BILDEN: Nu har även jag fått smaka på de vänsterextremistiska sociala medierna. När man läser inlägg från Sverigevänner får man alltid höra om en dold sanning som "vänsterpacket" undanhåller den stora massan. En av dessa dolda sanningar är att Facebook är kommunistiskt. Det är kanske inte så välkänt och låter kanske konstigt i vissas öron (Sverigefientliga landsförrädare!), men Mark Zuckerberg och co driver helt enkelt sajten helt efter Marx och Lenins skrifter. Pengarna som kommer in går så att säga till de som skapar värdet, arbetarna, och inte de som sitter i toppen och lever gott på andras arbete. För några dagar sedan fick då även jag uppleva det Röda övervakningssamhället, detta då jag lade upp bilden som ni ser här ovanför om att "backa Hanif". Den ansågs stötande och renderade en kortare avstängning. Så nu förstår jag alla de moderna korsriddarna och tangentbordskrigarna där ute, de har det inte lätt i den här "kommunistiska sörjan", och allt de vill är att folket ska få ta del av den dolda sanningen, de stackars satarna.

 

 

 

 

ÄR DET NÅGON MATCH I ENGLAND IDAG?

Ja, det är inte så mycket att orda om, vi vet mycket vad som gäller idag, frågan är väl bara om våra spelare vet det. Det fanns en tid när scouserna var kungar på den engelska fotbollstronen och vi under många år var underdogs, men vi lyckades ändå ofta få bra resultat mot detta lag från den mörka sidan. Kan tänka mig att det var ganska länge sedan vi var så nederlagstippade som vi är nu, och det är inget konstigt med det. Problemet nu jämfört med tidigare är att vi inte har någon Bryan Robson, vi har inte ens någon spelare som är i närheten av Bryan Robson, eller, för den delen, Norman Whiteside. Jag hoppas att våra skithus kan visa någon slags stolthet och gå ut och ge 150%. Jag tror inte att vi har någon ensamrätt på att alltid vinna titlar, långt därifrån, men när man tjänar pengarna som dagens United-spelare gör och får äran, ja äran, att dra på sig vår ikoniska tröja, då anser jag att det bör vara tillräcklig motivation för att ge sitt allra yttersta.

Nu vet vi att det inte fungerar så. Spelarna har ju sociala medier, nya frisyrer, klädkollektioner och bilar att tänka på, klart det kan vara störande att behöva spela fotbollsmatcher då. Men jag hoppas ändå, troligen naivt, att de för en gångs skull kan inse allvaret i dagens match och åtminstone kriga till absolut sista droppen. Om spelarna ger allt och lite till och ändå blir överkörda, ja då kan jag leva med det, men låt inte bara matchen segla förbi utan att ens försöka.

Om spelarna går in 100% i närkamperna och gör det obehagligt för dessa München-sjungande avskum, då kommer de få OT med sig och då vet man aldrig vad som kan hända. Hur skönt vore det inte att täppa till käften på varenda "expert" där ute och sätta den första käppen i hjulet på den tyska kompostkäftens säsong. Det är inte omöjligt, men tyvärr heller inte särskilt troligt. Bara jag slipper se en repris på förra säsongens bortamatch mot skadedjuren, då de slog oss komfortabelt, utan att egentligen behöva ta i särskilt mycket. Så, United, gärna lite mindre halvdan inställning och lite mer sånt här idag:

Det spekuleras en hel del om Oles framtid. Vissa menar att en rejäl överkörning idag kommer ge honom sparken, andra säger att han har oktober på sig för att vända skutan. Jag tror inte det går att säga säkert hur läget är, för jag tror inte kukhuvudet Woodward själv vet. Allt jag kan konstatera är att senast vi vann en bortamatch var den där magiska kvällen i Paris, den 6:e MARS! Och senast vi vann på bortaplan i ligan var mot Crystal Palace, den 27:e februari. Efter dagens hemmamatch mot scouserna ser vårt spelschema ut såhär:

Tor 24/10, Partizan Belgrad v MU (Europa League)

Sön 27/10, Norwich v MU

Ons 30/10, Chelsea v MU (Ligacupen)

Lör 2/11, Bournemouth v MU

Det är fullt möjligt att vi inte vinner någon av dessa matcher och kommer Ed Woodward då att dyka upp på Halloween (efter bortamatchen mot Bournemouth) hemma hos Ole utklädd till ett spöke (kanske smidigare att skicka Avi Glazer, då behöver de inte köpa någon Halloween-utstyrsel) och ge honom sparken?

