och han hade bara spelat tre seniormatcher då han lämnade sin pojkklubb.

 

 

Två månader efter att ha gått till Hull för £1 miljon (10,8m kr) slet Keane av korsbanden i sitt vänstra knä mot Southampton.

 

 

Det var samma skada som han åkte på i maj 2012 endast några månader efter att Sir Alex Ferguson gett honom hans United-debut vid 18 års ålder.

 

 

Ferguson hade planerat att lyfta upp Keane till förstalaget säsongen efter, men istället fick han spendera ett år på sidlinjen och lånades ut till fyra Championship-klubbar (Wigan, Queens Park Rangers, Sheffield Wednesday ch Preston North End) innan han flyttade till Hull.

 

 

"Bollen studsade mellan mig och Virgil van Dijk," säger Keane. "Jag lyfte den över honom, satte ner min vänsterfot och när jag skulle sticka iväg vek sig mitt knä inåt och jag kände hur korsbanden gick av."

 

 

Keane rannsakade sig själv under de efterföljande dagarna. "Det var förödande," säger han. "Man tänker. 'Hur kunde det här hända igen? Har jag gjort något fel i ett tidigare liv?'"

 

 

Under större delen av de nio månaderna som följde har Keane varit ett fängslat djur. Han har varit instängd på gymmet på Hulls träningsanläggning Cottingham. Genom fönstren har han avundsjukt sett lagkamraterna träna där utanför. Men nu finns det till sist ljus i änden av tunneln.

 

 

"De första tre månaderna är bara hemska för man gör ingenting, sedan är det ett slit i 3-6 månader för man är på gymmet, men nu är jag ute på planen bredvid grabbarna, jobbar med boll, så jag känner mig som en fotbollsspelare igen," säger han.

 

 

"Jag kommer vara fulltränad om ett par månader, om allt går bra."

 

 

Hans brors karriär har attraherat mer publicitet den här sommaren efter hans flytt till Everton och hans inkallning till Englands landslag, men det finns ingen fientlighet mot Michael från hans tvilling.

 

 

"Det är inspirerande för mig, att se vad han har gjort," säger forwarden. "Han är ett perfekt exempel för mig att följa. Om jag kan komma tillbaka i Hull och göra riktigt bra ifrån mig, så finns det ingen anledning till att jag inte skulle kunna göra samma sak."

 

 

Leonid Slutskij, Hulls tredje manager sedan Keanes ankomst, har sagt till 24-åringen att han finns med i hans förstalagsplaner. Med Jarrod Bowen och Kamil Grosicki som flyger fram på kanterna ser laget skräddarsytt ut för en lång anfallare som Keane.

 

 

"Det är perfekt," sade han. "Förhoppningsvis kan jag komma tillbaka och dra nytta av dem. Vi ser hotfulla ut offensivt och vi har sett bra ut den här säsongen."

 

 

Keane har två mål när han återvänder. Ett är att gå tillbaka upp i Premier League med Hull och det andra är att spela VM med Irland.

 

 

Det säger mycket om Keanes karaktär att han tror att båda målen är uppnåeliga efter ett antal hemska skador.

 

 

Keane har representerat England på fem olika ungdomsnivåer, men han kvalificerar sig för spel med Irland genom sin pappa, som föddes i Dublin.

 

 

"De har några bra anfallare, men jag fanns med på deras radar innan skadan," sade Keane. "Jag är en bit utanför nu, men om jag kan komma tillbaka och göra mål skulle jag vilja tro att jag har en chans.

 

 

"Det är alla spelares dröm att spela VM. Irland gör bra ifrån sig i deras grupp så de kan komma att klara det. Om jag kom med och fick spela i ett VM skulle allt det här hårda jobbet vara värt det."


Av Mikael Holmkvist - 28 augusti 2017 00:52

Andreas Pereira, Smalling och 2-0 vinsten mot Leicester

 

 

 

Bilden ni ser här ovanför är två tweets som the Guardians expert på spansk fotboll, Sid Lowe, lade upp igår (söndag) kväll. Jag vet att han är påläst och initierad när det gäller La Liga och han har dessutom flera bra ingångar i klubbarna på iberiska halvön. Pereira har heller inte varit inkluderad i någon matchtrupp i någon av våra tre inledande ligamatcher, så det ligger säkert en hel del i detta. Han var ju utlånad förra säsongen och gjorde, åtminstone efter vad jag har läst, bra ifrån sig. Samtidigt så är han 21 år och ska det bli något bör det hända ganska snart. Valencia är ju en klassisk spansk klubb och får han spela där så kommer det säkert göra nytta för grabben. Verkar dessutom som att Mourinho gillar honom och är beredd att vänta. Nu är det ju dessutom så att mittfältspositionerna hos United befolkas av ganska skapliga spelare och det pratades under sommaren om att han skulle kriga om en av de två platserna mellan anfallskvartetten och backlinjen. Där känns i nuläget Matić och Pogba helt gjutna och vi ska inte glömma att en sådan som klubbens kapten, Michael Carrick, också konkurrerar om en plats där och han har inte spelat en enda minut i ligan den här säsongen. Så om utlåningen blir av, vilket verkar troligt, så känns det som en bra lösning för alla parter.

 

 

Vet att Mourinho har pratat om att han vill behålla truppen som den är nu, men igår (söndag) kväll skrev the Sun att lördagens motståndare, Leicester, funderar på att lägga ett bud på United-försvararen Chris Smalling och att portugisen ska vara beredd att sälja honom. Jag vet inte hur troligt det är då Rojo kommer bli borta ett tag till och Lindelöf kommer att slussas in försiktigt i spelet i England. För skulle Jones eller Bailly skada sig/bli avstängd är det tunt om naturliga mittbackar. Jag ska även passa på att säga att det är underbart att se Bailly bara plocka upp batongen från förra säsongen och fortsätta briljera, och det är kul när man blir positivt överraskad, det har jag blivit av Jones spel hittills, men som jag tjatar om så ofta så väntar man bara på nästa horribla misstag, eller att han ska skada sig. Nu har han inte testats jättegrundligt, men det han har gjort har han gjort bra. Men såg ni hans "dribblingsräd" mot Leicester som avslutades med att han plöjde rakt in i en motståndare? Jag kunde inte annat än att skratta. Hursomhelst, på torsdag (31/8) stänger transferfönstret och då vet vi vilken trupp vi kommer ha att röra oss med under hösten och början av vintern. Det blir ganska skönt, då dröjer det kanske 5-6 dagar i alla fall utan att tidningarna sammanlänkar oss med någon ny spelare. Men sedan dundrar nog spekulationerna inför januarifönstret och nästa sommar igång igen (jippie!)...

 

 

Jag kan verkligen inte klaga på Uniteds inledning. 3 matcher, 3 vinster, 10-0 i målskillnad och 9 poäng när det nu är dags för ännu ett helt värdelöst landslagsuppehåll. Nu är det bara att sitta och hoppas att ingen av våra spelare skadar sig då de är iväg på sina respektive landslagsuppdrag. Var skönt att se att vi i lördags kunde bryta ner det dubbla handbollsförsvaret och rättvist gå av planen med alla tre poängen i påsen. Förra säsongen hade det slutat 0-0, eller så hade de fått in någon pisschans och vunnit med 0-1. En riktig skitstraff från den stora gossen, men hans spel där han tar emot och håller i bollen och hans förmåga att dra isär försvar är helt jävla enormt bra. Innebär en stor skillnad för hur vi spelar då det skapar utrymme för andra offensiva spelare. Men Daley Blind, han är urusel och jag hoppas verkligen att Luke Shaw kommer tillbaka snart och att snacket om att han har imponerat på Mourinho i sommar stämmer. Helst ska han kliva in, dominera direkt och göra vänsterbacksplatsen till sin under de kommande 10 åren och Blind skulle ha aldrig ha fått dragit på sig Uniteds tröja ens. Mot lite bättre lag kommer de söka upp honom och fullständigt pulverisera holländaren.

