Ett rasande hämndbegär… Jella Haase i Kleo. Fotografi: Netflix

AV: Rebecca Nicholson, The Guardian, fredag 19 augusti, 2022

Detta mycket stiliserade hämnddrama från 80/90-talet om en Stasi-mördare i Villanelle-stil är kanske inte det mest originella, men det är ett rullande äventyr genom kalla krigets Berlin

Den som fortfarande sörjer slutet på Killing Eve kan finna makaber tröst i Kleo (Netflix), en spännande hämndthriller från Tyskland med en Villanelle-liknande preferens för våld med en stark estetik. Jella Haase spelar Kleo Straub, en oregistrerad agent för en topphemlig Stasi-avdelning vars huvudsakliga uppgift är att kila över från Östberlin till väst för att eliminera statens fiender.

Till en början verkar det som om serien också kan ha lånat den där distinkta Killing Eve-humorn. Det börjar 1987, när Kleo tar sig fram genom Berlins kloaker och erbjuder en gåva till en råtta som hon har gett smeknamnet kamrat Lenin. Hon tar sig till en neonupplyst nattklubb med en kniv instoppad i strumpebandshållaren och låser ögonen på sitt mål ute på dansgolvet. Det är energiskt, andlöst hemskt och ett tidigt bevis på att Kleo är otroligt effektiv på det hon gör, vilket är att hänsynslöst göra sig av med dem som staten säger till henne är nästa person på listan. "Muren kommer att falla innan hon gör bort sig", säger en karaktär, och lämnar därmed inte bara ett spår av brödsmulor för tittaren, utan hela limpan.

Officiell trailer för Kleo säsong 1 på Netflix:

Det eviga problemet med att hitta en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv är lite knepigare när arbetsdelen är bunden till mord och spionage. (Om hon bara hade provat en meditationsapp!) Hemma i Östberlin har Kleo en hemlig men ändå kärleksfull affär med en av hennes hanterare, Andi, och berättar att hon är gravid med deras barn. Hon har fullgjort sina plikter till "firman", och jobbet på klubben skulle bli hennes sista. Eftersom Kleo är en hämndthriller måste det dock finnas något att hämnas i första hand, så naturligtvis går det hela spektakulärt och fruktansvärt fel.

Det finns förödande svek och förluster som tar bort alla kvardröjande tankar om att Kleo, och hennes värld, som på många sätt påminner om en serietidning, kommer utvecklas till en mörk komedi. Även om den har sällsynta ögonblick av humor är den oftast väldigt svart och väldigt våldsam, och det som händer med Kleo för att skapa hennes rasande hämndbegär är verkligen grymt.

Muren faller förstås, men Kleo har redan gjort sitt misstag. Under det sista jobbet blev hon flörtad med i baren av Sven, som visar sig vara en hemlig polis från väst, och tillräckligt uppmärksam för att ha sett en glimt av kniven under hennes klänning. Sven är en fånig outsider som har svårt att vinna respekt hos sina kollegor och hänvisas ofta till pappersarbete, men han fixerar sig vid att spåra upp detta kvinnospöke. Hans berättelse är den andra halvan av serien, och även om de kommer från olika världar i alla avseenden, sammanförs han och Kleo och upptäcker att de är mer lika än de kanske tror.

Det hela rullar på i en tillfredsställande hastighet, med den politiska omvälvningen i slutet av 1980-talet och början av 90-talet som visar sig vara en gripande bakgrund för seriens katt-och-råtta-spel. Bikaraktärerna är roliga, speciellt Thilo, en technoälskande squatter från väst, som blir Kleos motvilliga vän och följeslagare. Karaktärernas olika lojaliteter, förtjänade och felplacerade, är trevligt komplicerade. (Kleo flyger till exempel inte med Air Berlin, eftersom det är ett amerikanskt företag.) Det visuella ser fantastiskt ut, särskilt om du gillar färgkrockande blommiga tapeter – i så fall kan detta vara din version av inredningshimlen. Så länge du kan ignorera blodfläckarna, vill säga.

Om Kleo inte utspelade sig där den utspelar sig och när den utspelar sig, skulle dess brist på originalitet kunna sticka ut mer. Det börjar med den gamla falska ansvarsfriskrivningen – "Detta är en sann historia. Inget av detta har verkligen hänt” – och många av seriens tricks, från den mystiska resväskan instoppad i ett skåp till löftet om ”ett sista jobb”, kommer att vara bekanta för alla som har sett en thriller eller två. Den är också proppfull med stora historiedrivande tillfälligheter. Vid ett tillfälle faller exakt rätt fil ur en stor hög med papper och ett användbart fotografi faller ut ur den filen, vilket smäller upp hela fallet på vid gavel. Det är inte subtilt.

Men sammanförandet av Kleo, som är trasig, vilsen och desperat efter att ta reda på vad som hände med henne och varför, med Sven, som är bökig, envis och uppenbarligen glad över att hans liv har tagit en så spännande vändning, är smart. Man spenderar mycket tid under de tidiga avsnitten i hopp om att de kan komma över sina motsatta intressen och gå samman mot de riktiga onda. Kleo är kanske inte den första att göra det, men det är ändå ett underhållande, mycket stiliserat och filmiskt äventyr.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   I torsdags säkrade United en plats i Europa League-finalen i Bilbao. Senare på kvällen sipprade det ut röd, vit och svart rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det var dels för att fira Uniteds fina vinst mot Athletic Club, me...

            AV: Daniel Taylor, The Athletic, fredag 25 april, 2025       I am an FC fan I am Mancunian I know what I want and I know how to get it I wanna destroy … Glazer and Sky   (Till melodin från Sex Pistols...

Den senaste tiden har det varit alldeles för varmt och soligt för mitt gillande. Så här såg utsikten till vänster om min balkong ut den 5 april förra året:   Och när jag likt marskalk Georgij Konstantinovitj Zjukov blickade rakt fram mot horison...

OVÄNTAT BRA AV UNITED, SNÖFLINGORNA ARSENAL * JAG FÅR VERKLIGEN lov att säga att Man United överraskade mig riktigt positivt under de sista matcherna innan det här landslagsuppehållet. Visst, Real Sociedad var hundskit. Jag var helt säker på att vi...

  Efter en vecka med negativa nyheter, följda av negativa nyheter och följda av ännu mer negativa nyheter gällande United var det skönt att igår koppla av med mega-monster-fredagsmys framför senaste avsnittet av Bäst i Test. Med tanke på att Unit...