Mordiska gäng och en integrationskris sliter nationen i stycken och fällde dess regering förra året

Sveriges polis har svårt att hantera ökningen av skjutvapenrelaterat våld.  Statsministern, Ulf Kristersson, har kallat brottslingarna “inhemska terrorister”.

AV: Louise Callaghan, The Sunday Times, söndag 6 augusti, 2023

Reine Berglund skulle precis ta en tugga av sin hamburgare när larmet kom: ännu ett mord. Under hans 20 år i Stockholmspolisen har han sett hur de södra förorterna, där han växte upp och där han patrullerar varje dag, har gripits av våld med skjutvapen. Dödsskjutningar har skjutit i höjden då gängmedlemmar attackerat varandra; magra tonåringar som sprejat kulor in i folkmassor med Kalasjnikov som de knappt kunde hålla ordentligt.

Klockan 18:00 en fredagkväll i januari hände det igen. Berglund och hans partner gasade ut från polisstationen och körde till en sushirestaurang vid ett välbesökt shoppingtorg. Där inne såg de en 15-årig pojke ligga på golvet. Han hade blivit skjuten mellan ögonen, en ren avrättning, inför ett rum fullt av matgäster.

En annan 15-åring greps senare misstänkt för mordet på den jämnårige pojken.

“Den här spiralen tar aldrig slut,” säger Berglund, 51, då han står vid brottsplatsen i sommarsolen. “Det är öga för öga, tand för tand. Ibland väntar vi bara på att nästa mord ska ske.” 

Idag är Sverige Europas huvudstad för mord med skjutvapen. Enligt svenska Brottsförebyggande rådet sköts 63 människor ihjäl förra året: det är mer än dubbelt så många som det europeiska genomsnittet och per capita betydligt många fler än London eller Paris.

Samtidigt som nivån av våldsbrott har hållit sig relativt stabil i Sverige under de senaste årtiondena, det har t o m minskat något, så har andelen dödligt skjutvapenvåld och attacker med sprängämnen skjutit i höjden. Effekten på det svenska samhället har varit slående. I tillägg till alla förlorade liv har våldet även fällt en regering, ändrat lagar, den förda politiken och blivit det största samtalsämnet i ett land som en gång i tiden var stolt över sitt rykte som en fredlig välfärdsstat.

Det har även sparkat till bålgetingboet* känt som integration. Idag är en femtedel av alla människor som bor i Sverige födda utanför landet. Den överväldigande majoriteten av personerna som är involverade i gängkriminaliteten är unga svenska män som fötts utomlands eller vars föräldrar eller mor/farföräldrar emigrerat till landet.

*Kick the hornet’s nest, engelskt uttryck som betyder att man gör något som skapar mycket kontrovers eller producerar en situation som är extremt svår att hantera.

Den svenska polisen måste brottas med en rad olika vapen på gatorna i deras städer. Tonåriga gängmedlemmar kan knappt hålla i en del av vapnen som de äger. JONATHAN NACKSTRAND/AFP/GETTY IMAGES

Många har argumenterat för att myndigheterna för länge har ignorerat det växande problemet med gängvåld för att de ville undvika att ses som rasister, eller för att det helt enkelt kändes som att det bara hände i de mycket segregerade förorterna, långt borta från de politiska beslutsfattarnas bekväma liv.

“Vi vaknade för sent,” sa Berglund. “Vid något tillfälle började vi ställa för få krav på folk. Jag är den första att välkomna människor från andra länder men det måste finnas några krav för att vara en del av samhället.”

T o m innan det konservativa partiet Moderaterna, i allians med det populistiska högerpartiet Sverigedemokraterna, besegrade Socialdemokraterna i valet i september hade alla andra politiker och myndighetspersoner gjort allt för att visa sig tuffa mot kriminaliteten.

Några har följt exemplet från grannlandet Danmark, som har haft vissa framgångar i kampen mot gängvåldet. Under det senaste årtiondet har, enligt myndigheterna, antalet gängmedlemmar där sjunkit med en tredjedel. Svenska politiker har argumenterat för att Danmark, som har en mycket mer öppen hårdför attityd mot invandring och integration, besegrar gängen tack vare hårdare straff och introduceringen av visitationszoner.

Polisen undersöker platsen för ännu en skjutning i juni i Farsta, södra Stockholm.