 

 

En annan grej jag störde mig på var kapten Tonys inlägg. Det var flera gånger han kom fram i bra lägen och sen pang, rätt på en motståndare. Mot skickligare lag kan det dessutom leda till farliga kontringar. Jag älskar hans vilja att gå framåt och ta sig förbi sin gubbe, men ibland är det nästan skickligare av honom att träffa en motståndare än att få in ett hyfsat inlägg till någon i Rött, känns nästan som ett mirakel när han lyckas. Det blir nästan komiskt men en underhållande/frustrerande aspekt för mig är när han får tid på sig att fundera, våra grabbar stormar in mot målet och han får till ett inkast på andra sidan planen, ungefär 15 meter bakom någon framåtrusande rödklädd spelare. Den satans drummeln! För innan det kan han ha stormat förbi sin ytterback och fått det att se ut som det enklaste i världen, varpå publiken förhoppningsfullt reser sig upp och förväntar sig något... Men jag ska inte klaga alltför mycket på Tony, men det är frustrerande och skulle han bli bättre på det skulle han ligga högt upp i assistligan.

 

 

Skönt att se Rashford komma in och näta direkt och att sedan den belgiska toaborsten dödade matchen helt var gött. Jobbet gjort, pissade på ett halvhyfsat lag, tre raka vinster och det ser bra ut! Nu in i landslagsdimman och sedan väntar Stoke borta den 9:e september - lyckliga tider, strålande tider!

 

 

Ni som läser här ibland vet hur mycket av idiotin som ingår i den moderna fotbollens supporterkultur får det att vrida sig i magen på mig. Selfiepinnar, half 'n' half-halsdukar, vloggar från arenan, inköp av matchtröjor och annat från Mesgastore kombinerat med gröngula halsdukar 2017 o.s.v., o.s.v Listan kan göras ohälsosamt lång och efter lördagens match dök det här geniet upp på en bild på Twitter:

   

Jag orkar inte ens kommentera det ytterligare...

 

 

Lägeskoll hos projektet City
Jag avskyr Raheem Sterling, men inte ens jag anser att han förtjänade ett rött kort i deras vinst mot Bournemouth. Vi vill ju inte ha spelare som är som robotar och avgör man en pissdålig match till sitt lags fördel på övertid och väljer att fira det med sina "fans", ja då är väl det något positivt. Jag vet om att reglerna stipulerar annat, men jag tycker de är helt fel. Att slipsarna som styr fotbollen vill ha medgörliga, tystlåtna och spenderarvilliga kunder på läktarna, det är ju ett faktum, men att bestraffa genuin glädje det är fel på alla plan. Jag menar, det här är ju en del av vad fotbollen handlar om:

 

 

Visst, Neville d.ä firar ju där framför motståndarnas fans och det har säkert många lammungar synpunkter på, men med tanke på att scouserna och Gary Neville inte direkt skickade julkort till varandra och med tanke på alla ton skit som han har fått ta emot av dem, så var det ju bara härligt att han visade lite mänskliga toner och gnuggade in det rejält i deras korkade nyllen.

 

Tillbaka till projektet City nu. Noterar att deras gamla superhederliga ägare Thaksin återfinns bland rubrikerna igen. Den här gången är det inte han personligen som figurerar i blaskorna, utan syrran hans, Yingluck Shinawatra. Hon har nämligen lämnat Thailand i en väldig fart, precis innan hon förklarades skyldig till korruption.

 

 

Och i FAE dömdes i förra veckan en besökande transvestit från Singapore till ett års fängelse för att ha burit kvinnokläder.

 

 

Vilka underbara, klockrena sängkamrater de har dessa fullständiga arslen!

 

Jag förstår om ni inte har koll på CFG (City Football Group). Hursomhelst så är det ett brittiskt holdingbolag som äger fotbollsklubbar på fem kontinenter och kontrolleras av det emiratiska investmentbolaget Abu Dhabi United Group. Det grundades 2013 av Citys faktiske ägare, den emiratiska vice premiärministern och miljardären shejk Mansour bin Zayed Al Nahyan och hans högra hand, Khaldoon Al Mubarak. Syftet? Att skapa ett globalt fotbollsimperium.

 

 

Utöver City kontrollerar de även den uruguayanska division 2-klubben Club Atlético Torque (100%), australiensiska A-League-klubben Melbourne City FC (100%),amerikanska MLS-klubben New York City FC (80%) och Yokohama F. Marinos (20%) i japanska J-League. Och den 23:e augusti i år meddelade holdingbolaget att de hade förvärvat 44,3% av den spanska La Liga-klubben Girona FC. Här blir det lite intressant, för den spanska klubben äger de i ett partnerskap med... Pep Guardiolas brorsa, Pere. Inget skumt alls där, *host, host*!

 

 

Om jag vore en spansk skattmas skulle jag fullständigt kasta mig över Guardiola-familjens avkastningar efter den lilla affären.

 

 

Jag menar, Guardiolas f.d Barça-polare styr City och de bara råkade bestämma sig för att hans agentbrorsas klubb är den som de vill investera i, efter att Kuken från Katalonien skickat ett antal spelare till dem. Så bekvämt!

 

 

Ska även tillägga att CFG har 14 klubbar som de är samarbetspartners med, bl. a BK Häcken och Djurgården från Sverige.

 

 

Mbappé och IS-sponsorerna i Qatar

För att få folk att sluta agera kommunister och prata om slavförhållandena i byggandet av fotbolls-VM i Qatar 2022 håller IS-sponsorerna på och försöker få in lite goodwill genom att lägga ut ofattbara summor på fotbollsspelare till deras lilla leksak Paris Saint-Germain. Efter att ha säkrat Neymar för €222m (2,25 miljarder kr) är nu nästa spelare på ingång, i fredags kväll skrev Duncan Castles följande:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/08/25/11471669-psg-koper-kylian-mbappe-och-fabinho-i-en-sanslos-rekordbrytande-affar-da-sommarens-shoppingrunda-fortsatter/

 

 

Och igår skrev the Guardian:

 

 

Paris Saint-Germain har nått en överenskommelse med Monaco om att plocka in Kylian Mbappé på lån i en säsong med möjligheten att sedan köpa 18-åringen för €155m (1,57 miljarder kr) plus ett antal bonusar som kan höja transferkostnaden till totalt €190m (1,93 miljarder kr).

 

 

PSG har varit låsta i diskussioner med Monaco och Uefa under den senaste veckan för att försöka nå en överenskommelse som inte skulle strida mot fair play-reglerna efter köpet av Neymar från Barcelona för €222m (2,25 miljarder kr) tidigare i somras.

 

 

Det får räcka för den här gången... 

Av Mikael Holmkvist - 25 augusti 2017 23:37

Monaco-duon kommer gå till PSG och Fabinho är på väg att ersättas av Anderlecht-mittfältaren Leander Dendoncker

   

(Bild: AFP/Getty Images)

 


 

 

AV: Duncan Castles, Daily Records hemsida, 21:36 (svensk tid), fredag 25 augusti, 2017:



Paris Saint-Germain har kommit fram till en överenskommelse med AS Monaco om att köpa Kylian Mbappe och Fabinho från Ligue 1-mästarna.



Dubbelköpet, som The Daily Record först rapporterade tidigt i augusti, kommer ta den Qatar-ägda klubbens utlägg på enbart transfersummor till en bra bit över €400 miljoner (4,07 miljarder kr) i det här fönstret.



Det exempellösa spenderandet inkluderar en avgift på €55m (559,8m kr) för Fabinho, som kommer ersättas i Monaco-truppen av den belgiska landslagsmannen Leander Dendoncker. Den 22-åriga mittfältarens uttåg från Anderlecht kan ses som en slags bonus för Celtic, som igår lottades in i en Champions League-grupp med PSG, Bayern München och Anderlecht.



