Ronaldos rivalitet med Messi och extraordinära självaktning ligger i förgrunden i det här fåfänglighetsprojektet men lidandet hans framgångar har gett hans mor och forwardens fullständiga tävlingsdriv fångar också ögat

Cristiano Ronaldo beskriver sin agent, Jorge Mendes, som 'den bästa, agenternas Cristiano Ronaldo'.

AV: Daniel Taylor, the Guardians sportblogg, torsdag 5 november, 2015:

Som en ögonblicksbild över hur livet måste vara för Cristiano Ronaldo kan man peka på ett klipp i den nya filmen där hans gudson blir döpt och det står en liten folksamling runt dopfunten. Bäbisens huvud har precis blivit vått när prästen tittar upp på den solbrända killen med gel i håret och plockar fram en mobiltelefon. "Finns det någon chans till en snabb selfie?" vill han veta.

Sedan har vi den där gången när Portugals landslag tränar på Estádio Moisés Lucarelli i São Paulo under den senaste VM-turneringen och en gråtande tjej bryter avspärrningen och springer över planen i ett desperat försök att nå sin hjälte. Hon skakar, gråter, är nära hysteri och fångas in av en av säkerhetsvakterna. Det är The Beatles på Shea Stadium på nytt. Ronaldo kramar henne och hon ser ut att vara på väg att svimma. "Han vet att jag existerar," tjuter hon, när en tv-reporter stoppar henne strax efter kramen. Vad sa han? "Han bad mig att hålla mig lugn och sluta gråta." Och vad sa du tillbaka då? "Jag bad honom att följa mig på Twitter."

Det måste vara kvävande ibland även om Ronaldo, för det mesta, ger intrycket att berömdhet är hans snuttefilt. Filmen är ett sanslöst fåfänglighetsprojekt och ännu mer än förut är det svårt att inte gå därifrån utan känslan av att Ronaldo måste skrika sitt eget namn när han har sex. Han och hans agent, Jorge Mendes, verkar ha en relation av ömsesidig dyrkan. Mendes, säger Ronaldo, är "den bästa, agenternas Cristiano Ronaldo" och det är svårt att hålla räkningen på hur många gånger de förlorar sig själva i varandras ögon och påminner den andre om deras framgång och rikedom och skinande briljans.

Mendes - skarp svart kostym, Rolex, telefonen nästan permanent i sitt öra - verkar nästan lika besatt av att Ronaldo ska vinna Ballon d'Or som CR7 själv. Det är en ryckande besatthet som är igång 24-7, från båda parter, och det ges betydligt mer relevans i filmen än Real Madrids Décima eller något annat, och det är ett talande ögonblick när Mendes och en av hans medarbetare kan höras då de muttrar i mörka ordalag inne i en av Bernabéus exekutiva boxar gällande möjligheten att "den andra killen kan komma att förstöra allt".

Den andra killen är Lionel Messi, här fångad i en något skurkaktig Ivan Drago-inspirerad roll som han förmodligen inte förtjänar. "Det är ett kort i ett kuvert som kan ändra så mycket," säger Ronaldo om Ballon d'Or då han beskriver hur det är när det förväntas att han ska fejka ett leende för hans gamla trätobroder. "Att se Messi vinna fyra i rad var svårt för mig. Efter det att han vann den andra och den tredje tänkte jag för mig själv: 'Jag kommer inte hit igen.'" När man ser den här filmen står det klart exakt hur svårt det måste vara för Gareth Bale, köpt till Madrid som historiens dyraste spelare, att hantera det där planetstora egot.

Andra scener är strategiskt inlagda med ett mjukt fokus, lite som i ett Hello! magasin där Ronaldo kan ses leka med sin son, Cristiano Jr, eller när han släpper av honom i skolan, men på annat håll finns det inte så mycket charm med i bilden. Muhammed Ali och Brian Clough hade fantastisk humor att kombinera med allt skrävel. Ronaldos stil är inte så attraktiv. "Jag tänker inte ljuga för er," säger han när han förklarar varför han åkte till VM med en skada. "Om vi hade två eller tre Cristinao Ronaldos i laget hade jag känt mig mer bekväm. Men det har vi inte."

Lite ödmjukhet då och då skulle göra Ronaldo mycket mer tilltalande. Samtidigt så är han så bra som han är p.g.a sättet han är och en dokumentär av det här slaget, filmad över 14 månader i hans sällskap, visar de enorma ansträngningarna som automatiskt medföljer.

Trailer för Ronaldos film.

Vid ett tillfälle filmas hans mamma, Dolores, inne på ett apotek där hon lämnar över ett recept på lugnande medicin för att hon knappt klarar av stressen av att se honom spela. Ronaldo ringer och frågar om hon har tagit sin medicin än, som om han är ganska van vid det. "Det är ganska komplicerat att vara mamma till en spelare som måste vinna," förklarar Dolores. "Jag lider en hel del." När han spelar i VM vill hon ha sina tofflor och gå på promeand uppe i bergen istället för att titta med resten av familjen.

