Kubas boxare i OS i Paris 2024.

De kubanska boxarna i Paris 2024, chansen att skriva historia och några rader om den absolut störste boxaren från den karibiska ön

Jag har sedan länge varit imponerad av de kubanska boxarna. Jag kan inte påstå att jag följer OS slaviskt, men de kubanska boxarna missar jag inte. Ett annat måste, för mig, är såklart brottaren från samma ö, Mijaín López (skriver några rader om honom längst ner i den här texten).

I årets upplaga skickade Kuba fem boxare (se bilden högst upp i texten). Redan i sin första match åkte en av medaljfavoriterna, Julio César La Cruz, ut. Han mötte Loren Alfonso från Azerbajdzjan. Även Alfonso kommer från Kuba, men då han inte platsade i det kubanska landslaget flyttade han österut för att försöka få sina drömmar att gå i uppfyllelse där istället. Förlusten kom med väldigt liten marginal och måste ha varit tung för La Cruz, som siktade på sitt tredje OS-guld och därmed också en plats i historieböckerna. I kvartsfinalen i Tokyo-OS 2020 slog La Cruz ut den avhoppade kubanen Emanuel Reyes, som istället tävlar för Spanien. Några anti-kubanska personer på läktarna hånade då kubanen som svarade med att ropa: “Fosterlandet eller döden, vi ska segra” (Patria o Muerte, Venceremos)! Det är ett välkänt revolutionärt stridsrop på Kuba och det irriterade inte bara häcklarna, utan även IOK (Internationella olympiska kommittén).

I förrgår åkte dessutom Saidel Iván Horta ut redan i sin första match. Det här var Hortas första OS och han är bara 22 år, så han lär komma tillbaka. Även han förlorade med minsta möjliga marginal.

Men övriga tre är kvar i turneringen och siktar samtliga på medalj, gärna av den ädlaste valören. Så här ser schemat ut för dessa:

Idag (fredag 2/8): 16:34 går Alejandro Claro Fiz sin kvartsfinal i flugvikt (51 kg) mot fransmannen Billal Bennama. Sen på kvällen, kl 21:52, är det dags för storstjärnan Arlen López att gå sin kvartsfinal i mellanvikt (80 kg). Han möter Turabek Khabibullaev från Uzbekistan. Förhoppningsvis kan båda kubanerna vinna dagens matcher, då boxas de sina semifinaler på söndag. På tal om semifinal så är den tredje kubanen, Erislandy Álvarez Borges, redan där och han kliver upp i ringen kl 17:06 på söndag och möter då Lasha Guruli från Georgien. 

Innan jag går vidare måste jag bara återvända till Arlen López. Här under kan ni som vill läsa lite om kubansk boxningshistoria och denne López har i Paris möjligheten att inte bara för evigt skriva in sig i den, utan även i hela världens boxningshistoria. Han kan nämligen bli den blott fjärde boxaren någonsin att vinna tre OS-guld (två av de tre som tidigare har gjort det är kubaner!). Det vore väldigt roligt och jag kommer definitivt heja lite extra på fightern från Guantánamo, eller “La Maravilla” (Underverket) som han kallas.

Genom åren har Kuba erövrat inte mindre än 78 boxningsmedaljer i OS, fördelade enligt följande: 41 guld, 19 silver och 18 brons. Förhoppningsvis har de otroligt imponerande siffrorna vuxit ännu mer efter tävlingarna i Paris.

Då allt som kommer från Kuba och allt man gör där är fel, fult och smutsigt, om man följer västerländsk media, vill säga, så är det förmodligen inte alla som känner till den fantastiska historien om kubansk boxning. Men jag kan ändå tänka mig att det även i Sverige finns en och annan som har hört talas om den störste. Jag talar såklart om señor Teófilo Stevenson. Den sanslöst skicklige boxaren från Puerto Padre på Kubas östra del som jänkarna gång efter annan försökte köpa över till proffsboxningen. Men för Stevenson fanns det helt andra värden i livet och den gången det faktiskt var på väg att bli av, då stoppades det av USA:s finansdepartement (mer om det längre ner)! Det var många boxningsentusiaster som drömde om att få se matchernas match mellan Stevenson och Muhammad Ali. Men den blev aldrig av och jag håller med om att det hade varit intressant, för flera boxningsexperter var ganska säkra på att kubanen hade en stor chans att faktiskt vinna mot Ali, så bra var han. Här under kan ni läsa mer om Stevenson, både en unik boxare och en unik människa. 

