Liverpool 0

Manchester United 0

David de Gea producerar en spektakulär räddning på Philippe Coutinhos avslut. Fotograf: Phil Noble/Reuters

AV: Daniel Taylor, på Anfield, the Guardian, tisdag 18 oktober, 2016:

Efter alla de episka kamperna mellan de här två lagen kändes det senaste mötet som en påminnelse om vad som ibland kan hända när två gamla rivaler ställs mot varandra och vägrar att vika ner sig. Matchen saknade verkligen inte tävlingsinriktat mod, men som spektakel föll det ganska platt förutom ögonblicken då David de Gea visade upp sin förmåga att bjuda på nästan osannolika räddningar, och när the Kop släppte ut ett tjut av ångest kunde man se Jürgen Klopp applådera på sidlinjen.

Liverpools manager kan även ha visat sin uppskattning för expertisen i Philippe Coutinhos skott innan De Gea, utsträckt till max, räddade sitt lag med en av de mest outstanding räddningarna Premier League kommer beskåda under hela den här säsongen. Strax efter det producerade Antonio Valencia en briljant utförd tackling som hindrade Roberto Firmino i ett friläge och Liverpool, med sitt växande momentum under andra halvlek, stoppades igen.

Men dessa ögonblick var extraordinära händelser under en annars ordinär kraftmätning och trots all färg och allt dån var matchen under större delen en besvikelse. José Mourinho kommer vara besviken på att hans Manchester United-spelare inte kunde bygga vidare på en uppmuntrande start, medan Klopp måste vara frustrerad på att när Liverpool till sist insåg att de var hemmalaget här så kunde de inte utnyttja sin press mot motståndarmålet.

Efter all hajp inför matchen, inklusive en 12 timmar lång uppbyggnad i en norsk tv-kanal, är sanningen den att matchen tog lång tid på sig att tända till. Det här var inte en av de matcherna där Mourinho efteråt kunde anklagas för otillbörlig negativitet i sin formation. Men hans lag spelade med strukturen och de organisatoriska kvaliteterna som automatiskt associeras med deras manager när det kommer till en kategori-A-match. Det här var en tuff, förhärdad insats och Liverpool hade stundtals svårt att spela med den ledighet som setts på senare och som har varit så tydlig i många av deras matcher.

Den tidiga pressen som kanske hade förväntats från hemmalaget kom aldrig och det kom hörbar frustration vid ett tillfälle då Emre Can valde en sidledspassning istället för att försöka flytta bollen framåt. Zlatan Ibrahimovic var en svår motståndare, han spelade som om han insåg viktigheten i matchen och Mourinho hade identifierat att James Milner skulle kunna vara sårbar för snabbheten och det direkta spelet från Marcus Rashford.

Milner har haft en lysande inledning på säsongen men han var mindre benägen att avancera från sin vänsterbacksposition när det fanns en risk att det kunde lämna Rashford fri för en kontringsattack. Mourinhos system hade även Paul Pogba opererande i en något mer framskjuten roll än vanligt och det stod snabbt klart att Liverpool inte skulle få friheten att diktera tempot som de haft i deras tidigare Anfield-matcher den här säsongen.

Efter en långsam inledning avslutade Liverpool första halvleken upplyftande, men inte ens då kunde de ta sig in bakom ett United-försvar där Chris Smalling och särskilt Eric Bailly inte gav bort mycket. Coutinho fortsatte att sondera terrängen, ville hela tiden ha bollen och letade efter en genomskärare. Firmino var också prominent involverad men Klopp måste ha varit besviken i pausen på avsaknaden av farlighet i och runt Uniteds straffområde. Firmino skulle kanske ha gjort bättre ifrån sig med sin nick på Jordan Hendersons inlägg men det var enda gången under den perioden som De Gea på allvar hotades. Daniel Sturridge var utanför spelet under långa perioder och det var ovanligt att se Sadio Mané ha så liten inverkan.

United hade en lovande inledning, där Rashford hade mycket boll och Ibrahimovic var villig att gå ut i fysisk kamp med Liverpools mittbackar. Ander Herrera var flitig och effektiv bredvid Marouane Fellaini på mittfältet men det fanns stunder, precis som för värdlaget, då bortalaget hade behövt lite mer elegans. Allting kan kännas väldigt uppstressat i de här matcherna men ibland är det ingen jättedålig sak att ha en spelare som kan skapa tiden och utrymmet att ställa foten på bollen.

Tre minuter in i den andra halvleken rullade Dejan Lovren en rutinpassning bakåt till Loris Karius och Liverpools målvakt spelade bollen rakt till Pogba precis utanför straffområdet. Karius och Liverpool blev säkert lättade då Ibrahimovic var offside när Pogba slog in bollen i straffområdet. Men Ibrahimovic missade ändå och den misstagsöversållade spelpassagen kändes som ett mått på hur matchen hade spelats tills dess - mycket blood and thunder, men även en hel del thud and blunder. Den mest skadande missen kom från Ibrahimovic sex minuter senare när Pogba lurade Henderson innan han lyfte bollen mot bortre stolpen. Ibrahimovic hade en besvärlig vinkel att jobba med men en anfalalre med hans rykte borde ändå ha gjort bättre med sin nickchans.

Till sist fick matchen lite händelser inne runt målen. Strax efter det promenerade Joel Matip elegant framåt från sin försvarsposition och spelade den första passningen för kvällen som öppnade upp United-försvaret. Det tog väldigt lång tid innan Can, omringad av motståndare, fick iväg sitt skott och De Geas enhandsräddning, lågt till höger, var en påminnelse om målvaktens briljans.

En till påminnelse om det kom i den 71:a minuten och det var ögonblicket då De Geas rörlighet fick Coutinho att hålla händerna för ansiktet då han inte förstod vad det var som hände medan Klopp klappade händerna över sitt huvud. Coutinhos skott hade varit på väg in i krysset men De Gea räddade sitt lag under en kväll när domaren Anthony Taylor, efter allt snack innan matchen, kan reflektera över att han bjöd på en resonabel men verkligen inte fläckfri insats. Samma sak skulle kunna sägas om båda lagen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   I torsdags säkrade United en plats i Europa League-finalen i Bilbao. Senare på kvällen sipprade det ut röd, vit och svart rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det var dels för att fira Uniteds fina vinst mot Athletic Club, me...

            AV: Daniel Taylor, The Athletic, fredag 25 april, 2025       I am an FC fan I am Mancunian I know what I want and I know how to get it I wanna destroy … Glazer and Sky   (Till melodin från Sex Pistols...

Den senaste tiden har det varit alldeles för varmt och soligt för mitt gillande. Så här såg utsikten till vänster om min balkong ut den 5 april förra året:   Och när jag likt marskalk Georgij Konstantinovitj Zjukov blickade rakt fram mot horison...

OVÄNTAT BRA AV UNITED, SNÖFLINGORNA ARSENAL * JAG FÅR VERKLIGEN lov att säga att Man United överraskade mig riktigt positivt under de sista matcherna innan det här landslagsuppehållet. Visst, Real Sociedad var hundskit. Jag var helt säker på att vi...

  Efter en vecka med negativa nyheter, följda av negativa nyheter och följda av ännu mer negativa nyheter gällande United var det skönt att igår koppla av med mega-monster-fredagsmys framför senaste avsnittet av Bäst i Test. Med tanke på att Unit...