Enligt källor som är bekanta med förhandlingarna kommer Mbappes slutliga transferkostnad för PSG överstiga världsrekordsumman på €222m (2,25 miljarder kr) som krävdes för att aktivera Neymars utköpsklausul i Barcelona. En procentandel av Mbappes avgift kommer bestå av insatsrelaterade variabler.



PSG:s köp av Mbappe betyder att en klubb vars mål är att vinna sin första Champions League-titel den här säsongen har åsamkat både Real Madrid och Barcelona direkt skada på den här sommarens transfermarknad - samt hindrat Manchester City från att köpa Mbappe.



Tidigare den här månaden kom den tonåriga franska landslagsmannen överens om de personliga villkoren på Santiago Bernabeu-stadion, det avtalet skulle ha multiplicerat hans lön efter skatt med mer än 10 gånger; och Madrid befann sig i en process där de höll på att slutföra en transferavgift med Monaco.



Då Madrid förberedde sig på att besegra Manchester United i UEFA Supercupen fick klubbpresidenten Florentino Perez reda på att PSG hade kapat hans överenskommelse med Mbappe.


 

(Bild: AFP)

 


PSG förbättrade de ekonomiska villkoren för både Mbappe, som förväntas få en grundlön efter skatt på runt €9m (91,6m kr) om året, och pappan Wilfried, som representerade sin son i förhandlingarna. När Perez gjorde ansträngningar för att återuppväcka Madrids affär, drog Monaco nytta av situationen för att pressa upp Mbappes transferavgift ytterligare och de förhandlade fram en potentiell inkludering av den brasilianska landslagsmannen Lucas Moura i affären.



Mbappe har bara spelat en hel säsong med professionell seniorfotboll, levererat 26 mål på 44 framträdanden då Monaco tog Ligue 1-titeln från PSG och nådde semifinal i Champions League, en turnering som anfallaren gjorde sex mål i. I mars kallades han in i franska landslaget för första gången och 18-åringen gjorde även sin landslagsdebut förra säsongen.



Mbappe hade den högsta profilen på en lista över extremt talangfulla ynglingar som rekryterats till Monaco av den f.d tekniska directorn Luis Campos, han kostade klubben från furstendömet €3m (30,5m kr) och hade en veckolön på €34,600 (352,218 kr).


   

Leander Dendoncker kommer ersätta Fabinho i Monaco (Bild: Getty)

 


Försäljningen av honom till PSG gör att Monaco kommer att ha dragit in mer pengar på transferavgifter under ett enda fönster än någon annan klubb någonsin har gjort, detta med Bernardo Silva, Benjamin Mendy och Tiemoue Bakayoko samtliga sålda till engelska Premier League-klubbar som de främsta tidigare försäljningarna av de franska mästarna.



Fabinhos uttåg tillåter Monaco att öppna upp en plats i sin trupp för en icke-EU spelare, samtidigt som de fullföljer sitt löfte till den allsidiga brasilianaren om att han skulle få lämna Monaco den här sommaren.



23-åringen, som har excellerat på Champions League-nivå både som högerback och på det centrala mittfältet, fanns tidigare med på en lista över potentiella rekryter som sammanställdes av Old Trafford-managern Jose Mourinho.



Dendoncker hade attraherat ett visst intresse från Everton och United och var eftertraktad av Atletico Madrid. Han värderas till ungefär €35m (356,2m kr) av Anderlecht och den 188 cm långa mittfältaren tränade inte med de belgiska mästarna under fredagen.

Av Mikael Holmkvist - 24 augusti 2017 22:16

Ibrahimović tillbaka

Det kan inte ha undgått någon med minsta lilla intresse för Manchester United att Zlatan Ibrahimović nu är tillbaka "för att slutföra det jag påbörjade". I vanlig, lågmäld och blygsam stil annonserade han det på Instagram tidigare idag:

 

 

 

 

Han får nu nummer 10 och det ska bli intressant hur Mourinho tänker kring laget då svensken rapporteras kunna vara tillbaka i oktober/november någon gång. Svensken (förlåt alla Sverigevänner) säger inget om något comebackdatum själv, bara att han kommer komma tillbaka bättre än förra säsongen och det låter som att han vill täppa till käften på en och annan "expert", igen.

 

 

Cuplottningarna

I förra inlägget nämnde jag att den gamla Ligacupen, i år med namnet the Carabao Cup då den thailändska energidryckstillverkaren Carabao är ny huvudsponsor, skulle hålla sin lottning till nästa runda klockan 4:15 (engelsk tid)! I Kina! Tydligen kunde inte kineserna riktigt hålla tiden, så själva proceduren startade inte förrän 04:37 och efter den "tabben" och lite annan skit lyckades de skaka fram en hemmamatch åt United, mot Championship-laget Burton Albion.

 

 

I Champions League kan jag inte heller klaga på lottningen. Det är inte så att jag tror att vi bara ska gå ut och tröska sönder allt motstånd vi ställs emot, långt därifrån, men det kunde ha blivit betydligt tuffare. Nu väntar Benfica, Basel och CSKA Moskva i gruppspelet.

 

 

Bevis: Martial kan le!

När den sura fransmannen spelar fotboll ser han inte ut att älska det han gör. Då han nätade mot West Ham i premiären fick Phil Jones t.o.m påminna honom om att le lite. Men i söndags dök det i alla fall upp bevis för att han faktiskt kan se glad ut:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/08/24/11471418-martial-slar-till-manchester-united-stjarnan-anthony-martial-firar-swansea-malet-med-att-ta-sin-fantastiskt-vackra-flickvan-melanie-da-cruz-till-en-bowlinghall/

 

 

Noterar även att hans flickvän på bilderna i den artikeln gärna visar vad hon tycker om honom med orden "Jag älskar dig" på flera olika språk, bl. a på just svenska. Mourinho nämner ju i artikeln att Martial förmodligen har mått bra av alla fransktalande spelare i United, men efter dagens Zlatan-besked så finns det även en liten svenskkoloni bland WAG:sen. VNL:s Maja, Matas svenska flickvän och Ibrahimovićs andra hälft.

 

 

Jag antar att Martial fnissar åt kompisen som ger fotografen långfingret, eller så kanske han passerade ett skyltfönster och råkade spegla sig i det, vad i helvete har karln på sig?! Är väl nästan gränsfall, men det är åtminstone inte fullt lika gräsligt som Franck Ribérys utstyrsel häromdagen:

   

 

 

Så gnäller en del fotbollsspelare på att de inte får vara i fred och att folk sturar på dem på stan, ja, undrar varför om man väljer att "klä" sig så? Sådan skit får mig alltid att tänka på en berättelse om Kieran "Lord Snooty" Richardson och hans sorgliga dagar i United. Först ringde han upp en finare restaurang i Manchester och bad personalen att försöka hålla det lite lugnt och inte dra uppmärksamhet till hans bord. Han och hans far skulle nämligen förära matstället med ett besök.

 

 

Huruvida hovmästaren kände till detta praktollon eller inte vet jag inte, men han lovade att de skulle göra allt för att han och hans far skulle få en trevlig och lugn kväll där. Så kommer tokfan dit i en vit limousine och kliver ur med kepsen vänd bakåt, ett gigantiskt smycke runt halsen som närmast kunde liknas vid en guldtallrik i en grov guldkedja. Så lufsar han bort mot ingången och ger vakterna "känner du inte igen mig"-behandlingen och fullföljer därmed det totala kukhuvuduppträdandet, som han var så duktig på.

 

 

Rooney "lämnar" Englands landslag

Ja, det var åtminstone så scousern ville få oss att tro. Jag är inte helt säker på att det gick till så, tror mer på att man kom överens om att avsluta det såhär, oavsett vad Admiral Ackbar, också känd som Gareth Southgate, säger. Kanske var det såhär det gick till:

 

 

Måndag

WR: "Jag är säker på att jag kommer prata med Gareth Southgate under de kommande dagarna och sen får vi se vad som händer."

 

 

Onsdag

GS: "Du är inte med i truppen Wayne, men du kan ta hand om konerna."