Den unge Stevenson hade helt klart talang för boxning och började bli något av ett namn inom kubansk boxning under mitten av 1960-talet. Hans vinster väckte Andrej Tjervonenkos uppmärksamhet. Tjervonenko var själv en pensionerad boxare som hade skickats över till Kuba från Sovjetunionen för att finputsa kubanernas teknik i ringen. Han skapade bl a Kubas kända Escuela de Boxeo (boxningsskola) i ett förfallet gammalt gym i Havanna.

I mars 1962 förbjöd den kubanska regeringen genom resolution 83-A all professionell idrott på ön. Innan det fanns det proffsboxning i landet, men den var korrumperad och styrd av maffian. Nu hamnade all boxning under den till regeringen knutna Nationella boxningskommissionen. De tog hjälp av Tjervonenko och andra tränare från Östtyskland och byggde ganska snabbt upp en framgångsrik skola för amatörboxare. I 60 år levde proffsförbudet kvar på den karibiska ön, men i april 2022 togs det bort och det är nu tillåtet att boxas professionellt på Kuba.

Genom åren har vi verkligen kunnat njuta av de kubanska boxarna, särskilt i samband med OS. De två giganterna är såklart Teófilo Stevenson och Félix Savón, båda vann under sina karriärer tre OS-guld var! Faktum är att endast tre boxare har svarat för den prestationen, först ut var ungraren László Papp, som boxades hem den ädlaste medaljen 1948, 1952 och 1956. Sen har det alltså bara hänt två gånger till, först genom Stevenson 1972, 1976 och 1980. Efter det upprepade Savón bedriften 1992, 1996 och 2000. Då ska vi även ha i åtanke att Savón var favorit att vinna OS i sydkoreanska Seoul 1988, men de spelen bojkottade Kuba p g a att Nordkorea inte fick vara med och dela på arrangemanget. När det gäller Stevenson gick han miste om två OS-turneringar p g a politik under kalla kriget. 1984 bojkottade de kommunistiska länderna spelen i Los Angeles och 1988 var han fortfarande aktiv (pensionerade sig från boxningen senare det året).

Tyvärr avled han alldeles för tidigt efter en hjärtattack efter flera års alkoholmissbruk 2012, endast 60 år gammal. Men satan vilken boxare och person han var!

Han har på många sätt präglat den kubanska boxningen och på de flesta boxningsgymmen på ön kan man se bilder på mästaren på väggarna. Amerikansk media kallade honom för Muhammad Alis “kommunistiska tvilling”. De amerikanska boxningsarrangörerna blir ju minst sagt upphetsade när de ser dollartecknet och på den tiden kunde de inte tänka sig en större match än den som aldrig blev av, mellan just Muhammad Ali och Teófilo Stevenson. 1980 var kubanen 28 år och hade redan vunnit två OS-guld, då erbjöd jänkarna honom $5 miljoner (ca $19 miljoner i dagens penningvärde - ca 206 miljoner kr) för ett proffskontrakt och en match mot Ali. Stevenson tackade nej och skrev med sitt efterföljande uttalande för alltid in sig i den revolutionära kubanska historien: “Vad är fem miljoner dollar mot kärleken från åtta miljoner kubaner”. Sen packade han sina väskor och åkte till OS i Moskva och vann sitt tredje OS-guld istället.

Redan 1972, efter att ha knockat tre motståndare och vunnit sitt första OS-guld i München, sökte en amerikansk promotor upp honom och erbjöd $1 miljon (ca $7,5 miljoner i dagens penningvärde - ca 81 miljoner kr) för att bli proffs hos jänkarna. Och redan då var Stevenson säker på sin sak, han svarade: “Jag kommer inte byta det kubanska folket mot alla dollar i världen.”

Även efter den aktiva boxningskarriären förblev han Kuba och revolutionen trogen. I ett uttalande om landets ledare sa han: “Fidel [Castro] är vår störste boxare. Vi är kamrater. Han är den bäste. En som bara tänker på andra - som ger sitt liv för andra människor - förtjänar den största beundran.”

Den amerikanske boxningspromotorn Don King hade en riktig rival, Bob Arum, och det var faktiskt Arum som kom närmast att få till en match mellan Stevenson och Ali, men den gången var det USA:s finansdepartement (!) som stoppade denna gigantiska uppgörelse från att bli av. Kuba hade gått med på erbjudandet på $1 miljon (ca $3,8 miljoner i dagens penningvärde - ca 41 miljoner kr) för fem uppvisningsmatcher (tre ronder/match). Här fick vi även beskåda hur olika kalla krigets två ekonomiska system såg på pengar. En representant från kubanska INDER sa efter överenskommelsen följande: “Vi planerar att använda pengarna till sociala problem.”  

