Direktlänk till inlägg 10 november 2015
En klubb grundad av järnvägsarbetare 1878 är nu ett redskap som hjälper till att betala sex syskon £2,5m (33,6m kr) var om året - och Greg Dyke och Richard Scudamore har inte sagt ett ord
Avi Glazer pratar taktik med Louis van Gaal under en Manchester United träning på Stanford universitetet i juli.
AV: David Conn, the Guardians sportblogg, fredag 18 september, 2015:
De £15m (201,8m kr) som Manchester United kommer betala de sex Glazer syskonen varje år i högtidligt annonserade utdelningar utgör början på det maximerande slutet som familjen har planerat enda sedan de köpte den stora fotbollsklubben med alla sina lånade pengar för 10 år sedan. United, klubben som blev legendarisk för den episka återuppbyggnaden efter flygkatastrofen i München, har manipulerats i den moderna eran som en prototyp för ett obevekligt ekonomiskt utnyttjande av ett "fotbollsvarumärke" och dess supportrar.
Under torsdagens konferenssamtal med handelsbanksinvesterare sugna på att tjäna pengar från den berömda klubben, var Ed Woodward, vice ordföranden och Glazer-familjens ständigt lojala fixare, som alltid entusiastiska gällande miljontals fans, Twitter följare och hashtags, medan nyheten om utdelningen på $0,045 (0,39 kr) bara kort nämndes i förbifarten. Precis som Uniteds director för storföretagsfinanser, Hemen Tseayo, noterade så är det den första utdelningen plc-företaget kommer betala sedan Glazer-familjen flyttade Uniteds företagsregistrering från Sir Matt Busby Way till Caymanöarna, och släppte aktierna på New York börsen för tre år sedan.
Den årliga utdelningen på £15m (201,8m kr), tröttsamt förutsägbar men ändå obehaglig för Uniteds många välinformerade supportrar, startar på allvar processen för den amerikanska familjen att börja fylla deras egna bankkonton med rikedomar från United. Det har hela tiden sett ut att vara deras intention när familjen 2005, praktiskt taget okända i Storbritannien och utan någon bakgrund eller några band till United, genomförde deras £790m (10,6 miljarder kr) övertagning, av dessa pengar var £525m (7,06 miljarder kr) lånade, £275m (3,69 miljarder kr) av det från "payments in kind" eller piks - väldigt höga räntefinanser som ska betalas till hedgefonder. Woodward, då anställd på banken JP Morgan, var en arkitekt för Glazer-familjens belånade övertagande, inklusive piks:en med de höga räntorna och sedan jobbet med att lägga över betalningsansvaret på United.
Klubben, inklusive supportrar vars priser på deras säsongbiljetter omedelbart höjdes och de tvingades även att betala för alla cupbiljetter, har hällt ut pengar till bankirer sedan dess, allt för att betala räntor och ett antal hjärtskärande avgifter. T.o.m förra året, med United förbi kniveggsperioden gällande skuldsättningen och då de tjänade nästan £400m (5,38 miljarder kr) trots post-Sir Alex Ferguson säsongen utanför Champions League, så betalade klubben ytterligare £35m (470,8m kr) i finansiella kostnader, mest i form av premiebetalningar till bankirer för ännu en refinansiering. Skulden står fortfarande, helst sanslöst, på £411m (5,52 miljarder kr) brutto.
En tidigare refinansiering 2010 avslöjade att de sex barnen till den nu avlidne Malcolm Glazer - bröderna Avram, Bryan, Edward, Kevin och Joel och eras syster, Darcie Glazer Kassewitz - hade lånat totalt £10m (134,5m kr) från klubben och betalats £10m (134,5m kr) i "förvaltnings- och administrationsavgifter".
När de flyttade registreringen av fotbollsklubben, grundad 1878 av arbetare på Lancashire och Yorkshire järnvägen, till skatteparadiset Caymanöarna cashade de in £75m (1 miljard kr) genom att sälja en andel av deras aktier. I augusti förra året, då United haltade efter att Glazer-familjen och Woodward betett sig klumpigt med Fergusons efterträdare, bestämde Glazer-familjen ändå att tiden var rätt för att tjäna ytterligare $200m (1,73 miljarder kr) genom att sälja ytterligare några aktier. Och sen i december tjänade Edward Glazer ungefär £29m (390,1m kr) genom att sälja en liten del, 3m, av hans aktieinnehav.