 

 

WR: "Ok, då lägger jag av i landslaget."

 

 

GS: "Gör som du vill, kompis."

 

 

Som ett stort fan av Karl Pilkington och hans idiotresor med tillhörande betraktelser fanns det bara ett svar på Rooneys snack tidigare i veckan:

 

 

Rooney: "Det var fantastiskt att Gareth Southgate ringde mig den här veckan och sa att han ville ha tillbaka mig i Englands trupp till de kommande matcherna."

   

 

 

Men det är lite irriterande när t.o.m den annars ganska hyfsade Daily Mail-skribenten i nordvästra England, Ian Ladyman, för vidare detta nonsens till sina läsare:

 

 

Ett mål som 17-åring mot Makedonien följdes av två matcher med dubbla mål i EM 2004. Mot Schweiz och sedan mot Kroatien i Portugal såg han ut som om han kommit för att rädda oss, en speciell spelare som kunde ta oss någonstans. Han togs ut i Turneringens lag av UEFA och vi antog att det var början på något.

 

 

Men det var innan han dukade under inför härjningarna i det engelska systemet, ett inhemskt spelschema så rigoröst och outtröttligt att det till sist knäcker de alla. Då vi nu skådar spelare som Harry Kane och Dele Alli i inledningen av deras landslagskarriärer, vad är det som säger att det inte kommer knäcka dem också en dag?

 

 

Det hade ju självklart ingenting med de kopiösa mängderna alkohol, cigaretter och snabbmat att göra, såklart.

 

 

Och med tanke på citatet som jag har fetmarkerat och strukit under så kan man ju bara göra en sådan här enkel komparativ studie:

 

 

Rooney, antal matcher i karriären: 641 plus 112 landskamper (753)

 

 

Ronaldo, antal matcher i karriären: 721 plus 143 landskamper (864).

   

 

 

 

Fallet avslutat. Åklagarsidan kommer även att bötfällas med summan ett tusen pund (10,996 kr) för att ha slösat med domstolens tid. Nästa!

 

 

 

City-projektet

Förra säsongen skrev jag en del om att Guardiola stundtals såg ut att vara på väg att explodera. Han beskrivs fortfarande som den goda fotbollsfilosofen i media, medan Mourinho är hans motsats. Jag kommer även den här säsongen att hålla ett öga på Kuken från Katalonien och det verkar som att han redan har börjat visa upp lite nervösa ticks. Jag menar vad i helvete höll han på med efter slutsignalen mot Everton sist? Ansiktsuttrycket på runda Ronald säger väl det mesta, om ni inte sett det än, här har ni det jag tjatar om:

 

https://twitter.com/manunited___fc/status/899736949681864704

 

 

Vi fortsätter på ämnet City-projektet och den senaste sjukdomen att dyka upp inom den moderna fotbollen...

   

 

 

 

Ok, att få se det fullständiga ollonet Guardiola få sitt oundvikliga sammanbrott medan man munnar på en pint sju meter därifrån, det skulle väl vara helt ok, men fy fan så vidrigt, fel och vedervärdigt den här förbannade "Tunnelklubben" är.

 

 

@andrewconquest på Twitter sammanfattade det hela ganska bra då han skrev: "Föreställ dig att betala 200 quid (2,199 kr) för att se en 20-årig kille ignorera dig då han går förbi och stirrar i sin telefon. Fullständiga missfoster."

 

 

 

Jag gissar att Eddy Woodward är helt förkrossad att han inte kom på det här först. Samtidigt är det lite roande att City har blivit precis allt det de hatade oss för, de patetiska ändtarmarna.

 

 

 

Sen undrar man ju lite vad som pågår med killen som sitter vid bordet inne i "Tunnelrestaurangen". Med tanke på att det är City och den moderna fotbollen vi pratar om så ingår det kanske en, för att uttrycka sig som förhuden Folke Hubertus, "kaffeflicka" efter maten. Eller så vill jag bara ha en ursäkt att posta det här:

 

 

 

Många journalister ifrågasätter inte längre allt ruttet med dagens fotboll, de bara sväljer skiten och går vidare. Men tack och lov så finns det fortfarande de som inte glömt bort var fotbollen har sina rötter. En sådan är såklart den kryddstarka Marina Hyde på the Guardian och igår (onsdags) valde hon att ägna sitt inlägg på tidningens sportblogg till den senaste anomalin på Citys arena:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/08/24/11471397-manchester-citys-tunnelklubb-for-spelarakvariet-lamnar-hjarnan-simmande/

 

 

Meningen "den ekonomiska stratifieringen av fotbollsfans" är helt perfekt!

 

 

Det är alltid underhållande att smyga in på scousernas öppna forum RAWK (Red And White Kop), där kan man hitta många supportrar som, för att använda Chrille P-terminologi, befinner sig i "psykologins träskmarker". City har en motsvarighet i Bluemoon och även där kastas det då och då upp ren magi, eller vad sägs om det här inlägget:

 

 

Tyvärr är media i det här landet, vare sig det gäller tv eller tidningarna, bara intresserade av att massera egot hos den antagna "Big Four"-kvartetten, som nu av olika anledningar inte är riktigt så stora längre.

 

 

Arsenal verkar nöjda med att balansera räkenskaperna och sikta på fjärdeplatsen, medan Liverpool ser bra ut till en början, men sedan slutar det alltid i besvikelse under frälsaren som heter Jürgen Klopp.

 

 

Sedan har vi skithögen från Stretford. Trots att de har varit mediokra sedan Baconansiktet slutade får de fortfarande toppbehandling. T.o.m om de skulle spela i andradivisionen skulle den där dabbande kuken Pogba ändå smetas upp över alla Sky och BT Sport-reklamtavlor och finnas med i tv-reklamfilmer bara för att hålla de hjärndöda massorna intresserade av deras produkt.

 

 

Sanningen är att ingen klubb är bättre skött [än City], bättre utrustad eller bättre placerad än oss för att lyckas och den tuffa sanningen är att avundsjuka har förvandlats till hat mot vår klubb. Det kväver ex-proffsen som spelade för lag som avskummen [United] och de röda sopdykarna [Liverpool] att acceptera vad som står framför dem och tillsammans med mediakonspirationen kommer de försöka med allt för att kasta skit på oss.

 

 

Med tiden kommer saker och ting att förändras, men tills den dagen kommer måste vi stå ut med avundsjuka kretiner som behandlar Benjamin Mendy som Fred West för att han twittrade "Bullet Header", eller folk som visar upp bilder inifrån arenan en timme innan avspark under rubriken Emptyhad, som Rödtopparna [de engelska tabloiderna] är tillräckligt dumma för att göra artiklar av och understryka så fort de får chansen.

 

 

Jag vet att jag har gått ganska hårt fram och det vill jag be om ursäkt för, men jag vill bara säga till Robbie Savage, den yngre och fulare Chuckle-brorsan, Danny Higginbottom, panelen med idioter på Soccer Saturday och självklart Martin Tyler, om ni inte har något positivt eller balanserat att säga om vår fantastiska klubb, så håll det bara för er själva eller dra åt helvete."

 

 

Låt mig bara rycka ut den här delen:

Trots att de har varit mediokra sedan Baconansiktet slutade får de fortfarande toppbehandling. T.o.m om de skulle spela i andradivisionen skulle den där dabbande kuken Pogba ändå smetas upp över alla Sky och BT Sport-reklamtavlor och finnas med i tv-reklamfilmer bara för att hålla de hjärndöda massorna intresserade av deras produkt.

 

 

Det är det här som verkligen sårar dem och skänker dem så stor smärta. För alltid i vår skugga, har alltid varit och kommer alltid att vara!

 

 

Så är det och man får ju för sig att de inte kan göra någonting rätt, inte ens när det pumpas in miljarder i deras patetiska ursäkt till fotbollsklubb.

