Direktlänk till inlägg 30 september 2023
Idag (30/9) flaggas det hela dagen i det Holmkvistska hemmet, för idag är nämligen en oerhört viktig dag. Inte minst i dessa skakiga tider där religiösa galningar plötsligt räknas som någon slags vägledare för Sverige. Det i tillägg till att skrämmande tendenser viskar om att våra så kallade ledare plötsligt håller religiösa personers känslor högre än vår yttrandefrihet. Därför utbringar jag härmed en stor skål till just yttrandefriheten och rätten att häda, hörnstenar i en demokrati och något vi aldrig kan ta för givet.
När jag växte upp kan jag inte minnas att det fanns speciella temadagar för olika maträtter eller företeelser, vi klarade oss utan det. Men på senare tid har jag förstått att det finns en hel drös med olika saker som ska uppmärksammas på vissa dagar, den enda jag kan i huvudet är Kanelbullens dag 4:e oktober. Det är inte ofta jag tänker på detta, men tidigare i veckan hörde jag att idag (30/9) är det Lösgodisets dag. Det fick mig att, om möjligt, tvivla ännu mer på mänskligheten. Jag förstår ju att det finns dagar som har en poäng och att det är bra att de uppmärksammas och diskuteras (i en dag, för att sedan raskt gå vidare till nästa?), som t ex Internationella vodkadagen (4/10), eller Internationella dagen för utrotande av fattigdom (djävla kommunister!) (17/10). Men annars verkar det handla mycket om att få folk att handla mer (ovanligt). Bara en titt på den närmaste framtiden innehåller: Lösgodisets dag (30/9), Fetaostens dag (15/10), Raggmunkens dag (21/11), Wienerbrödets dag (22/11), Kåldolmens dag (30/11) och Glöggens dag (1/12)
Sedan får vi ju inte glömma Armbandsklockans dag (4/12) och Semikolonets dag (6/2) - kom igen nu, vad är det frågan om?!
I min naivitet trodde jag att det fanns 365+1 temadagar, men en snabb googling visade att det finns 865 olika temadagar! Jag tänker inte ens försöka kommentera det, jag skakar lätt på huvudet och häller upp en rejäl silvergrogg istället. 865 temadagar, det är alltså ett genomsnitt på 2,66 olika/dag, hela året.
Det för oss fram till dagens datum (30/9) då det faktiskt inträffar något väldigt viktigt, inte minst i dessa tider då syltryggarna som ska leda vårt land vacklar mellan två punkter. Den ena är bland det viktigaste och finaste vi har i det här landet: yttrandefriheten, den andra är något som vi inte ens ska bemöda oss att lyssna på: krav från religiösa galningar gällande hur vi ska leva våra liv. För mig och många andra är det en självklarhet att alla former av makt (japp, även religioner, deras gudar, böcker och representanter här i den verkliga världen) ska kunna kritiseras, hånas och förlöjligas. Inget konstigt med det, överhuvudtaget. Fast på något sätt har det blivit en brännande fråga i Sverige år 2023, och det skrämmer mig.
Idag är det nämligen Blasfemidagen (International Blasphemy Day) och här kan du läsa väldigt utförligt varför den dagen f r o m 2009 firas just idag:
http://beansontoast.bloggplatsen.se/2023/09/30/11797062-kontroverserna-gallande-jyllands-postens-muhammedkarikatyrer-i/
http://beansontoast.bloggplatsen.se/2023/09/30/11797056-kontroverserna-gallande-jyllands-postens-muhammedkarikatyrer-ii/
För dem som känner sig osäkra på ordet blasfemis betydelse så kommer det här en snabb förklaring:
Hädelse eller blasfemi innebär att en person genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt. I första hand brukar det handla om att uttrycka sig nedvärderande, föraktande, hånande eller förlöjligande om någon religions gud, men även att uttrycka förakt för religionens företrädare (präster, profeter, helgon e t c). Skändande av religiösa tillhörigheter, platser och byggnader räknas ibland till hädelse. I utsträckt betydelse används ordet hädelse även om att man tycker, säger eller gör något som är emot vedertagen ideologi eller värdering, till exempel "Det är hädelse för en vänsterpartist att förespråka privatisering."