NYHETSBYRÅN TT/REUTERS

Men David Sausdal, en dansk kriminolog vid universitetet i Lund, säger att det inte finns några bevis för att de hårda åtgärderna var ansvariga för reduceringen av gängkriminalitet. Faktorer som förbättrade levnadsvillkor och sociala tjänster i utsatta områden, samt en växande erfarenhet och skicklighet inom poliskåren, har sannolikt haft ett stort inflytande.

“Sättet vi hanterar brott- och riskfrågor på i Danmark, vi gör det även väldigt mycket genom välfärds- och bostadspolitik, utbildningspolitik,” sa Sausdal. “För att hålla brotten borta eller för att minimera risken för att ungdomar går med i gäng behöver man ett slags välfungerande välfärdssamhälle.” 

Det har inte dämpat Sveriges entusiasm för den “danska modellen”. Straffsänkningar för vissa unga brottslingar har skrotats, det är en av ett antal förändringar i lagstiftningen som har visat sig populära hos väljarna.

Experter på brottslighet i Sverige säger att det fortfarande är oklart exakt vad som fungerar. I Malmö, staden som en gång hölls upp av Donald Trump som bevis på att mjukt polisarbete och invandring leder till ohämmat kaos, har situationen lugnat ner sig.

Vissa berömmer Sluta Skjut-programmet, implementerat 2018 och baserat på en modell som användes i Boston på 1990-talet. Det fokuserade på dialog mellan polisen, myndigheterna och gängledarna - siktet var inställt direkt på de mest våldsamma brottslingarna för att tygla antalet dödsfall.

Men det finns inte många bevis för att Sluta Skjut förklarar reduceringen av gängrelaterade mord och attacker med sprängämnen i Malmö. Vissa kriminologer säger att problemet helt enkelt flyttade till Stockholm istället. I förorterna med hyreslägenheter strax utanför huvudstaden, kallade “utsatta områden” av polisen, står unga människor idag i princip i kö för att gå med i olika gäng.

Kovan Alshawish, reporter på SVT, den svenska public service-kanalen, som fokuserar på gängkriminalitet sa att vissa grupper är mycket organiserade, med ledare, ställföreträdare och närmsta män, hela vägen ner till de yngsta pojkarna som springer ärenden och håller utkik, de kan vara så unga som nio år.

Andra är mer löst organiserade: grupper av vänner som växte upp tillsammans och hamnade i gäng. De delas inte upp efter etnicitet men är till störst del en blandning av unga svenska män vars föräldrar eller mor/farföräldrar kom till landet från så skilda platser som Östeuropa, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern. De får in sina pengar genom försäljning av droger och vapen samt utpressning och bedrägerier. I deras hypermacho, statusfokuserade värld kan man hämnas den lättaste förseelsen med mord.

Trots att många av de “utsatta områdena” ser idylliska ut, med rena gator, parker och trädgårdar så har de höga nivåerna av segregation tillsammans med en brist på sociala tjänster och statlig infrastruktur skapat en djup klyfta mellan dem och det vanliga svenska samhället.

“Statliga tjänster har försvunnit och skolresultaten har sjunkit under de senaste 20 åren,” sa Alshawish. “De är parallellsamhällen.”

Unga människor som inte känner sig som en del av samhället - vissa talar inte språket flytande, trots att de är svenska medborgare som är födda och uppvuxna i landet - är enkla byten för gängen.

Berglund, polismannen, sa att ledarna kan köpa lojalitet av barn i deras hyreshusområde med så lite som en pizza. “Sen säger de, ‘Öj, kan du hålla utkik, säg till oss om polisen kommer’,” sa han. “Om du säger ja en gång kan du inte säga nej, för då kommer de säga att du har en skuld till dem.” 

Ofta betalas unga gängmedlemmar i kläder, inklusive t-shirts och kepsar värda hundratals pund (1 pund = 13,53 kr), istället för pengar. På Kronofogdens hemsida, där varor som har beslagtagits av myndigheten visas upp, finns jackor från designermärken som Canada Goose till försäljning, ofta i den minsta möjliga storleken för män.