 

 

Det faktum att de flesta United-fansen var glada att se de vinna deras senaste titel svider något så fruktansvärt för dem. Det året kommer för evigt att bli ihågkommet som året då Liverpool inte vann ligan och det stör de ljusblåa så mycket att ord inte riktigt räcker till för att beskriva smärtan.

 

 

Jag minns inte riktigt vilken journalist det var (tror det var Mark Ogden?) som försvarade det faktum att United fick mer bevakning i media då de slutade 7:a det året, än City som blev mästare, han menade att det rättfärdigades för att det helt enkelt var en större story.

 

 

Om de inte existerade hade vi varit tvungna att uppfinna dem, helt enkelt av komiska anledningar. Föreställ er att som fotbollssupporter skriva ordet "buu" på en pappersbit och ta med sig den till en bortamatch i Europa. Det är tamejfan bortom allt som går att logiskt förklara, de är verkligen en hög med riktigt udda typer.

 

 

Lite roligt dessutom att de gnäller på rödtopparna [engelska tabloiderna] och att de sprider och befäster myter, samtidigt som de länge levde på just rödtopparna som spred och befäste myter om att alla Mancs är blåa, alla Röda kommer från södra England etc etc.

 

 

Sen har vi ju klassikern "Sanningen är att ingen klubb är bättre skött [än City], bättre utrustad eller bättre placerad än oss för att lyckas."

 

 

Låt oss säga att detta är sant: vad är då deras ursäkt för deras ständiga misslyckanden?

Av Mikael Holmkvist - 24 augusti 2017 19:41

Den franska stjärnan har startat säsongen bra med två mål i två dominanta vinster

   

Man Utd-stjärnan Anthony Martial gick ut och bowlade med flickvännen Melanie Da Cruz och en kompis.

 

 

 

 

AV: Tom Sheen, the Sun, måndag 21 augusti, 2017:

 

 

ANTHONY MARTIAL firade sitt mål mot Swansea City i lördags med en strike - på banorna hos All Star Lanes i centrala Manchester.

 

 

Manchester United-stjärnan, som har inlett säsongen med två mål i två imponerade inhopp från bänken, tog sin flickvän Melanie Da Cruz och en vän till bowlinghallen.

 

 

Deras vän erbjöd en barnförbjuden gest till fotografen.

 

 

21-åringen må ha startat båda Uniteds 4-0 vinster, mot West Ham och Swansea, på bänken, men han har glänst under sin begränsade speltid.

 

 

Martial har spelat mindre än 30 minuter fotboll den här säsongen - men han har redan gjort två mål för att visa att han är tillbaka på Jose Mourinhos goda sida efter en svår säsong förra året.

 

 

Forwarden har nätat med två lugna, imponerande avslut och ser ut att vara på väg mot en mycket större roll än Mourinho gav honom förra säsongen.

 

 

Och Martial firade sin fina start på säsongen i söndags kväll med sin flickvän och en av deras vänner.

 

 

Iklädd en ljusblå träningsoverall fotograferades United-spelaren då han lämnade bowlinghallen All Star Lane i söndags kväll.

 

 

Stället, som även har fyra hallar i London, spelar hiphop-musik, serverar cocktails och erbjuder ett trendigt alternativ till mer traditionella bowlinghallar.

 

 

Trion skrattade sedan rejält utanför All Star Lanes i centrala Manchester.

 

 

Melanie kallades en "äktenskapsförstörare" av Martials f.d fru Samantha.

 

 

Martial firade sitt mål i 4-0 vinsten mot Swansea.

 

 

Jose Mourinho säger att tillströmningen av fransktalande spelare har hjälpt Martial.

 

 

Mourinho berömde Martial för hans fina start på säsongen och avslöjade att tillströmningen av fransktalande spelare kan vara anledningen bakom hans pånyttfödda form.

 

 

Portugisen sade: "Vi använder honom bra och han kommer med rätt attityd och vi har haft en konversation om framtiden han har här.

 

 

"Jag tycker att han har en bra förståelse på planen med Paul [Pogba] och Romelu [Lukaku]. Det kommer, det växer i självförtroende. Och, såklart, två perioder på 20 minuter och han har gjort två mål.

 

 

Melanie Da Cruz på semester på Mauritius tidigare i somras.

 

 

Da Cruz är en fransk reality tv-stjärna, modell och skönhetsbloggare.

 

 

Da Cruz och Martial ute och äter middag.

 

 

Da Cruz poserar i en röd bikini på en strand på Mauritius.

 

 

Forwarden har redan gjort två mål i hans två inhopp från bänken den här säsongen.

 

 

"Kanske är den lilla franskspråkiga gruppen vi har - [Marouane] Fellaini, Paul, Lukaku - en grupp han är väldigt välintegrerad i nu. De höjer honom och hans professionella nivå förbättras och han jobbar mycket, mycket bättre.

 

 

"Vi är glada. Vi har mycket hopp för honom och han måste vara lycklig nu och kan bara bli bättre."

 

 

Då Martial och flickvännen Melanie lämnade hallen erbjöd deras vän en barnförbjuden gest till fotografen.

 

 

Martial har varit med Melanie i lite mer än ett år - efter att ha LÄMNAT sin f.d fru Samantha, och deras unga dotter.

 

 

Förra året kallade Samantha Melanie en "äktenskapsförstörare".

Av Mikael Holmkvist - 24 augusti 2017 19:31

Synen av trollbundna stirrare som, efter att ha betalat £15k (165,070 kr) per säsong, ser John Stones paddla förbi lockade fram en hel del vrede och ställde frågan exakt hur långt Premier League-idiotin kan gå

   

Manchester Citys Kevin De Bruyne, i mitten, och Evertons Mason Holgate, t.v., går i genom the Etihad Stadiums tunnel tillsammans med deras lagkamrater. Fotograf: Victoria Haydn/Manchester City FC via Getty Images

 

 

 

 

AV: Marina Hyde, the Guardians sportblogg, onsdag 23 augusti, 2017:

 

 

Ibland vill man bara höra en kommentator gällande ett särskilt ämne, och vilka av oss kan sanningsenligt verkligen vila förrän vi hört Roy Keane om Manchester Citys Tunnelklubb? Det får räksmörgåsbrigaden att se ut som en hög sopletare som är ute och utforskar några soptunnor på jakt efter några överblivna smulor från en överbliven e coli-paj.

 

 

Om du missade Skys byxnedblötande bevakning av detta i måndags kväll så har City nu invigt en enorm fördel i den ekonomiska stratifieringen av fotbollsfans. Tunnelklubben är ny facilitet på the Etihad, som erbjuder exempellöst tillträde till klubbens innanmäten. För upp till den mycket konkurrenskraftiga summan £15,000 (165,070 kr) per säsong kan fans se spelare med hörlurar på sig ignorera dem på deras väg till omklädningsrummet, sedan får de kliva in i en restaurang, fullt utrustad med bar, som byggts runt tunneln. Här serveras de en femrätters finmiddag - eller "upplevelse", som det heter med modernt språkbruk - innan de får en taktisk genomgång från en faktisk medlem av Pep Guardiolas tränarstab (det rapporters av två av dem var satta i arbete innan City-Everton matchen i måndags kväll).

 

 

Medlemmarna kan sedan skåda spelarna när de väntar i tunneln och sedan går ut på planen genom ett envägsglas - lite som när en kriminalkommissarie tittar på sina misstänkta innan ett förhör. Efter att ha tittat på bilder så finns det kanske faktiskt mer av en akvariekänsla kring det hela, som tillåter trollbundna stirrare att se på medan John Stones majestätiskt simmar förbi. Efter det får medlemmarna i Tunnelklubben avnjuta en kort promenad till sina vadderade sittplatser bakom avbytarbänken, där t.o.m betonggolvet är vadderat med konstgräs. Bland många andra brott som kanske borde bestraffas hårdast möjligt beskriver City Tunnelklubben som "ett högklassigt nätverksutrymme, perfekt för dig och dina klienter med en concierge och en ekonomiansvarig som tillgodoser alla dina behov".