Syftet med dagen är att upplysa individer och grupper om blasfemilagar och att försvara yttrandefriheten, särskilt rätten att fritt kritisera religion, vilket är ett brott i många länder. Blasfemidagen instiftades av organisationen Center for Inquiry 2009 som ett världsomspännande firande.
I dessa tider då många människor tävlar om vem som kan bli mest kränkt och då det inte längre känns omöjligt att våra “ledare” kommer att börja tumma på yttrandefriheten så är det verkligen värt att fira den här dagen. Det kommer jag såklart att göra före, under och efter dagens matcher för United och Bollklubben. Kommer även att höja en extra skål för att jag inte bor i länder som Afghanistan, Pakistan eller Saudiarabien, där kan nämligen blasfemi bestraffas med döden, år 2023, försök att ta in det!
Ska även tillägga att Sverige ganska sent kastade av sig det kristna oket. Hela vägen fram till 1949 (!) hade vi blasfemilagar i Sverige, då formulerades lagen om till att kallas Brott mot trosfrid, och kom då att omfatta även andra religioner, främst med förföljelserna av judar i färskt minne. Jag måste även skjuta in att en av Sveriges riktigt stora, nej, inte Pernilla Wahlgren, August Strindberg 1884 åtalades för hädelse! Vad var det då han hade gjort, pissat på något kors i kyrkan? Dumpat dagens intagna middag i dopfunten? Nej, i den så kallade Giftasprocessen hade han i en novell beskrivit nattvardsvin och oblater som vanliga matvaror. Jösses, hur vågade han ens tänka tanken! Tack och lov så fanns det något slags förnuft kvar och Strindberg frikändes.
Men sen dröjde det ända till 1970 (!) innan den skitlagen upphävdes, det gjordes med hänvisning till att ett särskilt skydd av religionsfriheten inte motiverade inskränkningar i yttrandefrihetsgrundlagen eller tryckfrihetsförordningen, yttrandefriheten tillmättes helt enkelt högre vikt, precis som det ska vara! Men tänk att det bara var 53 år sedan de här stolligheterna begravdes i Sverige, det är nästan svindlande.
Annat är det med Frankrike, som jag tycker har en ganska sund syn på religionen och dess roll i samhället. Där togs hädelseparagrafen bort efter revolutionen 1789, bara 181 år före Sverige.
* * * * *
Absolut, Crystal Palace var skitdåliga, men som den gamla skrönan säger så kan man bara besegra det som står framför dig. Tisdagens cupvinst var rolig att se och det gör mig alltid glad att se ungdomar som kommer in och levererar för United. Att jag gillar Pellistri är ingen statshemlighet och jag hoppas vi får se mer av honom framöver. Jag gillar även Hannibal och jag börjar bli svag för Danny Gore, dessutom kan jag nästan svära på att Amrabat kommer göra stor nytta för oss.
Idag möter vi Palace på nytt, den här gången i ligan. Jag har svårt att tro att de kommer vara lika dåliga som i tisdags och jag är ganska säker på att de kommer plocka in deras tyngre spelare från start. Jag antar att även EtH kommer återkalla några av våra s k mer seniora spelare, men där vet jag inte om det är till vår för- eller nackdel. Trots att det är “Palace hemma” tar jag inte ut något i förskott, jag har varit med och sett de här spelarna lite för länge för det, men jag hoppas att vi kan bygga vidare på tisdagens insats, gärna med mycket ungdomlig entusiasm i laget.
* * * * *
Det är en ren fröjd att se Bollklubben från Karlstad (stort tack Walle!) och direkt efter United v Palace är det dags att rikta blickarna mot Kaffeborgen där jag hoppas på ytterligare tre sköna poäng och en kross av knätofsknullarna. Vi är gröna vita, vi är Färjestad!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 | 17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 | 29 |
30 | ||||
|