INDER är alltså Instituto Nacional de Deportes, Educación Física y Recreación, d v s Nationella institutet för sport, fysisk utbildning och rekreation, det kubanska regeringsorganet ansvarigt för idrottsutveckling, fysisk utbildning och rekreation på Kuba. Det grundades efter revolutionen, den 23 februari 1961, under lag 936 och leddes initialt av Manuel González Guerra. Det nationella högkvarteret ligger i det stora idrottskomplexet Coliseo de la Ciudad Deportiva i Havanna.

Men vad kunde då USA:s finansdepartement ha för invändning mot att världen skulle få se Ali mot Stevenson? Jo, sedan den 7 februari 1962 pågår en amerikansk handelsblockad mot den lilla ön. Det är något som jag skulle kunna ägna flera sidor åt i all sin grymhet och omänsklighet. Men jag hoppas att ni redan känner till den och vad den gör mot människorna på Kuba. Dessutom handlar den här texten främst om kubansk boxning, men ha gärna denna djävulska blockad i tankarna nästa gång du hör någon amerikansk politiker babbla om USA som “det goda landet i väst”, eller något annat skitprat. Numera bestraffar dessutom de jävla grisarna tredje part som bedriver handel med Kuba.

Svaret på frågan, som jag har dragit på ganska länge nu, finns helt enkelt att finna i denna blockad. När USA:s finansdepartement förstod vad pengarna skulle användas till sa de att avtalet bröt mot villkoren i USA:s blockad mot Kuba. Och att sponsra något välgörenhetsprojekt på en kommunistisk ö, det är ingenting som USA ska ägna sig åt, så där rök den boxningsmatchen.

Brottaren Mijaín López har chans att vinna sitt FEMTE OS-guld!

Mijaín López

Samtidigt som Arlen López har möjligheten att vinna sitt tredje OS-guld i boxning har den kubanska 130-kilosmaskinen Mijaín López chansen att vinna sitt FEMTE OS-guld i brottning. 41-åringen från Pinar del Rio är en komplett och otroligt skicklig brottare, så det finns alla möjligheter att han kommer lyckas med den bedriften. Men brottning är en stentuff sport och minsta lilla misstag kan bli förödande. Dessutom har han ett oerhört tufft schema (precis som alla andra brottare). Boxarna går åtminstone bara en match/dag och har sedan minst en dags vila innan nästa fight. För López börjar det med TRE matcher första dagen (förutsatt att han inte förlorar), sen avgörs allt, DAGEN EFTER!

Hans exakta tider är inte tillgängliga än, bara när brottarna i hans viktklass ska upp på mattan och det ser ut såhär: 

Måndag 5/8:

15:00: åttondelsfinal, 130 kg

16:20: kvartsfinal, 130 kg

21:20: Semifinal, 130 kg

Tisdag 6/8:

11:00: Repechage, 130 kg

20:05: Bronsmatch, 130 kg

20:15: Bronsmatch, 130 kg

20:30: FINAL, 130 kg

Så på tisdag kväll hoppas jag att kamrat López tar emot guldmedaljen på brottningens prisutdelningsceremoni, hans FEMTE, i så fall! Tycker de orden räcker för att beskriva hur otroligt bra han faktiskt är. Jag tänker inte ge mig in på några övriga jämförelser, men den som jag ändå håller som brottningens störste, Aleksandr Aleksandrovitj Karelin, vann under sin karriär tre OS-guld.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   I torsdags säkrade United en plats i Europa League-finalen i Bilbao. Senare på kvällen sipprade det ut röd, vit och svart rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det var dels för att fira Uniteds fina vinst mot Athletic Club, me...

            AV: Daniel Taylor, The Athletic, fredag 25 april, 2025       I am an FC fan I am Mancunian I know what I want and I know how to get it I wanna destroy … Glazer and Sky   (Till melodin från Sex Pistols...

Den senaste tiden har det varit alldeles för varmt och soligt för mitt gillande. Så här såg utsikten till vänster om min balkong ut den 5 april förra året:   Och när jag likt marskalk Georgij Konstantinovitj Zjukov blickade rakt fram mot horison...

OVÄNTAT BRA AV UNITED, SNÖFLINGORNA ARSENAL * JAG FÅR VERKLIGEN lov att säga att Man United överraskade mig riktigt positivt under de sista matcherna innan det här landslagsuppehållet. Visst, Real Sociedad var hundskit. Jag var helt säker på att vi...

  Efter en vecka med negativa nyheter, följda av negativa nyheter och följda av ännu mer negativa nyheter gällande United var det skönt att igår koppla av med mega-monster-fredagsmys framför senaste avsnittet av Bäst i Test. Med tanke på att Unit...