Noterar även att vi går in till dagens match på 14:e plats med en poäng ner till nedflyttningsstrecket, åtta upp till fjärdeplatsen och 15 till scouserna, som toppar tabellen. Vad tror ni Jesse Lingard och Marcus Rashford tänker och känner kring det?

 

PRATET OM SAUDIARABERNA VILL INTE RIKTIGT FÖRSVINNA...

Ni som följer United vet att det en längre tid ryktats om att Saudiarabiens kungafamilj vill köpa Manchester United av Glazer-familjen. Idag är det Daily Star Sunday som slår upp det stort:

   

 

 

 

Och här är artikeln i sin helhet:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2019/10/20/11634258-old-trafford-exklusivt-glazers-har-avbojt-tva-bud-pa-united/

Ni behöver inte slänga er på tangentbordet och berätta för mig att Daily Star inte är den mest trovärdiga källan i England, jag lovar, jag vet.

Den här artikeln innehåller heller inte så mycket konkret, den talar om att om Kevin Glazers aktieförsäljning blir en succé så kanske de andra sexuellt snedvridna syskonen vill följa i hans spår. Sen kan man fråga sig varför Kevin väljer att sälja sina aktier om ett fett saudiarabiskt bud skulle vara på ingående?

Men helt klart finns det ett intresse för United inom den saudiarabiska kungafamiljen och är det några som skulle ha råd att köpa ut de amerikanska parasiterna, så är det de. Därför kan vi nog räkna med att det kommer fortsätta dyka upp artiklar på ämnet även i framtiden.

 

 

"LÅS IN ERA DÖTTRAR, ÄCKLET ÄR HÄR!"

Glömmer aldrig löpsedlarna i Manchester när det stod klart att "Svennis" skulle ta över som manager i plastcirkusen Manchester City. Jag har aldrig varit något stort fan av värmlänningen och blev glad när Fergie gjorde sin U-sväng gällande pensioneringen och såg till att svensken inte fick ta över som Uniteds manager.

Förra helgen dök han upp i en exklusiv intervju i The Sunday Times där han bl. a pratade om Fergie och den "Gyllene Generationen" som, 40 år efter 1966, skulle ge England deras andra VM-guld:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2019/10/13/11633255-intervju-med-sven-goran-eriksson-fergie-skrek-i-telefonen-jag-kommer-att-doda-dig-du-ar-slut/

 

 

RONNIE

Tidigare i veckan gjorde Ronaldo sitt totalt 700:e mål i karriären då han nätade för Portugal mot Ukraina. Igår gjorde han nummer 701 för Juventus mot Bologna. Det betyder att han nu ligger sexa (Messi är sjua) på listan över dem som gjort flest mål någonsin för sina lands- och klubblag.

Ronnies siffror:

Real Madrid - 450 mål

Man United - 118

Portugal - 95

Juventus - 33

Sporting Lissabon - 5

10-i-topp listan över de bästa målskyttarna genom alla tider från Daily Mirror:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2019/10/20/11634318-fotbollsvarldens-10-basta-malskyttar-genom-alla-tider/

 

 

 

HENDRICKS - UNITEDS NYA MITTFÄLTSGENERAL?

 

 

 

I torsdags (17/10) läste jag följande i USA Today: "Christina Hendricks och maken Geoffrey Arend går skilda vägar. "Mad Men"-stjärnan, 44, och hennes skådespelarmake, 41, annonserade under torsdagen på deras respektive Instagram-konton att de ska skiljas efter ett 10 år långt äktenskap."

 

Det känns som att det var evigheter sedan vi hade ett tufft, rödhårigt energiknippe på mittfältet. Nu när fröken Hendricks lämnat herr Arend kan hon kanske ta på sig den rollen och bli den mittfältsgeneral vi så länge saknat i United. Jag är säker på att hon i alla fall är snabbare än Matić och ibland vågar testa något annat än att bara flytta bollen i sidled eller bakåt.