 

 

Men inte helt oväntat fann några City-fans sig själva lite mindre förälskade i platsen då de såg Sky-bevakningen. En snabb genomgång på sociala medier hittade olika avvikande röster - t. ex. supportern som upptäckte en herre iklädd blazer och gula byxor och stämplade det som "allt som är fel med fotbollen och våran klubb".

 

 

Å ena sidan måste man förundras över Premier Leagues oändligt rastlösa sökande för den definitiva idiotin. Man trodde ju att det hade gjorts redan - Ashley Cole skjuter en person som är ute och skaffar sig arbetslivserfarenhet, eller Mark Clattenburg då han kallade till en presskonferens i Jeddah för att annonsera att han skrivit på för att "utbilda" saudiska domare - men det har det aldrig, då idiotin fortsätter att veckla ut sig själv som en Evig lotusblomma.

 

 

Å andra sidan... det känns som att City har missat en grej eller två, detta då de misslyckats med att maximera deras välförtjänta rykte om teatraliska insatser. Faktum är att då Tunnelklubbarna satt på sina vadderade sittplatser under matchen så missade de den stora tunnelhändelsen i måndags kväll - Morgan Schneiderlin och Kyle Walker då de återvände till omklädningsrummen för sina tidiga duschar.

 

 

Detta känns suboptimalt. Kanske i framtiden att utvisade spelare kan hållas tillbaka vid tunnelns öppning vid planen tills medlemmarna av Tunnelklubben har vallats tillbaka ner till glasväggsområdet - personal skulle kunna följa efter med deras drinkar på brickor - och först då släppas lös för att iscensätta en teatralisk tablå till fördel för klubbens rikaste iakttagare.

 

 

Fotbollen har fortfarande en lång väg att gå gällande homofobi och sexism

Det är troligt att de homofobiska läktarsångerna som ledde till att några Leicester-fans kastades ut från the King Power och rapporterades till polisen kommer följa Brighton runt the Premier League den här säsongen. Medan grupper av fans som sjunger rasistiska läktarsånger numera mest ses som något andra länder gör - tillsammans med ironi - så är inställningen till deras homofobiska motsvarigheter mindre färdigutvecklade.

 

 

Jag är glad att det tas på allvar, i en sport där homosexuella spelare fortfarande är för rädda för att komma ut men jag måste erkänna att jag själv är lite lätt road av förvridningarna i folks interna logik när det gäller de olika ism-erna. Alla har sin egen gräns, som ofta bara känns logisk för dem själva. Precis som vilken kvinnlig sportskribent eller tv-person som helst kan berätta för dig så betyder sociala medier ofta att man blir överöst med inbjudningar att fuck off tillbaka till köket och observationer om att ingen kvinna borde prata om sport. Då och då svarar jag en av dem för att få fnissa lite, vanligtvis genom att gratulera avsändaren till deras eftertänksamma sexism och sedan säger jag att jag antar att de kör med eftertänksam rasism också.

 

 

Svaret är nästan alltid detsamma: killen det gäller sträcker upp sig i sin fulla internet-längd och undrar vad i hela friden jag pratar om. SJÄLVKLART är han inte rasist. Eh? Varför skulle du tro det? Ibland kan det följas upp av något lätt motsägelsefullt om "svart kuk", men den inställningen till att sparka ut rasismen brukar begränsas till dem på den lägre halvan av Mastermind-ligatabellen.

 

 

Men det känns klart att någon som för några årtionden sedan kanske sysslade med rasistiska läktarsånger - och som nu inte ens skulle drömma om det - ännu inte har kommit upp i acceptabel nivå gällande inverkan från deras andra -ismer. Självklart är det inget fotbollsproblem: fotbollen reflekterar samhället, inte tvärtom. Trångsynta personer lämnar inte deras trångsynthet på arenan klockan 18:00 (svensk tid) på lördagarna - de går mitt ibland oss under resten av veckan. Men kanske kan Brightons ankomst till the Premier League till sist hjälpa några av dem att komma fram till insikten om att en brist på bananer på planen faktiskt inte betyder att deras jobb är utfört och klart.

Av Mikael Holmkvist - 21 augusti 2017 22:18

Perfekt lördag och rättelse efter påpekande av en scouser!

Snacka om att det blev ännu en helt perfekt helg. I lördags var det tidig avspark, så då startade dagen med en briljant lunch på mitt fullständigt lysande lokala vattenhål. Det blev stora mängder öl och sedan brittiskt tema på krubbet igen. Mushy peas (mosade ärtor), brittiska pommes frites (tjockare än den svenska varianten) och paj med bacon, kyckling, cheddarost och purjolök i (se bild här under om någon mot förmodan skulle vara intresserad). Det slank ner hur lätt som helst. Sedan avnjöts matchen med ännu mer öl och för att knyta ihop dagen helt briljant avslutades den med korvgrillning och ännu mer öl i goda vänners sällskap. Blir inte en mycket bättre lördag. Sedan fick jag inleda söndagen med en tarmtömning modell flodhäst, men det var det värt!

 

 

 

I mitt förra inlägg hävdade jag att kuken Klopp bekvämt "glömde" bort sitt lags offside-mål mot Chelsea förra säsongen, detta då han inte ville prata om United och gjorde det genom att... prata om United. Men då hörde en av väldigt få scousers (den enda?) som jag lyssnar på av sig och påpekade att det målet faktiskt inte var offside. Något som ska ha slagits fast av engelska domare också. När jag tittar på det tycker jag att det är offside, att Wijnaldum får en fördel av sin offside-position då bollen går ut till Milner. Men så var det tydligen inte och som den sportsliga och rättvisa supporter (tihi) jag är, tar jag här tillbaka de orden om Klopps "glömska". Ska även försöka sudda ut det i själva inlägget. Så, nu har jag varit mogen och duktig för hela säsongen, då kan jag återgå till att såga tysken med det brandbombade staketet i käften och hans fans!

 

 

Uppspelt och jävligt glad!

Som United-fans vet vi alla vad vi har gått igenom och genomlidit de senaste åren. Förnedringen under Moyes och den hjärndöda processen, som faktiskt gick bakåt, under Van Gaalen. Ja, ni vet ju själva, det är inte så mycket att orda om.

 

 

Så efter den här inledningen som vi har bjudits på så ska jag erkänna att jag är glad och uppspelt. Jag älskar att se United spela bra fotboll och köra över motståndarna. Det gjorde vi mot West Ham i premiären, då var det inget snack. Mot Swansea var det lite trögare men det kändes ändå bättre än vad det har gjort många gånger tidigare. Och trots det så är en 1-0 ledning alltid bräcklig, ett litet misstag och man kan bli straffad. Nu ska jag erkänna att Phil Jones har inlett säsongen bra, men precis som jag skrev sist så väntar man bara på hans nästa misstag. Men istället för att bjuda in walesarna och ge dem uppmuntran så körde vi över dem med en ångvält och sparkade åtta kilo skit ur dem under den processen. Pang! Pang! Pang! Så stod det plötsligt 4-0 igen.

 

 

Ingen, och jag menar verkligen ingen, behöver påminna mig om att vi inte har testats på allvar än och bla, bla, bla. Jag är dessutom fullt medveten om att vi inledde förra ligasäsongen med tre raka segrar, för att sedan sluta sexa med ett snitt på 1,42 gjorda mål per match.

 

 

Men fotbollen handlar även mycket om en känsla och känslan jag fått efter de här två matcherna är just glädje och uppspelthet, bara det är värt att fira. Jag sitter inte och drar i skinnet och tror att vi har säkrat ligatiteln nu, eller att vi står på tröskeln till en ny Trippel-säsong, inte alls faktiskt. Jag är bara jäkligt glad över vad vi har fått se.

 

 

Det är däremot intressant att se vad andra lags "fans" säger. Det tjatas om våra utlägg, om våra motståndare, om att det är augusti, om köpta domare och bla, bla, bla. Vi har hört det förut, men det är skönt. När det blinda och bittra United-hatet börjar återvända bland våra rivaler, då vet vi att vi är på rätt spår, och dra åt helvete vad gött det är!