Berglund avfärdade tanken på att gängvåld skulle kunna lösas av att staten utvidgar de sociala tjänsterna. “Problemet är inte att de inte har någon fritidsgård,” sa han då vi promenerade genom Huddinge, den förort i södra Stockholm som han arbetar i. “I Vårby [en annan förort] hade vi folk som kom in på fritidsgården iklädda skottsäkra västar. Det gör man inte om man inte tror att det finns en risk att du kommer bli skjuten.”

Han säger att istället behöver de ökade polisresurser och utbildning, samt ett större engagemang med familjerna till gängmedlemmar, skolor och socialtjänsten.

För vissa familjer är det redan för sent. Omer Sarihan, 66, flyttade till Sverige på 1970-talet från sin hemstad Konya, Turkiet. Under flera årtionden byggde han upp ett bra liv i Stockholm, uppfostrade sina fyra barn och alla gick vidare till egna, framgångsrika karriärer. Hans äldsta, Serdar, var en väl respekterad fastighetsmäklare. När Omer slutade på sitt jobb där han drev ett taxiföretag började han jobba med honom. 

Men familjen hade konstant problem med Serdars son, Adem, som sent i tonåren hamnade fel. Efter år av gräl avbröt han kontakten med sin far och farfar.

I mars visade ett svenskt tv-program Adems namn och en bild på honom. De berättade att han var efterlyst i samband med en skjutning i Uppsala, en stad norr om Stockholm, där det verkade som att måltavlan var en välkänd kriminell ledares familj.

Adems släktingar säger att de inte varnades om att detta hade målat en måltavla på deras ryggar - gäng är kända för att attackera familjemedlemmar till rivaliserande brottslingar med hämndmord. Några timmar senare mördade beväpnade män Serdar vid ytterdörren till hans hem. Hans unga döttrar låg och sov på övervåningen. Adem anmälde sig till polisen och släpptes senare.

“De har förstört våra liv,” sa Omer. “Det här är inte gängvåld. Det här är terrorism … jag dör varje dag av den här smärtan.”

Ilskan sprider sig genom landet efter 22-åriga Mahsa Aminis död i “moralpolisens” häkte

AV: Joyce Sohyun Lee, Stefanie Le, Atthar Mirza, Babak Dehghanpisheh och Kareem Fahim, The Washington Post. 

Uppdaterad: 22 september, 2022 klockan 21:46 (svensk tid). Publicerad: 21 september, 2022 klockan 18:13 (svensk tid)

Protesterna inleddes småskaligt, utanför sjukhuset i Teheran där en 22-årig iransk kvinna vid namn Mahsa Amini dog förra veckan efter att ha blivit häktad av “moralpolisen” för ett brott mot landets hårda begränsningar gällande kvinnors klädsel. I tisdags rusade protesterna fram över landet, i ett utbrott av sorg, ilska och trots. Många leddes av kvinnor, som brände deras slöjor, klippte deras hår och skanderade: “Död åt diktatorn.”

Vildheten i protesterna eldas på av upprördheten över flera saker på en och samma gång: anklagelserna om att Amini blev slagen i häktet innan hon kollapsade och föll i koma; prioriteringarna hos Irans regering, ledd av den ultrakonservativa presidenten Ebrahim Raisi, som strikt har upprätthållit klädkoder och bemyndigat den avskydda moralpolisen under en tid av utspritt ekonomiskt lidande; och smärtan i Aminis familj, etniska kurder från ett landsbygdsområde i Iran, vars uttryck för smärta och chock har gett genklang över hela landet.

En tidning i Teheran med en bild på Mahsa Amini, som dog då hon var häktad av Irans “moralpolis.”(Majid Asgaripour/WANA/Reuters)

Amini hade inga hälsoproblem som skulle kunna förklara hennes död, sa hennes familj, som inte kan begripa hur hon kunde attrahera polisens intresse. “Inte ens en 60-årig kvinna var lika täckt som Mahsa,” sa hennes pappa, Amjad Amini, i en intervju med en iransk nyhetsbyrå.

Rättighetsgrupper säger att åtminstone sju människor har dödats i demonstrationerna, de största i Iran sedan protester bröt ut 2019 gällande nedskärningen av bränslesubventionerna. Under dessa protester, precis som vid de som nu skakar om landet, svarade myndigheterna genom att stänga ner delar av internetuppkopplingen och i vissa fall tillgrep de dödligt våld, inklusive användande av skarp ammunition.