Daily Mirror, torsdag 17 oktober, 2019:

 

 

1. Josef  "Pepi" Bican - 805 mål

Som stjärna på 1930-talet hjälpte han Österrike till semifinal i VM 1934 och Bican gjorde otroliga 534 mål på 274 officiella matcher för Slavia Prag mellan 1937 och 1948.

 

 

Den tvåfotade, snabba anfallaren gjorde åtminstone 805 mål, detta då det saknas en del fakta från en säsong och hans exakta totalskörd är okänd.

 

 

Det är även intressant att notera att han spelade landslagsfotboll för tre olika lag - Österrike mellan 1933 och 1936, Tjeckoslovakien mellan 1938 och 1949 och en enda match för Böhmen-Mähren 1939.

 

 

 

2. Romário - 772 mål

Precis som Pelé och deras brasilianska landsman Túlio Maravilha anser Romário att han har gjort över 1,000 mål.

 

 

Den milstolpen firades rejäl när han gjorde vad han påstod var sitt 1,000:e mål för Vasco da Gama 2007.

 

 

Han inkluderar då ett antal träningsmatcher, välgörenhetsmatcher och t o m ungdomsmatcher i sin statistik.

 

 

Men i officiella matcher har anfallaren ändå otroliga 772 gjorda mål på 994 matcher.

 

 

Världsmästaren från 1994 gjorde de flesta av sina mål i den brasilianska högstaligan, men adderade även 55 för Brasilien och långt över 200 i Europa under sin tid med PSV Eindhoven, Barcelona och Valencia.

 

 

 

3. Pelé - 767 mål

Det råder ingen tvekan om att Pelé är en av de bästa fotbollsspelarna genom alla tider.

 

 

Men omfattningen på hans målskytte är ämne för stor debatt.

 

 

Den trefaldiga världsmästaren menar att han totalt gjorde 1,281 mål på 1,363 matcher, vilket anses vara ett världsrekord.

 

 

Men den personliga siffran inkluderar flera amatörmatcher, inofficiella träningsmatcher och andra ej bokförda matcher.

 

 

Vi kör här på hans totalsiffra i officiella matcher, som är imponerande 767 fullträffar på 831 matcher, där 538 av de målen gjordes i ligamatcher och 77 i landskamper.

 

 

 

4. Ferenc Puskás - 746 mål

Den gemensamma nämnaren i vad som anses vara två av de allra bästa fotbollslagen genom alla tider heter Ferenc Puskás, en av fotbollens mest ikoniska spelare.

 

 

Den ungerska maestron var målgörarstjärnan för de "Magnifika Magyarernas" landslag och Real Madrids Europacupvinnare från 1960.

 

 

Hans ikoniska, kraftfulla vänsterfot gjorde majoriteten av jobbet då den skickliga anfallaren gjorde 746 mål på endast 754 matcher.

 

 

Det är också ett bevis på hans otroliga målgörarkarriär att FIFA-priset till årets bästa mål bär hans namn.

 

 

 

5. Gerd Müller - 735 mål

Gerd Müller var känd som ett rovdjur framför målet - och hans statistik visar exakt varför.

 

 

"Der Bomber" var kanske mest känd för hans internationella målkavalkad, han gjorde 68 mål på 62 landskamper för Västtyskland, vann Guldskon i VM 1970 och vann VM 1974 och EM 1972.

 

 

Men han var lika imponerande i klubblaget - där han gjorde fler än 500 mål för ett dominant Bayern München.

 

 

Med 735 mål på endast 793 matcher anses den kraftfulla anfallaren helt rätt vara en av de bästa målgörarna genom alla tider.

 

 

 

6. Cristiano Ronaldo - 701 mål*

Ronaldo ligger precis före Messi och de är de enda spelarna på listan som fortfarande är aktiva - och portugisen närmar sig dem framför honom.

 

 

Han blev endast den sjätte spelaren genom alla tider att nå milstolpen 700 gjorda mål då han satte sitt 95.e landslagsmål för Portugal tidigare i veckan.

 

 

Yttern som blivit anfallare har varit en storstjärna för Sporting Lissabon, Manchester United, Real Madrid och är det även nu för Juventus då hans glittrande karriär bara fortsätter.

