Bilden: Manchester Uniteds enskilt bäste spelare, David de Gea, lyfter FA Cupen mot skyn i lördags kväll efter att United säkrat sin 12:e inteckning i den gamla fina cupen. Det tar inte på något vis bort all skit vi har fått genomleva den här säsongen, men en liten tröst är det allt och fint för spanske Dave att hans fenomenala insatser även får generera en silverpokal, inte bara rädda poäng mot skitlag.

Hallo på er alla igen, wow, jag har inte riktigt hunnit hämta mig än! Efter en säsong där man många gånger trott att, nej, nu kan vi inte sjunka lägre, så har mumin och klubben ändå lyckats ta oss ännu en nivå längre ner i skiten, var det otroligt skönt att få vinna FA-Cupen i lördags. Det finns många "fans" som inte känner till vår historia i den här cupen och vad den betyder för oss, men de kan dra åt helvete, att vinna världens äldsta cup med det här formatet betyder fortfarande oerhört mycket. Det här är inte att göra som Arsenal, komma fyra och vinna FA-Cupen och se sig själva som världsmästare. Långt därifrån. Men med tanke på vart vi befinner oss efter Moyes och mumins framfart är det en riktigt skön framgång. Jag lovar att jag inte trodde på det överhuvudtaget när vi haltade oss fram till en 1-0 vinst mot Sheffield United i tredje rundan den 9 januari. Ska även erkänna att jag inte trodde mycket alls om oss då överhuvudtaget, detta efter att ha upplevt en av de värsta december-månaderna med United under min tid som supporter. Segern mot Sheffield kom på straff, på övertid! Sen har vi slagit ut Derby, Shrewsbury, West Ham (efter omspel) och Everton innan vi vände och vann mot Palace i lördags. Visst kan man argumentera för att vi haft en "enkel" väg fram till bucklan, men man kan bara besegra det som ställs framför dig och efter skiten vi har serverats under mumin hade nog ingen blivit förvånad om vi åkt ut mot Derby eller Shrewsbury. För att sedan få höra honom säga att processen går åt rätt håll och att det var ett framsteg och hylla att vi hade mer bollinnehav än motståndarna och bla, bla, bla.

Jag ska villigt erkänna att jag tvivlade starkt på någon cupvinst när Puncheon piskade in 1-0 bakom DDG. Matas kvittering ledde till jubel och Smallings utvisning till mörka tankar. Jag är inget fan av Jesse Lingard. Ja, han är snabb, men det är inte så mycket mer och efter hans "uppvisning" på bussen på vägen till ligamatchen mot West Ham sjönk han om möjligt ännu mer. Kan inte säga att jag jublade när han byttes in, men vilket jävla mål han gjorde. Och att vi sen slipper se Blind ge bort bollen så de kunde kvittera, eller någon annan hjärndöd aktion, gjorde mig glad. Gillade aldrig att se den skrynklige schäfertiken och hans prinsessor gå om oss i antal vunna FA-Cuper, men nu är vi ifatt och kan förhoppningsvis bygga vidare på det.

Att sedan, på min födelsedag, få läsa att mumin fått sparken, ja det gjorde liksom inte veckan sämre på något vis. Kändes otroligt skönt. Har hoppats på det sen i höstas och framförallt sen i julas. En säsong till med honom vid rodret tror jag inte min lever hade klarat av. Men det ska jag be om att få återkomma till i ett senare inlägg.

För vi ska inte glömma att redan på onsdagen förra veckan började vår underbara vecka. Väldigt många rapporterade att scouserna bara skulle åka ner till Basel och hämta hem Europa League titeln och därmed säkra en direktplats i nästa säsongs Champions League (som Englands 8:e bästa lag). Tysken med garnityren mer eller mindre lovade att göra dagens trupp till legendarer för alltid etc etc etc.

Den alltid lika "älskvärde" Stevie Me skrev inför matchen följande i the Daily Telegraph:

Jag kommer börja med vad att vinna finalen mot Sevilla skulle betyda för klubben.