 

 

Känner mig ovanligt snäll idag, så här bjuder jag er på vår säsongsstart en gång till, njut:

 

 

 

 

Det har varit ljuvligt att se många av våra spelare och deras aktioner under de här två matcherna, men för mig, i stenhård konkurrens, har Nemanja Matić varit matchens lirare båda gångerna, hans närvaro öppnar fullständigt upp för Uniteds offensiva spel.

 

 

Utan serben tror jag inte vi hade sett de här siffrorna i dagsläget:

 

 

Mchitarjan: 4 assists på 2 matcher

Pogba: 2 mål och 1 assist på 2 matcher

Lukaku: 3 mål på 2 matcher

Martial: 2 mål och 1 assist på 2 matcher...

 

 

Det är även extra roligt att vi redan har lyckats göra åtta mål, med tanke på hur få mål vi gjorde förra säsongen och hur många onödiga poäng det kostade oss. Totalt gjorde vi 54 mål på 38 ligamatcher 2016/17, så de åtta vi plöjt in mot West Ham och Swansea utgör 14,8% av hela förra säsongens målskörd!

 

 

Och förra säsongen dröjde det sex matcher (fem ligamatcher och en i EL) innan vi hade gjort åtta mål, det åttonde målet gjordes då den 18:e september i 3-1 förlusten borta mot Watford.

 

 

På tal om att våra rivaler känner en viss oro efter vår fina start så såg jag ett Arsenal-arsle som raljerade om vilka tuffa motståndare United hade tagit sig an i de två första omgångarna, i form av West Ham och Swansea. Varpå det lika givna som klockrena svaret från ett United-fan kom enligt följande: "Ja precis, lite som Stoke."

 

 

 

Att fira mål och minnen från Anfield 2005

När Stokes inlånade anfallare Jesé nätade mot Arsenal i helgen blev hemmafansen såklart överlyckliga, vilket fångades ganska elegant på den här bilden:

 

 

 

Killarna där i trappan fick mig omedelbart att minnas säsongen 2004/05 då jag den 15:e januari 05 befann mig på Anfield för Liverpool v United. United vann med 1-0 efter mål och målfirande av Wayne Rooney framför the Kop:

 

 

Jag minns det än idag, hur Rooney fick bollen, lade den till rätta, laddade och sköt. Sen minns jag bara hur jag ligger på golvet på bortaläktaren med några andra Röda över mig och bara skriker i fullständig glädje. Helt underbart. Och inte en enda dåre stod och filmade med någon mobilkamera eller vevade med mobilen i änden av en selfiepinne. Alla tillresta Röda njöt bara av ögonblicket i ett helt underbart kaos.

 

 

 

CL-lottningen

På torsdag (24/8) är det dags för lottningen till den här säsongens CL-gruppspel. Det sänds live på Viasat Sport Premium mellan 18:00-19:30 (svensk tid).

 

 

United går in i lottningen i den andra seedningsgruppen och vi kan därmed få några av Europas riktiga tungviktare från den första potten.

 

 

Övriga sju lag i den andra potten är: Barcelona, Atlético Madrid, Paris Saint-Germain, Borussia Dortmund, Manchester City, Porto och Napoli, det betyder att vi inte kan lottas mot någon av dem. Det är även omöjligt att hamna i samma grupp som ett lag från samma inhemska liga, därför kan vi heller inte ställas mot Chelsea (pott 1), Tottenham (pott 2 eller 3, beroende på resultat) eller Liverpool, om de kvalificerar sig.

 

 

Varje grupp ska ju bestå av ett lag från varje pott och lagen från pott nummer 1 - som består av ligavinnarna från de sju främsta nationerna (baserat på Uefa:s landskoefficient) - utgör såklart på pappret det största hotet. Där återfinns regerande mästarna Real Madrid, Bundesliga-jätten Bayern München och förra årets finalist Juventus. Förutom de giganterna hittar vi där även Benfica, Monaco, Spartak Moskva och Sjachtar Donetsk.

 

 

Från pott nummer 3 kan United ställas mot Basel, Anderlecht, Roma eller Beşiktaş - som är de enda bekräftade lagen där hittills.

 

 

Förra säsongen mötte United Feyenoord i Europa League-gruppspelet, nu är de bekräftade i pott 3 eller 4 och kan därmed ställas mot United på nytt. Den tyska uppkomlingen RB Leipzig är placerade i pott 4.

 

 

Från England kan Liverpool fortfarande kvalificera sig till CL, de har med sig en 2-1 ledning mot tyska Hoffenheim till morgondagens (tisdag) returmatch på Anfield. Om den pisstinkande tysken tar sitt lag vidare går de in i pott 3. På tal om att stinka piss så är Celtic på väg in i CL efter deras förkrossande 5-0 vinst mot kazakiska Astana i det första mötet.

 

 

Grekiska mästarna Olympiakos och spanska laget Sevilla är båda favoriter att gå vidare efter att ha vunnit sina första möten med 2-1 mot Rijeka respektive İstanbul Başakşehir. Sporting Lissabon spelade 0-0 mot Steaua Bukarest i första mötet, men har hemmafördel i returen. CSKA Moksva leder med 1-0 mot Young Boys, men spelar returen borta, medan israeliska Hapoel Be'er Sheva leder med 2-1 mot Maribor. APOEL leder mot Slavia Prag, medan de azerbadjanska mästarna Qarabaå hoppas kunna chocka FC Köpenhamn på bortaplan efter 1-0 vinsten i Baku.

 

 

 

Lottningen till Ligacupen sker i... Peking!

Jag vet inte om ni har hört talas om Carabao? Det är inte omöjligt att ni har sett deras logo i samband med Chelseas matcher. Det är i alla fall en thailändsk tillverkare av energidryck och sommaren 2016 blev de huvudsponsorer på Chelseas träningsställ. Carabao betyder för övrigt "röd buffel".

 

 

I juni 2015 blev de huvudsponsorer till Championship-laget Reading och i november 2016 annonserade de ett treårskontrakt med the English Football League för att bli officiell titelsponsor för the EFL Cup (Ligacupen), så f.r.o.m den här säsongen heter Ligacupen The Carabao Cup (suuuuuck...).

 

 

Som vanligt när engelsk fotboll och deras pengastinna partners gör något så utgår de ALLTID från fansen först, ni vet de där dumma jävlarna som får skiten att gå runt. För om man bor i England och vill se vilket lag ens eget favoritlag ska möta i tredje rundan av cupen, då får man helt enkelt kliva upp kl 4:15 på natten och surfa in på EFL:s Carabao Cup Twitter-flöde - helt klockrent, vilken service!

 

 

Från BBC:

 

 

Lottningen till den tredje rundan av the Carabao Cup kommer äga rum i Peking, Kina på torsdag den 24:e augusti 2017.

 

 

Trettiotvå klubbar är involverade i den tredje rundan och de sju Premier League-lagen som kvalificerade sig till UEFA:s europeiska turneringar äntrar nu lottningen, inklusive förra säsongens vinnare Manchester United.

 

 

Lottningen kommer äga rum f.r.o.m ungefär klockan 11:15 lokal tid - 5:15 svensk tid/4:15 brittisk tid - och kan följas live på EFL:s Carabao Cup Twitter-flöde.

 

 

Den tredje rundan är oseedad, så den första bollen som dras är hemmaklubben, följd av en bortaklubb. Detta upprepas tills vi har 16 matcher, som kommer spelas under veckan som börjar den 18:e september (vecka 38) 2017.

 

 

Lottningsnummer kommer finnas tillgängliga när den andra rundans matcher är färdigspelade på onsdag kväll.

 

 

 

Analsäcken Samir Nasri

I ett tidigare inlägg under sommaren skrev jag om att Guardiola verkligen ville bli av med den vedervärdige fransmannen Samir Nasri. Det pratades även om att flera av hans lagkamrater hade tröttnat på honom. Nu har Kuken från Katalonien fått sin vilja igenom och kunde tidigare i dag vinka adiós till honom.