 

 

Han har inte bara siktet inställt på att klättra uppåt på listan över alla tiders bästa målskyttar, 34-åringen närmar sig även Ali Daeis rekord för flest gjorda landslagsmål.

 

 

Iraniern gjorde 109 mål för sitt land, Ronaldo ligger nu tvåa med 95 fullträffar.

 

* Honken: Efter Ronaldos mål för Portugal tidigare i veckan gjorde han även ett igår för Juventus, så i skrivande stund står han på 701 gjorda mål.

 

 

 

7. Lionel Messi - 672 mål

Rivalen Ronaldo hamnade bland rubrikerna den här veckan, men även Messi närmar sig 700 mål.

 

 

Den argentinska speluppläggaren har varit målfarlig för både sin klubb och sitt landslag under hela sin karriär och han visar inga tecken på att börja slå av på takten.

 

 

Du måste vara modig om du skulle satsa pengar på att han inte når 700 innan den här säsongen är slut. 32 år gammal kan han hoppas klättra mycket högre upp på den här listan.

 

 

604 av Messis mål har kommit för Barcelona och han är registrerad för ytterligare 68 fullträffar för landslaget.

 

 

 

8. Ferenc Deák - 576 mål

Åtta på listan ligger den ungerska målspottaren Ferenc Deák, men han är kanske den mest målfarliga av alla på hela listan.

 

 

I hans första klubb, Szentlörinci AC, snittade han tre mål per match med 220 fullträffar på endast 72 matcher, innan han gjorde ytterligare 200 på endast 140 matcher för jätten Ferencváros.

 

 

Under en imponerande era för Ungern gjorde han 29 mål på 20 landskamper och avslutade sin karriär med totalt 576 gjorda mål, trots att han enbart spelade i sitt hemland och till största delen överskuggades av den ikoniska landsmannen Ferenc Puskás.

 

 

 

9. Uwe Seeler - 575 mål

Hamburgs och Västtysklands ikon Uwe Seeler gjorde, precis som nummer 10 på listan, 575 mål under sin glittrande karriär.

 

 

I stark kontrast mot Maravilha spelade Seeler i princip endast för en klubb, men i hans enda framträdande i the League of Ireland för Cork Celtic FC 1978, sex år efter hans pensionering, gjorde han två mål.

 

 

Seeler hittade nätet över 500 gånger för klubblaget och ytterligare 43 gånger på 73 landskamper för sitt land.

 

 

Hans totala målskörd på 575 fullträffar på endast 649 matcher ger ett oerhört imponerande ratio på 0,89 mål per match.

 

 

 

10. Túlio Maravilha - 575 mål

Túlio Maravilha var något av en handelsresande fotbollsspelare och vart han än åkte gjorde han mål.

 

 

Anfallaren gjorde mer än 500 mål under sin 24 år långa karriär, men personligen påstod han att han nådde milstolpen 1,000 gjorda mål 2014 efter att ha inkluderat tränings- och amatörmatcher.

 

 

Forwarden gjorde 13 mål på endast 15 landskamper för Brasilien och Seleção förlorade inte en enda match med honom i laget mellan 1990 och 1995.

 

 

Totalt spelade han för över 30 klubbar och hans bästa period kom för Botafogo, där han 1995 gjorde otroliga 67 mål.

 

 

 

Ärofyllt omnämnande: Arthur Friedenreich

Det sägs att Arthur Friedenreich gjorde 1,329 mål - men majoriteten av dem bokfördes inte officiellt.

 

 

Brasilianaren spelade i 26 år, mellan 1909 och 1935, och kom fram som en av de första stjärnorna inom den brasilianska fotbollen.

 

 

Han blev turneringens spelare i Copa América 1919, vann Guldskon, men stötte på många hinder som en av de första skickliga mörkhyade spelarna och p.g.a den politiska uppdelningen mellan fotbollsligorna i Rio de Janeiro och São Paulo.

 

 

När man tittar på filer över matcher som han spelat hamnar antalet registrerade mål på mellan 554 och 558, men ett antal avvikelser innebär att påståendet om att han gjorde mer än 1,000 mål inte helt kan avfärdas.

 

 

Han har ingen officiell siffra och kan därför inte placeras på den här listan, men mannen som kallades "fotbollens kung" när Brasilien turnerade i Europa 1925 hör självklart hemma på listan över tidernas bästa målskyttar.

