Direktlänk till inlägg 21 oktober 2016
Man Utd 4
Paul Pogba 31 (straff)
Anthony Martial 34 (straff)
Paul Pogba 45 +0:49
Jesse Lingard 48
Fenerbache 1
Robin van Persie 83
Paul Pogba, i mitten, firar sitt andra och Manchester Uniteds tredje mål mot Fenerbache. Fotograf: Peter Powell/EPA
AV: Daniel Taylor på Old Trafford, the Guardian, fredag 21 oktober, 2016:
För Manchester United var det här precis den sortens kväll de ville ha innan söndagens match borta mot Chelsea och allt drama som oundvikligen kommer fästas vid José Mourinhos återkomst till Stamford Bridge. Fenerbache var absolut lydiga motståndare för ett lag som inte ville överanstränga sig och hemmapubliken kunde t.o.m kosta på sig att ge Robin van Persie en stående ovation efter den sena påminnelsen om hans skicklighet när det gäller att göra mål.
Mourinhos lag gjorde alla sina mål mellan den 31:a och 48:e minuten, de började med en straff var för Paul Pogba och Anthony Martial och på ingen sida av de perioderna behövde de ta i alltför mycket. Pogba gick vidare och gjorde ett praktfullt andra mål, möjligtvis hans bästa ögonblick hittills i Uniteds färger, och hemmalaget tilläts koppla av efter det att Jesse Lingard slutförde fyra-målsblitzen. Hade de inte varit så återhållsamma fanns det hela tiden en känsla av att de kunde ha adderat fler mot ett lag som bara har vunnit två av deras inledande sju ligamatcher i Turkiet den här säsongen.
Istället kom det mest hjärtevärmande ögonblicket den här kvällen sex minuter innan slutsignalen då Van Persie nätade på ett inlägg från vänster innan han höjde armen till publikens hyllningar. Van Persie hade fått serenader under hela kvällen och det är också värt att notera sättet på vilket publiken visade sin uppskattning för Wayne Rooney, som startade för för första gången på fem matcher.
Rooneys framträdande tog fram minnen om lyckligare tider för den engelske kaptenen och den där uppiggande kvällen, i september 2004, när han gjorde sin United-debut mot samma motståndare och gjorde ett hat-trick i en 6-2 vinst. Tolv år senare fick vi se en mer maklig insats från klubbens längst tjänande spelare, och något har helt klart förändrats med tanke på att Mourinho den här säsongen annonserade att Rooney, Pogba och Zlatan Ibrahimovic skulle dela på rollen som straffskyttar.
Pogba fick chansen efter det att Simon Kjær drog ner Juan Mata och världens dyraste fotbollsspelare siktade och satte en precis straff i ena hörnet. Men det var Martial som tog bollen tre minuter senare trots att publiken sjöng Rooneys namn. Martial hade fällts av Sener Özbayrakli då han stormade in i straffområdet. Forwarden siktade på samma sida som Pogba och Rooney, som behöver tre mål för att flytta upp bredvid Sir Bobby Charlton som Uniteds bäste målskytt genom tiderna, fick inte chansen att komma ett mål närmare de 249.
Man kan dock föreställa sig att Rooney är mer störd av misstanken om att hans framträdande här indikerar att han kommer vara tillbaka på bänken på Stamford Bridge och att Ibrahimovic kommer återvända till startelvan. Men Rooney var i alla fall prominent involverad under den där 15-minutersperioden i slutet av första halvlek när United satte sig själva i en dirigentposition som det aldrig var troligt att de skulle släppa.
Försvarsspelet vid de två straffarna var verkligen svagt, minst sagt, men Pogbas andra mål var en ren skönhet. Rooney startade anfallet till höger, slog bollen inåt i planen där Lingards skarv gav Pogba chansen att sikta in sig. Då han rörde sig framåt mot bollen satsade han på krysset och nätade med ett underbart, skruvat avslut avlossat precis utanför straffområdet.
Mourinho hade gjort sju ändringar i laget från 0-0 matchen mot Liverpool tre kvällar tidigare men det var ändå en överraskning, kanske, att Pogba startade matchen och att Eric Bailly och Chris Smalling inte fick vila, med tanke på söndagens match.
Det var i lagets front som Mourinho ändrade på det mesta, där Martial och Lingard opererade på flankerna medan Mata patrullerade ytan bakom Rooney.
Mourinho började gå mot tunneln till pausen så fort Uniteds tredje mål gick in och när laget kom tillbaka ut hade Smallng ersatts av Marcos Rojo, med Chelsea tydligt i tankarna. Kvällen hade förvandlats till en övning i skadebegränsning för Dick Advocaats lag och det fanns ett talande ögonblick fem minuter in i den andra halvleken när Luke Shaw kom ut för att ta ett inkast nära det tekniska området och fick ne kram av sin manager.
Vid det tillfället hade Lingard avslutat ännu ett snyggt passningsutbyte som involverade Pogba och Rooney med ett krispigt skott från 25 yards (22,8 meter). Lingard avfyrade sitt skott med en blandning av kraft och precision och det här var ögonblicken då det var lockande att fundera på vad som hade farit igenom Sam Allardyces tankar.
Allardyce var på plats vid sin första match sedan hans abrupta uttåg som Englands manager. Han satt bredvid Sir Alex Ferguson och några platser ifrån David Gill, en av de exekutiva hos the Football Association som anställde honom, och såg en insats där samtliga United engelska spelare - Michael Carrick inkluderad - hjälpte till att demonstrera hemmalagets överlägsenhet.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 | 5 | 6 | 7 |
8 |
9 | |||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 |
19 | 20 |
21 | 22 | 23 | |||
24 |
25 | 26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|