I torsdags påtvingade USA sanktioner mot seniora representanter för Irans underrättelsetjänst och rättsväsende och fördömde vad utrikesministern Antony Blinken kallade Aminis “tragiska och brutala död.”

Videor delade på sociala medier 21 september visar demonstranter som ger sig på säkerhetsfordon i de norra städerna Amol och Nowshahr. (Video: Twitter)

Demonstranterna har blivit djärvare och riktar sin vrede mot landets säkerhetsstyrkor. I den norra staden Amol kan man i videor se demonstranter jaga ett retirerande polisfordon. I väst, i Nowshahr, välter demonstranter en polisbil medan åskådare jublar åt dem. “Moralpolisen”, eller “vägledningspatrullerna”, som patrullerar gatorna i utmärkande vita fordon med ett grönt streck på, har funnits i många år, men de har blivit mer aggressiva under Raisi. T o m innan Aminis död hade videor som dokumenterade deras brutalitet provocerat fram utspridd ilska, inklusive en video från i augusti som såg ut att visa en häktad kvinna som kastades ut från en fortkörande skåpbil.

Den kurdiska regionen

Två videor från de kurdiska städerna Abdanan och Kamyaran visar ögonblick från protesterna som utbröt i Iran den 17 september.

Videor visar demonstranter, en del talar kurdiska, som gått ut på gatorna i Kamyaran och Abdanan, nära Irans gräns mot Irak. Många av protesterna har koncentrerats till den västliga, fattiga, övervägande kurdiska regionen som Aminis familj kommer från. Kurderna - som talar deras eget språk, har en distinkt kulturell identitet och är främst sunnimuslimer i ett land där majoriteten är shia - har i årtionden klagat på centralregeringens försummelse av dem.

De konservativa områdena

Protesterna, en del våldsamma, har spridit sig till den religiösa iranska staden Mashhad. 

(Video: Twitter)

Stora demonstrationer blossade även upp i två iranska städer som anses vara heliga av shiamuslimer och lockar till sig tiotals miljoner pilgrimer varje år. “Kanoner, pansarvagnar och raketer, prästerna måste bort,” skanderade demonstranterna i Mashhad, Irans näst största stad och platsen för den vördade Imam Rezas heliga grav. De samlades på Ahmadabad-vägen, en större genomfartsled, där man långt bort kunde se en brand. I en annan video från Qom, ett centrum för religionsvetenskap, marscherar demonstranter på en gata och visslar, några kastar även stenar. “Kasta på honom,” skriker någon, samtidigt som folkmassan forsar framåt.

Huvudstaden

Stora protester i huvudstaden Teheran. (Video: DW News)

Demonstrationerna nådde snabbt huvudstaden och i en video ser man demonstranter samlas på Vali-e Asr, ett stort torg i centrala Teheran. “Ohederliga, ohederliga,” skriker folket samtidigt som de blir måltavlor för vattenkanoner monterade på taket på ett bepansrat polisfordon. En annan video från centrala Teheran visar studenter vid tekniska universitetet Amirkabir som skanderar “Död åt diktatorn” - en referens till Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei. Ilskan har vuxit på universiteten under de senaste månaderna p g a regeringens allt strängare upprätthållning av hijab-reglerna. Studenter som protesterar riskerar att bli gripna eller placerade på en svart lista som hotar deras akademiska framsteg.

Norr och söder

Video postad online visar protester i den iranska staden Kerman i söder. (Video: Twitter)

Protesterna har spridit sig långt utanför huvudstaden till Irans traditionellt sett bångstyriga områden. I en video från Kerman, i sydöstra Iran, ser man en ung kvinna sitta på en låda, omgiven av en jublande folkmassa, och sen tar hon av sig sin slöja och klipper av sitt eget hår. “En iranier kommer att dö men förtryck kommer inte att accepteras," skanderar folkmassan. I Sari, nära Kaspiska havet, dansar en kvinna runt ett litet bål och kastar sen sin slöja in i flammorna.

En video postad online visar protester i den iranska staden Rasht, nordväst om Teheran. (Video: Twitter)

En annan video från Rasht, som också ligger nära Kaspiska havet, visar en folksamling med unga män runt en polis som viftar med vad som ser ut att vara en elpistol. Inom några sekunder attackerar folkmassan, knuffar polisen till marken och misshandlar honom. Då skott hörs flyr demonstranterna.

Karen DeYoung bidrog till den här rapporten.