Den saudiska kungafamiljen kommer komma tillbaka

   

Glazer-familjen har redan avböjt ett bud på £3 miljarder (37,5 miljarder kr) för ägarskapet av Manchester United från den saudiska kungafamiljen. (Bild: GETTY)

 

 

 

 

AV: Harry Pratt, Daily Star Sunday, söndag 20 oktober, 2019:

 

 

MANCHESTER UNITED förväntar sig ett tredje övertagningsbud från den saudiska kungafamiljen.

 

 

United har, enligt en källa nära klubbens hierarki, REDAN AVVISAT TVÅ NÄRMANDEN från arabnationens styrande familj - det andra budet låg på helt sanslösa £3 miljarder (37,5 miljarder kr).

 

 

Vid båda tillfällena har Glazer-familjen, som har ägt Premier League-jätten sedan 2005, sagt att de inte vill sälja - oavsett hur mycket som erbjuds.

 

 

Men medan den inställningen fortfarande gäller kan det nyligen fattade beslutet av delägaren Kevin Glazer att lägga ut sitt 13 procentiga aktieinnehav i United - värt £270 miljoner (3,37 miljarder kr) - på New York-börsen vara ett tecken på att det kan komma att ändras.

 

 

Då ett av de sex Glazer-syskonen offentligt testar marknaden på ett sådant sätt tar det definitivt tillbaka saudierna in i bilden.

 

 

United, som tar emot ligaledarna Liverpool i eftermiddag, må befinna sig i en kris på planen - men saudierna, ledda av kronprinsen Mohammed Bin Salman, vill ändå köpa en av planetens största fotbollsklubbar.

 

 

Kevin Glazer, inte involverad i den direkta driften av United, kommer kanske att casha in sina tillgångar.

 

 

Om hans överraskande aktion skulle visa sig bli en ekonomisk framgång är det inte omöjligt att hans fyra bröder och systern Darcie följer i hans spår.

 

 

Innan Glazers plötsliga annonsering tidigare den här veckan låg Uniteds aktiepris på runt $15 (144,42 kr). Vid stängning i fredags låg det nära $16 (154,05 kr) - vilket understryker ett visst intresse från nya investerare.

 

 

Avram Glazer har närvarat vid några Manchester United-matcher i år, här bredvid exekutiva ordföranden Ed Woodward (Bild: GETTY)

 

 

Det betyder att Uniteds nuvarande marknadsvärde är $2,64 miljarder (25,4 miljarder kr).

 

 

Vilket representerar en signifikativ nedgång från deras värdering på $3 miljarder (28,8 miljarder kr) innan Ole Gunnar Solskjaer utsågs till manager på permanent basis. I april i år kostade en aktie $20 (192,56 kr).

 

 

En ruskigt dålig form på planen - tillsammans med den signifikativa förlusten av Champions League-inkomster - får skulden för djupdykningen.

 

 

Men trots de uppenbara problemen under Solskjaer är varumärket United fortfarande massivt.

 

 

En nyligen genomförd undersökning visade att en miljard människor över hela världen har ett intresse för klubben.

 

 

Och City-experter (Londons bankvärld) förutspår att saudierna - eller någon eventuell annan köpare - kommer behöva hosta upp minst $4 miljarder (38,5 miljarder kr) för att ha någon chans till ett framgångsrikt övertagande.

 

 

En ledande finansanalytiker sade: "Om United är värt $2,64 miljarder (25,4 miljarder kr) när det gäller det nuvarande aktiepriset, då får du titta på en betalning på åtminstone $4 miljarder (38,5 miljarder kr) för att köpa ut Glazer-familjen."

 

 

Det vill säga om de amerikanska ägarna ens vill lyssna på några erbjudanden.

Sven-Göran Eriksson reflekterar över bråken med Sir Alex, sitt privatliv och varför England misslyckades i VM 2006

   

Sven-Göran Eriksson med sin hund Ame i hemmet vid sjön Fryken.

MIKAEL SILKEBERG

 

 

 

 

AV: Jonathan Northcroft, fotbollskorrespondent, The Sunday Times, söndag 13 oktober, 2019:

 

 

Över en middag pratade han ömt om Torbjörn Nilsson, hans gamla anfallare i Göteborg; den bästa han tränade, men "för snäll" för att bli en manager.