Den nya utdelningen, $0,045 (0,39 kr) var tredje månad för samtliga 131m aktier som Glazer-familjen har ackumulerat till sig själva efter alla storföretagsomorganisationer, lovar att ge dem £15m (201,8m kr), £2,5m (33,6m kr) var årligen; och de ser garanterat fram emot en grand finale försäljning. Ett dokument som registrerats hos New York börsen i torsdags ger de tillåtelse att sälja upp till 24m aktier under de tre kommande åren, vilket skulle ge dem $432m (3,75 miljarder kr) med nuvarande priser. United plc har också möjligheten att sälja nya aktier för att dra in samma summa; dokumentet klargör plikttroget att inga av pengarna som Glazer-familjen betalas för sina aktier kan gå till klubben. Så inte en enda penny av miljonerna de har tjänat, eller de £250m (3,36 miljarder kr) som de spenderade initialt som en del av deras belånade köp av klubben har gått in till nytta för United själva.
Det finns folk, mest de som inte är så kunniga om brittisk fotbolls folkrötter och administrativa historia, som beundrar Glazer-familjen för att de är så smarta, för att de sedan 2005 har koloniserat så mycket globalt kapital till the Premier League och dess största "varumärke", och de säger lycka till. Dessa personer behöver påminnas om historien: att till skillnad mot i USA där idrottslag alltid har varit franchises, kommersiella investeringar för "ägare", så hade Storbritannien klubbar, grundade av medlemmarna, som t. ex Newton Heath järnvägsarbetarna, grundade av den grundläggande kärleken till spelet.
När fotbollen blev professionell på det sena 1880-talet och klubbarna bildade aktiebolag för att skydda sina medlemmar från personligt ansvar för kostnaderna införde the Football Association regler för att hindra dessa klubbar från att bli rena kommersiella verktyg. En av de viktiga gränserna var värdet på utdelningarna, exakt framtagna för att aktieägarna, "ägarna", inte använde sina klubbaktier för att tjäna storkovan, som Glazer-familjen gör nu.
Dessa regler överlevde fram till 1990-talet men förbikopplades från 1980-talet av klubbägare, inklusive Uniteds, som bildade holdingbolag som plc:s att introducera på börsen, vilket resulterade i utdelningar och förvandlade deras aktier till mer försäljningsbara tillgångar. FA, i den nu ofta berättade men ändå hjärtekrossande historien, satt och såg på, förvirrade. De övergav klubbetiken och reglerna i den hyperkommersialiserade, tv-rättighetsguldgruvan i den moderna eran, exakt då ett noggrant utformat regelverk hade behövts som mest.
Glazer-familjen, smädade av många United fans inklusive de som grundade utbrytarklubben FC United of Manchester med supporterägande principer, skapade ändå en motorväg för fler amerikanska investerare att köpa stora engelska klubbar på - Arsenal, Liverpool, Aston Villa, Sunderland - investerare som letade efterkapitalvinster, i den ekonomiskt svällande ligan de kallar the EPL.
Som alltid när det gäller Glazer-familjen kom det ingen kritik från fotbollen. FA, numera lett, i ett historietrick, av Greg Dyke, en person som stöttade 1992 års Premier League utbrytning och en gång i tiden var han en director i Manchester United plc, innan Glazers tid. Hans nuvarande organ har hela tiden varit tillmötesgående mot amerikanerna.
Premier Leagues vd, Richard Scudamore, är den välbetalda tjänaren för klubbägarna, där för att berika dem med enorma tv-avtal, och Glazer övertagandet godkändes på hans pass. Ferguson, stöttad på transfermarknaden, som han såg det, och rejält betald, hyllade Glazer-familjen som "fantastiska ägare". David Gill, vd.n som först var emot övertagandet och sedan sa att Glazer-familjen hade omarbetat sina lån och gjort de acceptabla, är nu insatt som FA:s och engelsk fotbolls representant för gott styre i Uefa och, hoppas han, till sist Fifa.
Gary och Phil Neville, Paul Scholes och Nicky Butt, som har en enorm medienärvaro och lever gott på deras "class of '92" referenser som United killar med Manchester som hemstad, har inte noterats under de senaste 10 åren för att tala ut emot den faktiska ägarstrukturen och den finansiella förstörelsen av deras klubb.
Glazer-familjens metoder inkluderar många kritiserade element av den splittrande moderna kapitalismen: skuldtyngda köp av ett välmående företag för att suga ut pengar till banker; användande av ett skatteparadis; höjda kostnader för allmänheten; gigantiska directorlöner - allt med siktet inställt på maximala personliga vinster för ägarna. Men ändå vågar ingen fotbollsauktoritet yttra ett enda ord gällande huruvida något av detta drar vanära över folkets spel.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 | |||
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 | 20 | 21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | 29 |
|||
30 |
|||||||||
|