En europeisk pokal; en plats i historien för alla dessa spelare och känslan av att de är i början av en ny era under en av de bästa tränarna i hans generation.

Det skulle då finnas en sådan optimism runt klubben och staden, grabbarna och supportrarna kommer redan att räkna ner dagarna till försäsongen börjar och ni kan garantera att allt prat i augusti kommer handla om vad som väntar härnäst för Jürgen Klopps lag - en möjlig utmaning om titeln.

Med kalibern på spelare de kan attrahera, och Champions League kvalificering, kommer det finnas tro på att Liverpool kan vara med och utmana.

Sen har vi den mörkare vägen, den som ingen av oss som älskar Liverpool vill tänka på. Det är den andra finalförlusten på bara några månader, det skulle störa den sköna känslan som uppnåtts genom att säkra det här flyget till Schweiz, underminera betydelsen av alla dessa notabla vinster mot Man Utd, Borussia Dortmund och Villarreal. Inte bara ännu ett år utan någon pokal, utan inget spel i Europa överhuvudtaget nästa säsong.

Det kommer ha en inverkan på kvaliteten av spelare Klopp kan attrahera, de ekonomiska belöningarna för klubben och truppens moral. Trots allt det positiva som skulle kunna tas från att ha kommit så långt så skulle det innebära en baksmälla. Det är det alltid när man förlorar en match av den här magnituden, men skillnaden mellan en minnesvärd säsong och en som det kan ta länge att komma över är ofantlig.

Ja, ni förstår ju själva. Men nu blev det ju inte riktigt så. Istället vände Sevilla 1-0 underläget och vann med klara 3-1. Scouserna hade ju dessutom lagt alla ägg i en korg och satsat allt på finalen, vilket betydde att de vilade flera tongivande spelare i ligan och tappade där många poäng och slutade på åttonde (!!) plats! Vilket i sin tur betyder att de inte ens är med i Europa nästa säsong.

Sen måste jag bara njuta lite extra i min schadenfreude, det här är nästan för bra för att vara sant.

Här får en glappkäftig scouser en tryckare rätt i nyllet av ett Sevilla-fan när det blev lite tumultartat mellan spanjorerna och de "fräcka scouserna" på läktaren:

Här har ni den aktuelle scousern innan dagsedeln då han förutspådde matchresultatet. Eftersom han kommer från självömkanshuvudstaden så tror han att han och Liverpool är speciella, därför står resultatet "skrivet i stjärnorna".

https://twitter.com/daveymcwise/status/733034467699380226

Och så här såg han ut efter klappen på kinden från spanjoren, inte lika hård och självsäker då. Hade ju nästan betalat pengar för att få se honom efter själva matchen, men det här duger gott.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Rättighetsgrupper varnar för att definitionen kan komma att ytterligare kväva yttrandefriheten då protesterna fortsätter på amerikanska universitetsområden.       Al Jazeera, onsdag 1 maj, 2024     USA:s representanthus har med en överv...

En av Europas mest kontroversiella författare, han förutsåg Balidådet och attacken mot Charlie Hebdo. Nu har han föreställt sig en Putin-liknande Macron   Huvudperson: författaren Michel Houellebecq har kallat Emmanuel Macron “bisarr&rdquo...

  Jesse Lingard har spelat i tre matcher för FC Seoul, två gånger som inhoppare.         Av: John Duerden, fotbollsskribent i Asien, BBC, måndag 15 april, 2024     Jesse Lingard förväntades aldrig kunna höja den internationella pr...

By Way of Deception: The Making and Unmaking of a Mossad Officer är en bok av en f d katsa (Mossad-agent som jobbar på fältet) i Mossad, Victor Ostovsky, och den kanadensiska journalisten Claire Hoy.     (Första upplagan)     Författare:...

Även om fler och fler nu faktiskt inser vad det är Israel håller på med så är det fortfarande en lång väg kvar att vandra. Tidigt i morse (fre 19/4) kom rapporter om att Israel beskjutit mål inne i Iran: http://beansontoast.bloggplatsen.se/2024/04/...