 

 

Nästa morgon minns han kollisionerna med Sir Alex Ferguson, ett halvt leende syns i hans ansikte och det är talande vad Sven-Göran Eriksson menar. Sven är ett vänligt sällskap. Den nedtonade, intresserade värden. För alltid svenskt lugn. Men missta er inte. "Man kan inte vara svag," säger han. När Fergies lava sprutade, var det inte med vänlighet han mötte det.

 

 

Sven tog, såklart, ut Wayne Rooney till VM 2006 medan han rehabiliterade en fraktur på ett mellanfotsben, och Ferguson exploderade. Vid ett möte uppstod en kraftmätning mellan Englands och Manchester Uniteds doktorer. "Varför ljuger du?" utmanade Svens man, Leif Swärd, sin motpart med och Ferguson gick ut (senare sparkade han sin doktor) när det stod klart vem som skulle vinna argumentationen.

 

 

Sedan ringde han. Ett av dessa Fergie-samtal. "Med Alex var den stora grejen att klockan var sju på morgonen, eller ännu tidigare. Alltid. När han var arg," säger Sven. "Och det var aldrig 'Hallå Sven, hur är det?' Det var whuurssshhhh' [raka vägen in med gap och skrik]. Jag trodde han skulle döda mig. Han sade, 'jag kommer döda dig. Du är slut.' Men jag representerade England och man måste stå upp.

 

 

"Det som är rätt är rätt och det som är fel är fel och när man säger 'Ta inte ut Rooney för jag kommer döda dig'... jag sade, 'F*** off, vad är det med dig?'

 

 

"Och han skrek. När han var sådan... det har ingen betydelse. Det var därför jag sade, 'Alex, jag kommer ta ut Rooney. Du får ha en fin semester. Ciao, hejdå.'" Sedan gör han en gest som visar att han lade på.

 

 

Vi är i Svens hus vid sjön Frykens strand i västra Sverige, det är en herrgård från 1800-talet där Selma Lagerlöf, en

Nobelprisvinnare, skrev en berömd roman (Gösta Berlings saga). Skrivrummet som hon arbetade i är numera Svens marmorerade badrum.

 

 

På hans mark finns en stuga till hans bror och ett sommarhus där det bor en afghansk flyktingfamilj som han tog in efter en vädjan från den lokala kyrkan.

 

 

Det kvinnliga sällskapet består av Ame, en väldigt förtjusande golden labradoodle. Tillsammans kommer de senare att gå ner och springa efter sjökanten. Han är i löjligt bra form för en man som närmar sig 72 år.

 

 

Han är fortfarande "galen" i fotboll, han tittar på matcherna och träningspassen för lagen i närheten, Sunne och Torsby - där hans pappa, 91, fixar kaffe till spelarna. Han slukar Premier League-matcher på storbildsskärmar i hans smakfulla lounge, gym eller vid swimmingpoolen. Inget dåligt liv, men han saknar jobbet, detta efter att ha fått lämna sin senaste post - manager för Filippinerna - i januari.

 

 

Hans karriär är, anser jag, underskattad. "Tack," säger han och håller med om att framgångarna han nådde som ung manager, då han bl. a vann Uefa-cupen med deltidarna i Göteborg, har hamnat lite i skymundan. Precis som Europacupfinalen och den portugisiska pokalstädningen med Benfica, och sex pokaler under tre säsonger med Lazio, inklusive en scudetto.

 

 

Detta har hamnat i skymundan - åtminstone i Storbritannien - p.g.a bevakningen han attraherade som manager för England, något som involverade ett fokus på hans kärleksliv och flickvänner från Nancy Dell'Olio och Ulrika Jonsson, som han aldrig förstod.

 

 

Är han förbisedd fotbollsmässigt? "Ja, självklart," säger han. "Jag menar, det kanske är dumt att gå ut med ett par kvinnor men jag var inte gift, jag gjorde det i Italien. Och jag tycker att jag är väldigt normal. Så det är synd att jag är känd för det."

 

 

Han var 31 när han tog över Göteborg, något han gjorde med idéer som skiljde sig från andra svenska bossar. De följde en tysk spelmodell: liberosystem, tålmodig speluppbyggnad. Sven inspirerades av engelsmännen som revolutionerade skandinavisk fotboll - Malmös Bob Houghton och Halmstads Roy Hodgson.

 

 

Bob och Roy körde 4-4-2, långa bollar, hög press. Sven förfinade deras stil och vann sin första pokal för exakt 40 år sedan: Svenska cupen där Göteborg vann finalen med 6-1. Ligan kom efter och sedan den där Uefa-cupen. Göteborgs målskytt i hemmamatchen i den finalen var en rörmokare, Tord Holmgren, som innan matchen hade arbetat sitt skift från klockan 7:00 den morgonen.

 

 

Glenn Hysén minns en manager som arbetade noggrant ute på planen men pratade så lite som möjligt i omklädningsrummet. "Ja," säger Sven. "Du vet i Sverige, t.o.m i skolan är det väldigt demokratiskt. På svenska kan du säga 'you' på två sätt. Om du är äldre, berömd, är det 'ni' inte 'du', men de tog bort det i skolan när jag var ung.

 

 

"Om min stil är typisk svensk, det vet jag inte. Men jag har aldrig i mitt liv skrikit på spelare och jag gjorde det aldrig till mina barn. Med England, varje gång vi förlorade var det 'ingen passion'. Men jag försökte säga att vi vann många matcher när jag gjorde samma sak."

 

 

Erfarenheter i Portugal och Italien ändrade hans inställning. Där ledde han stjärnor som Ruud Gullit, Roberto Baggio och Falcao. "I Göteborg handlade det om systemet men när jag kom ut insåg jag att om du har extremt duktiga fotbollsspelare, då bygger man systemet runt dem."

 

 

Han gick med på att ta över Englands landslag vid ett möte i David Deins dotters lägenhet i Rom. Var ska man sedan börja?

 

 

Lampard och Gerrard? "Ibland frågade jag dem, 'Kan ni spela tillsammans?' Men de sade alltid att det var ok." Lägsta ögonblicket? "Förlusten mot Nordirland. Beckham på mitten, aldrig igen." Michael Owen? "Jag älskade honom som person men han kunde aldrig träna regelbundet." Wayne Rooney? "17 år gammal var han helt otrolig. Sedan tappade han sin snabbhet lite. Men varje gång jag hör kritikerna tänker jag, 'Bloody hell.'"

 

 

Eller en bredare fråga. Lagen han tog till turneringarnas kvartsfinaler 2002, 2004 och 2006: vilket var det bästa? "2006. Jag kunde inte - kan fortfarande inte - se något bättre lag än England i det VM:et. Vi hade otur med Rooney [som blev utvisad mot Portugal] men under min tid var pressen för hög. Förväntningarna när du åkte till dessa turneringar - man vinner och om man inte vinner är det s***. Och för mycket prat om the Golden Generation. De var bra men andra lag hade också bra spelare.

 

 

"Det, och straffar, var Englands problem. Det jag ångrar mest är att jag inte tog med en mental coach [till Tyskland] men jag var väldigt självsäker och övertygad [om att England skulle vinna]. Jag minns att Roberto Mancini ringde mig, han sade, 'Sven, jag sätter mina pengar på England' och jag sade till honom, 'Du har rätt.'

 

 

"Vi spelade inte bra under hela turneringen. Det var som om att vi väntade på något. Jag trodde att om vi mötte ett bättre lag, kommer vi spela bättre - och det gjorde vi. Vår bästa match var Portugal, 10 v 11."

 

 

En konstant utmaning var uttråkningen. "En av de största överraskningarna var att engelska spelare måste bli underhållna. Italienska fotbollsspelare kan alltid ta en kaffe och sitta i två timmar och prata, skratta. Engelska spelare, nej.

 

 

"Jag minns en av de första matcherna, Beckham kom och sade, 'Imorgon eftermiddag har vi ingen träning. Kan vi gå ut och shoppa?' Jag sade 'Shoppa? Fotbollsspelare - shoppa?!' Han sade, 'Ja, vi åker till shoppingcentret.'

 

 

"VM i Japan... när jag åkte dit för att se [hotellet] förklarade de, 'Det här är spelrummet.' Jag sade, 'Vad menar du, spelrummet? Spelar vi inte utomhus?' De sade nej. Spelrummet. Och det var helt otroligt vad FA hade gjort. Det var som att åka till Las Vegas. Jag sade, 'Men det här är för barn.' De sade, 'Men de [spelarna] är barn.' Helt otroligt."

 

 

Han var "stolt varje dag, glad varje dag" över att få leda England - men ändå förde han diskussioner med Manchester United och Chelsea medan han hade jobbet. Han förnekar att han är en legosoldat: han avböjde, trots allt, Chelsea och United var helt enkelt den där möjligheten man bara får en gång i livet. Från dem bad han inte om mer pengar - bara samma villkor som han hade med England.

 

 

"Det var klart," säger han. Peter Kenyon och Maurice Watkins förhandlade fram affären. Pini Zahavi, agenten, påstår att han fortfarande har kontraktet. Men det blev inget med det när Ferguson bestämde sig för att inte gå i pension. "Min relation med Alex var väldigt bra, på ett sätt." Sven ler. "Privat åt vi middag, vi gick på tillställningar, pratade om allt. Men när du kom till jobbet, t. ex. träningsmatcher, England... han var fullständigt vansinnig.

 

 

"Minns du Rio Ferdinand-fallet? [FA stängde av Ferdinand p.g.a ett missat dopningstest]. Alex sade, 'Om du inte tar ut Rio kommer du aldrig någonsin att få någon mer Manchester United-spelare igen.' Men jag har enorm respekt. P.g.a vad han har gjort - och för att Alex är en trevlig man.

 

 

"Men vet du om en grej? Jag mötte honom tre gånger som tränare och måste vara den enda i världen, tre möten och tre vinster. Lazio i Supercupen och Manchester City två gånger. Första gången, i Monaco, 'Grattis Sven.' Andra gången, 'Meeeh.' Tredje gången, Carlos Queiroz [Fergusons dåvarande assisterande manager] dyker upp. 'Ledsen, Alex har ett möte.'"

 

 

Efter 2006, "Jag känner mig inte fullgjord. Jag gjorde några dåliga val, antar jag." Mexiko, att jag litade på Thaksin Shinawatra i Manchester City, att jag blev lurad av fantasiägare i Notts County... han borde ha förstått något när de inte betalade honom med pengar, utan med obligationer.

 

 

"Jag vill jobba igen," säger han. "Det handlar inte om pengarna, inte om huruvida det är United eller City. Det handlar om rätt grej men i Europa vill de ha yngre tränare. Asien - grått hår eller inget hår är fortfarande väldigt populärt. Så kanske där igen."

 

 

Men om det inte kommer något nästa jobb är det ok - mer än ok - här vid Frykens stilla, glasliknande vatten. "Jag håller på att sälja mitt hus på Barbados, jag har en lägenhet i Las Palmas, min flickvän bor i Panama," säger han. "Så jag är ok."

 

 

Det han lämnar efter sig? "Göteborg vet jag. Benfica, Roma, Lazio - vet jag. England? Det vet jag inte. Men jag vet inte om [det han lämnar efter sig] intresserar mig. Ärligt. Bra arbetare. Vinna då och då. Det är tillräckligt."

 

 

Vad skulle en ung tränare kunna lära sig från hans karriär? Då Ame knuffar lätt på Svens skor ler han. "Well, jag tror att om du ska bli framgångsrik på vad det nu är i livet, då måste du ge allt du har i det. Och det gjorde jag.

 

 

"Det var inte ens en diskussion vad frun ville. Flytta hit, flytta dit. Det är en av anledningarna till att jag är skild. Det kostade mig förmodligen familjen. Mitt bröllop, för många år sedan, var ett datum i juli. Det var förberett månader i förväg: kyrkan, prästen, gästerna. Två veckor innan fick jag ett brev från det svenska förbundet som sade att jag blivit antagen till den sista tränarkursen. De tog in 10 varje år. Jag var 28, 29.

 

 

"Så jag åkte hem. Jag sade, problem. Och hon [Anki] blev extremt upprörd. Grät, skrek. Ringde sin pappa och mamma. Jag sade att om jag inte tar den här chansen måste jag vänta två eller tre år.

 

 

"Hon sade att jag borde ställa frågan, den förbannade kursen eller mig, men det kommer jag inte göra.

 

 

"Och sen gifte vi oss - senare."