Det här den här insikten i den innersta cirkeln som påminner oss om att det inte har varit lätt för Ronaldo, och inte bara p.g.a det faktum att han lämnade sin familj på Madeira vid 12 års ålder för att gå till Sporting Lissabon, med sina första finnar i pannan och tandställningen över tänderna. Hugo, hans äldre bror, driver nu Museu CR7, Ronaldo-muséet, i Funchal, vid 20 års ålder var han på väg in i alkoholism. Hugo säger att det kunde ha varit han som spelade fotboll. Istället jobbade han som byggnadsarbetare och han säger att alla drack inom den branschen, och inte hjälpte det att han var van att se sin pappa, Dinis, dricka varje kväll. Det är inte med i filmen men Dinis och Hugo gick så långt att de sålde Ronaldos Manchester United tröjor så de kunde betala för mer sprit.

Vi får veta att Dinis aldrig blev sig själv igen efter att han kallats in för att kämpa i det portugisiska kolonialkriget i Angola. Han kom tillbaka "väldigt arg", förklarar Dolores. Hans huvud var fyllt av bilder av kriget och även om hon säger att han alltid brydde sig om sina barn så säger hon också att hon blev "hans offer". Dinis drack sig själv till en tidig död och dog 2005, när Ronaldo var 19 år gammal. "Han var full nästan varje dag och när det händer blir det svårt att ha en konversation," minns hans yngre son. "Jag lärde inte känna min pappa på riktigt."

När det gäller Cristiano Jr, möjligen filmens stjärna, förklarar Ronaldo att han alltid ville ha "min efterträdare" utan att gå in på några fler detaljer. Hans son är fem år, gör redan sit-ups och jobbar fortfarande på sitt uttal av "Lamborghini", och Dolores tar hand om honom när Ronaldo är borta. Mamman? Här är det fritt fram att gissa. "Folk spekulerar om att det var med den tjejen eller en annan eller en surrogatmamma," säger Ronaldo. "Jag har aldrig berättat för någon och jag kommer aldrig göra det heller." Hur en man i hans position har lyckats hålla det hemligt är otroligt och, även om det är okonventionellt, så får jag säga bra jobbat till honom.

Cristiano Ronaldo pratar om sin smärta inför att se Lionel Messi vinna Ballon d'Or fyra gånger i rad: 'Efter att han vann den andra eller tredje tänkte jag för mig själv: Jag kommer inte hit igen.'

De här delarna är fascinerande och ibland framstår Ronaldo som så ensam att det är bra att han njuter så mycket av sitt eget sällskap. "Inom fotbollen har jag inte många vänner. Folk jag verkligen litar på? Inte många. Den mesta tiden är jag ensam. Jag ser mig själv som en isolerad person." Det smärtar honom att hans pappa inte finns kvar och får se hans framgångar men Mendes, säger han, är som en pappa och en bror i en och samma person. I Guillem Balagués nya bok om Ronaldo skriver han hur, för att föda den tävlingsinriktade besten, spelarens följe snabbt insåg att "de måste hålla kritiken på avstånd, eller kontrollera den, skapa berättelsen och hålla kvar honom på hans piedestal". Mendes finns alltid där för att smörja hans ego och berätta för honom att han är bättre än Messi, och alla andra. Det är betydligt mer än en vanlig spelare-agent relation.

Här finns även avslöjandet att det var väldigt nära att det aldrig blev någon Cristiano Ronaldo. "Han var ett oönskat barn," förklarar Dolores. Hon övervägde en abort och, efter en grannes tips, drack hon kokt svart öl innan hon sprang tills hon var på väg att svimma, i hopp om ett missfall. Det fungerade inte - och hon verkar ganska nöjd med det.

Trettio år senare hjälper åtminstone filmen - släppt på måndag och gjord av folket bakom Senna - oss att förstå Ronaldo lite mer och det otroliga drivet som behövs för att nå toppen av sin profession. Det är inte Ronaldos talang som står ut allra mest. Det är hans tävlingsinriktade mod, hans absoluta vägran att tror att någon på något sätt kan besegra honom och en nivå av självbesatthet som får en att fundera på hur han ska reda sig nu när han närmar sig åldern - två år äldre än Messi - när krafterna gradvis börjar avta.

På senare år, säger han, har han och Messi börjat prata med varandra på ett sätt som de aldrig gjorde tidigare, frågar om varandras familjer och annat artigt småprat. "Jag har börjat se honom som en person, inte en rival," säger han. "Men vi ger alltid vårt yttersta för att se vem av oss som är bättre."

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   I torsdags säkrade United en plats i Europa League-finalen i Bilbao. Senare på kvällen sipprade det ut röd, vit och svart rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det var dels för att fira Uniteds fina vinst mot Athletic Club, me...

            AV: Daniel Taylor, The Athletic, fredag 25 april, 2025       I am an FC fan I am Mancunian I know what I want and I know how to get it I wanna destroy … Glazer and Sky   (Till melodin från Sex Pistols...

Den senaste tiden har det varit alldeles för varmt och soligt för mitt gillande. Så här såg utsikten till vänster om min balkong ut den 5 april förra året:   Och när jag likt marskalk Georgij Konstantinovitj Zjukov blickade rakt fram mot horison...

OVÄNTAT BRA AV UNITED, SNÖFLINGORNA ARSENAL * JAG FÅR VERKLIGEN lov att säga att Man United överraskade mig riktigt positivt under de sista matcherna innan det här landslagsuppehållet. Visst, Real Sociedad var hundskit. Jag var helt säker på att vi...

  Efter en vecka med negativa nyheter, följda av negativa nyheter och följda av ännu mer negativa nyheter gällande United var det skönt att igår koppla av med mega-monster-fredagsmys framför senaste avsnittet av Bäst i Test. Med tanke på att Unit...