The Guardian gav säsong ett av The Responder högsta betyg, fem stjärnor av fem möjliga.

AV: Lucy Mangan, The Guardian, måndag 24 Jan 2022

Med ilska i hjärtat och spott i ansiktet kommer Freeman säkerligen att vinna alla priser för detta drama skrivet av en ex-polis som är lika fängslande som en thriller och lika djupgående som en dokumentär

Martin Freeman i en mardröm är en fullständig dröm för tittarna.

I det nya BBC One-dramat The Responder i sex delar spelar han Chris Carson, en polis som befinner sig på bristningsgränsen. Vi följer honom på en handfull nattskift i Liverpool som hotar – nästan lovar – att pressa honom bortom gränserna för all mental uthållighet.

Hans jobb är att svara (respond) på nödsamtal (en responder). Dessa kan vara vad som helst – det ständiga tillståndet av beredskap är lika utmattande som det är spännande – men de är nästan alltid en yttring av fattigdom, otillräcklighet eller desperation. Han säger till sin terapeut (Elizabeth Berrington) att han känner sig som om han leker klubba mullvad. "Förutom att mullvadarna bär träningsoverallsbyxor. Varje natt är det spott i mitt ansikte och blod på mina kängor och det slutar aldrig.”

Manuset (det första originalverket för tv av Tony Schumacher, en före detta polis) är en häpnadsväckande tuff, kraftfull, slitstark sak utan ett bortkastat ord eller ögonblick. Freeman – som måste ha kastat sig på det som en hungrig hund – gör allt rättvisa. Carson är en man som består av lager av ilska, lidande och förtvivlan, och Freeman lyser sakta upp var och en; han kommer säkert att vinna priser för sin prestation. Du kan känna hans släpande depression under explosionerna av ilska (vanligtvis riktad mot mullvadarna i träningsoverallsbyxor, vars oändliga, meningslösa kriminalitet och brist på personligt ansvar urholkar Carsons återhållsamhet), stressen och frustrationen, det skavande samvetet. Det är en god man som kvävs under de känslomässiga spillrorna.

Under första avsnittets nattskift hjälper Carson till att samla ihop kroppsdelar på platsen för en trafikolycka, hantera granntvister och närvara vid platsen för en naturlig död. Han rör sig genom en värld av avsiktliga och oavsiktliga grymheter och ignorerar tirader av hat och hån från gäng med killar då han kör runt i staden.

Han får ett samtal från sin hala vän Carl (Ian Hart, förstås – tack gode gud och castingen). “Town Centre Casey” (“Centrum-Casey”, spelad av Emily Fairn) - en lokal "baghead" (“pundare”) eller drogmissbrukare - har försvunnit. Skulle han kunna leta efter henne? När Carson hittar Casey säger hon som hälsningsfras: "Det finns inga häktningsorder på mig!" Han svarar: "Ingen vill ha dig förutom jag." Det är ett av många små dystra ögonblick som urholkar dig innan du hinner registrera dem fullt ut.

Hon berättar för honom att hon stal Carls lager av kokain. "Det är inte mitt fel!" säger hon. Carson fnyser: ”Vems fel är det då? Fucking Thatchers?" De meningarna innehåller cirka 700 doktorsavhandlingar i sociopolitisk diskurs med endast sju ord och bör mötas med vördnad av författare överallt.

Det är tydligt att Carl inte bara är Carsons vän, utan också en knarkhandlare, och Carson har åtminstone en viss kontroll över honom. Men istället för att låta Casey bli slagen av Carl, ger Carson henne pengar för att ta ett tåg till Leeds och säkerheten där. Han känner för en gångs skull att han har gjort skillnad.

Han berättar till och med det för sin mamma (Rita Tushingham) när han besöker henne på hennes vårdhem. "Jag gjorde en bra sak - bara en sak för någon som normalt sett inte betyder något." "Alla betyder något", säger hon försiktigt till honom. "Det gör de verkligen inte", säger han. Det är ett mått på styrkan och skönheten i manuset och framförandet att detta inte är ett dramatiskt ögonblick. Det är helt enkelt ett erkännande av den sanning som allmänheten vanligtvis kan ignorera, men som han lever med varje natt och som vi har sett utspela sig den senaste kompromisslösa timmen.

Självklart har Casey inte åkt till Leeds. Hon har heller inte rånats på kokainet, som hon sa till Carson.

Vridmomentet i de återstående fyra avsnitten (jag tittade framåt – jag kunde inte titta bort) är fenomenalt, liksom den svidande mänskligheten och desperationen i det hela. På terapeutens kontor avslöjas historiska skador när eländet som överlämnats från människa till människa täcks av nya, mer akuta problem.

The Responder är lika snabb och fängslande som en thriller och lika upprörande som en dokumentär. Serien säger djupgående saker om hur allvarligt jobb vid frontlinjen kan tära på vår medkänsla och vår moral; hur ömtålig varje struktur, från en individs psyke till samhället i stort, är utan känslomässigt, ekonomiskt och politiskt stöd; och vad som händer när vi blir bortkopplade från varandra och inte har någonstans att vända oss. Om du letar efter ett stycke som beskriver nationens tillstånd så har du det här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   I torsdags säkrade United en plats i Europa League-finalen i Bilbao. Senare på kvällen sipprade det ut röd, vit och svart rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det var dels för att fira Uniteds fina vinst mot Athletic Club, me...

            AV: Daniel Taylor, The Athletic, fredag 25 april, 2025       I am an FC fan I am Mancunian I know what I want and I know how to get it I wanna destroy … Glazer and Sky   (Till melodin från Sex Pistols...

Den senaste tiden har det varit alldeles för varmt och soligt för mitt gillande. Så här såg utsikten till vänster om min balkong ut den 5 april förra året:   Och när jag likt marskalk Georgij Konstantinovitj Zjukov blickade rakt fram mot horison...

OVÄNTAT BRA AV UNITED, SNÖFLINGORNA ARSENAL * JAG FÅR VERKLIGEN lov att säga att Man United överraskade mig riktigt positivt under de sista matcherna innan det här landslagsuppehållet. Visst, Real Sociedad var hundskit. Jag var helt säker på att vi...

  Efter en vecka med negativa nyheter, följda av negativa nyheter och följda av ännu mer negativa nyheter gällande United var det skönt att igår koppla av med mega-monster-fredagsmys framför senaste avsnittet av Bäst i Test. Med tanke på att Unit...