 

 

Från the Guardian (21/8):

 

 

Manchester City-mittfältaren Samir Nasri har gått till den turkiska klubben Antalyaspor där han signerat ett tvåårskontrakt.

 

 

Det permanenta kontraktet, som bara ska få internationellt klartecken, avslutar Nasris sex år långa sejour på the Etihad Stadium.

 

 

Den 30-åriga franska landslagsmannen kom till City från Arsenal för £25m (276,4m kr) 2011 och han gjorde 176 framträdanden och 27 mål.

 

 

Nasri vann två Premier League-titlar, en FA Cup och två Ligacuper under sin tid i City. Men när Pep Guardiola anlände lånades han ut och spenderade förra säsongen i den spanska klubben Sevilla, där han gjorde 30 framträdanden och tre mål.

 

 

"Vår klubb har skrivit på ett tvåårskontrakt med mittfältaren Samir Nasri efter att ha kommit fram till en överenskommelse med Manchester City," sade ett uttalande på Antalyaspors officiella hemsida.

 

 

Antalyaspor har Samuel Eto'o i sitt lag och de har plockat in Jérémy Ménez och Johan Djourou, båda f.d lagkamrater med Nasri.

 

 

 

En briljant liten video om Arsewipes "Oövervinnerliga" lag

Jag avskyr Talksport, men den här videon är helt briljant:

 

 

https://twitter.com/Fino76/status/899223090747539456

 

 

 

Kryddstarka kroater och polacker

I torsdags (17/8) vann Everton det första av två möten i deras EL-playoff mot kroatiska Hajduk Split med 2-0 hemma på Goodison Park. Jag har sett en liten dokumentär om kroaternas fans och visste att de är ganska hetlevrade, något de visade upp även på Goodison:

 

 

Returen spelas nu på torsdag (24/8) på Stadion Poljud i Split, återstår väl att se om några blåa scousers kommer få sig ett kryddstarkt mottagande, eller om det hela kan passera utan några incidenter.

 

 

Om ni bortser från det totala rövhålet Danny Dyer så kan ni se hans "studiebesök" hos Hajduks Ultras i The Real Football Factories här (3:02 in):

 

 

 

Den 17:e augusti spelades det även EL-playoff i Warszawa i Polen. Detta då arméklubben Legia Warszawa tog emot FC Sheriff Tiraspol hemma på Stadion Wojska Polskiego. För er som inte är bekanta med Tiraspol-klubben så kommer de från Moldavien och har de senaste åren dominerat moldavisk fotboll. Fast det är inte helt korrekt att säga att de kommer från Moldavien, Tiraspol är nämligen huvudstad i Transnistrien, men eftersom Transnistrien inte är en erkänd stat så anses staden tillhöra Moldavien.

 

 

Matchen slutade 1-1 efter att finländaren Kasper Hämäläinen gett hemmalaget ledningen i den 76:e minuten, bara för att sedan få se Burkina Faso-landslagsmannen Cyrille Bayala kvittera i den 87:e minuten. Nu på torsdag (24/8) spelas returmatchen i Tiraspol, på Stadionul Sheriff.

 

 

Ni som läser min dynga regelbundet vet att jag har haft med några klipp om Legias Ultras tidigare. Den supportergruppen står tyvärr, i allmänhet, väldigt långt till höger på den politiska skalan och jag kan tänka mig att grottmänniskor som Kent Ekeroth, Erik Almqvist och Marcus Birro skulle trivas ypperligt på deras läktare. Högerextrema är självklart inga jag på något sätt sympatiserar med, snarare tvärtom, men det här är inget annat än helt briljant (innan matchen mot Sheriff i torsdags):

 

 

https://twitter.com/ultralife99/status/898634941478699008

 

 

Samtidigt sitter "fansen" i Premier League och tar selfies och spelar in videobloggar.

 

 

Här ska jag bara ge er en kort bakgrund till den senaste bannern som vecklades ut av Legia-fansen. Förra månaden uppmärksammade Legias Ultras 73-årsdagen av Warszawa-upproret (skrev om det i ett tidigare inlägg) med ett tifo där man ser en nazistisk soldat hålla en pistol mot ett barns huvud. Det gav de böter på €35,000 (353,040 kr).

 

 

Och 2014 bestraffades Legia gällande ett tifo som kritiserade deras omstridda uttåg ur Champions League. Den polska klubben kastades ut efter att ha använt en icke användbar spelare i slutminuterna av deras 6-1 vinst mot Celtic.

 

 

Då vecklade fansen ut en bild på en gris med UEFA-märket på sig och texten: “Because Football Doesn’t Matter, Money Does”.

 

 

Nu använde man samma bild på "UEFA-grisen", men den här gången hade han i sina händer/klövar en skål med bollar som samtliga pryddes av Legias märke och under grisen stod det: "Och böterna på €35,000 (353,040 kr) går till..."

 

 

Ska bli intressant att se hur UEFA bestraffar dem den här gången.

 

 

 

Moderna fotbollsspelare som agerar som fullständiga idioter del 389,071...

Exemplen är otaliga och i takt med att pengarna som är involverade i spelet bara växer och växer så känns det som att dårskapen följer samma utveckling.

 

 

Jag påmindes häromdagen om att Memphis Depay faktiskt varit en United-spelare en gång i tiden. Mourinho växte ännu mer i mina ögon då han elegant vinkade adjö åt Rooney, men förutom den genialiska utflyttningen ligger försäljningen av Depay i januari i år inte långt efter på listan över hur glad jag blivit av en FÖRSÄLJNING.

 

 

I helgen pratade dumskallen med L'Équipe och sade följande:

 

 

"Under den första säsongen [under Van Gaal] bidrog jag inte tillräckligt mycket.

 

 

"Men jag anser verkligen att man behöver ett år för att lyckas i Premier League, det är världens snabbaste liga.

 

 

"Det andra året fick jag tillbaka mitt självförtroende, men jag spelade inte.

 

 

"Det är då du ser dig själv i spegeln och du frågar dig själv en massa frågor...

 

 

"'Är jag inte tillräckligt bra?' Det var riktigt tufft. För att hålla sig positiv måste man vara väldigt stark mentalt sett.

 

 

"Den erfarenheten fick mig att växa upp och det är användbart för mig idag."

 

 

Utifrån vad jag har läst så har han ju knappast satt den franska ligan i brand med sina insatser. Men har tokfan till sist insett att om man ska spela Allan-Ballan vid sidan av planen, så underlättar det om man levererar på den först, så är väl det något positivt, men på något sätt har jag svårt att föreställa mig det.

 

 

Sen har vi ju ännu ett exempel på den moderna fotbollens idioti i den västra änden av M62:an (motorvägen mellan Liverpool och Manchester), den ömtåliga brassen som huserar hos scouse-svinen. Såg i the Sun att Barcelona nu avslutat sitt intresse för honom, medan the Guardian skriver att katalanerna förbereder ett fjärde bud. Kuken Klopp har ju bekräftat att Coutinho mejlat en transferförfrågan till klubben, men fått den avslagen, så det står med andra ord klart att han vill lämna LFC. Riktigt så lät det inte i januari i år:

 

 

"Min fotboll är här [Liverpool]. Mitt hjärta är här. Jag tänker inte på någon annan klubb. Inte alls. Jag lever den, jag luktar den, jag ser ambitionerna hos Liverpool, hos mina lagkamrater, hos managern. Jag förstår vad Liverpool betyder. Vi kan säga Dalglish, Rush, Hansen, Souness, Suárez, Gerrard. Mitt mål är att en dag ska folk tänka på mig på samma sätt. Man definierar framgången hos en spelare genom hans lojalitet eller hans titlar. Eller både och. Jag har mycket jobb att göra."

 

 

Augusti, 2017: Ber om en transfer.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5 6
7 8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards