Det kinesiska transferfönstret är öppet till slutet av februari och de Röda Djävlarna är villiga att låta Rooney lämna

   

Rooney kan ha lämnat United då det kinesiska transferfönstret stängs nästa månad. (Foto: Offside Sports Photography)

 

 

 

 

AV: Simon Mullock, the Sunday Mirror, söndag 29 januari, 2017:

 

 

Manchester United är redo att sanktionera Wayne Rooneys transfer till Kina nästa månad.

 

 

Och kontraktet som ligger på bordet innebär att Englands lagkapten kommer tjäna mer pengar under tre säsonger i Fjärran östern än han har gjort på 17 år i Premier League med United och Everton.

 

 

Ett antal kinesiska klubbar har klargjort att de är beredda att erbjuda Rooney ett kontrakt värt banksprängande £140 miljoner (1,66 miljarder kr).

 

 

Det är mindre än de rapporter som pratat om en veckolön på £1 miljon (11,9m kr), men Roo kommer ändå att gå om de £650,000 (7,74m kr) i veckan som Carlos Tevez drar in, och han är världens överlägset bäst betalde fotbollsspelare.

 

 

Sunday Mirror Sport förstår att flytten har godkänts av bossen Jose Mourinho och United-hierarkin.

 

 

Rooney har haft svårt att ta sig in i startelvan den här säsongen. (Foto: Alex Livesey)

 

 

Medan det europeiska transferfönstret stänger på tisdag, kan Kinas megarika klubbar fortsätta rekrytera till och med den 28:e februari.

 

 

Under de kommande fyra veckorna kommer en auktion att utvecklas för att locka över den 31 år gamle Rooney innan nästa Chinese Premier League-säsong startar i mars.

 

 

Marknadsvärdet på att köpa Uniteds och Englands lagkapten är massivt i Kina.

 

 

Rooneys f.d lagkamrat i United Carlos Tevez passerade både Lionel Messi och Cristiano Ronaldo i superstjärnornas löneliga då han nyligen skrev på för Shanghai Shenhua.

 

 

Tevez och Rooney kan komma att återförenas. (Foto: Getty)

 

 

Det har funnits en växande känsla inne på Old Trafford om att Rooneys flytt varit nära förestående, trots att han har 18 månader kvar på sitt nuvarande kontrakt, som ger honom £300,000 (3,57m kr) i veckan.

 

 

Det betyder att United kommer spara mer än £20 miljoner (238,1m kr) enbart på lönen då de försöker sätta ihop ett paket som ska locka Atletico Madrids Antoine Griezmann i en världsrekordaffär för £100 miljoner (1,19 miljarder kr) i sommar.

 

 

United och Rooney vill skiljas åt som goda vänner.

 

 

Seniora United-representanter accepterade nyligen att de skulle gå igenom Rooneys framtid så fort han hade slagit Sir Bobby Charltons målrekord som klubbens bästa målskytt.

 

 

Med det rekordet nu säkrat är Rooney redo att ta sig en titt på sina valmöjligheter. Det är troligt att det blir en klubb i Shanghai eller Peking som har pengarna för att kunna rekrytera honom - men alla möjligheter övervägs.

 

 

Såvida inte United drabbas av några stora skador på deras offensiva talanger när transferfönstret stängs på tisdag ser det ut som att Rooney kommer ansluta sig till den lukrativa fotbollen i Kina.

 

 

Flytten kommer att placera frågetecken gällande Rooneys framtid i Englands landslag.

 

 

Rooneys framtid med England kommer hamna under mikroskåpet. (Foto: PA)

 

 

Rooney har spelat 119 landskamper - fler än någon annan utespelare - och han har även tagit nationens målrekord av Sir Bobby med 53 landslagsmål.

 

 

Han är bara sex landskamper ifrån att slå Peter Shiltons landskampsrekord för England.

 

 

Rooney har redan annonserat att han kommer sluta med landslagsfotbollen efter VM 2018 i Ryssland.

 

 

Men den nya Tre Lejonen-bossen Gareth Southgate visade sig på styva linan då han petade Rooney ur sitt landslag i kvalmatchen mot Slovenien i oktober.

 

Warren Joyce och Manchester Uniteds U21-lag firar deras titelvinst från 2016. CREDIT: PA

 

 

 

 

AV: James Ducker, Daily Telegraph, lördag 28 januari, 2017:

Det är lätt att förstå varför Warren Joyce var osympatisk mot alla ungdomar under hans ledning i Manchester United som var motvilliga att springa de där extra metrarna. Som tonåring bröt han en gång nacken med skollaget i rugby på turné i Australien, men han spelade vidare med olidlig smärta i ytterligare 10 matcher under en sexveckorsperiod innan han återvände hem och fick reda på hur allvarlig skadan var. "De sade till mig senare att jag hade kunnat förlama mig själv," säger han, nästan helt sakligt.

Joyce är en kille utan krusiduller. Ärlig, rak, en fotbollsman rakt igenom och man kan förstå varför Sir Alex Ferguson litade på honom när det gällde att leda framtiden för så många unga spelare under två perioder som totalt sträckte sig över 18 år på Old Trafford. Joyce återvänder till sitt andliga hem på söndag som manager för Wigan Athletic, där flera av hans skyddslingar, mest notabelt Paul Pogba, kommer blockera Championship-klubbens väg till FA Cupens femte runda.

Joyce är oerhört stolt över sitt facit när det gäller att ha producerat ett antal talanger. Vid ett tillfälle under en timme av upplysande konversation räknar han upp en 25-mannatrupp, ordnad efter positioner, med spelare som spelar i Premier League och som dök upp under hans ledning i United. Han krävde inställning och minns hur mittfältaren Oliver Norwood, nu i Brighton, "alltid hade svårt att göra sig av med övervikten" så han "svalt nästan sig själv" efter att han fått reda på att han hade dubbelt så mycket kroppsfett som Paul Scholes. Men det är de som inte har uppfyllt sin potential som får honom att bli lika livlig.

"Det frustrerande är att se spelare som Adnan Januzaj, James Wilson eller Federico Macheda ta sig upp till den nivån och sedan sluta göra jobbet som de gjorde för att nå den nivån," sade den Oldham-födde 52-åringen. "Inte spela matcherna, inte träna lika hårt, sitta i jacuzzis och inte följa samma viktprogram och träningsprogram som de gjorde för att komma dit. Det är de som frustrerar mig, för det kunde ha undvikits.

 

Joyce spenderade 18 år på Old Trafford. CREDIT: REX FEATURES

"Om du kan komma upp till den nivån när du är ung, måste du fortsätta arbeta hårt. Man hoppas att de blir tillräckligt intelligenta så att de styr sig själva. Titta på Leicester-laget som vann ligan förra säsongen. Det var fem spelare med där som var med i Uniteds reserver. Om du lägger till Jeff Schlupp, som kom på provspel under tre månader, tränade med oss och öppet säger att det förändrade honom, så är det en stor grupp."

En annan källa till frustration är Ravel Morrison, den begåvade mittfältaren som höll sig med fel sällskap, hamnade i trubbel med myndigheterna och såldes till sist av United och har precis avslutat ett kortlivat provspel i Wigan från Lazio efter att ha haft svårt att övertyga Joyce om att han var värd en chans under resten av säsongen. "Det fanns tider då vi turades om att göra Ravels samhällstjänst med honom," minns Joyce. "Jag har skyfflat hästs*** med honom under en eftermiddag för att försöka hjälpa honom igenom det."

Joyce brukade köra vad han kallade ett "litet gammalt skjul" till bil hos United i protest mot den så kallade "baby Bentley"-kulturen bland unga fotbollsspelare som Roy Keane, den f.d United-kaptenen, offentligt förlöjligade. "Om man predikar den sortens vanor till spelare, måste du ha de vanorna själv, eller hur?" sade Joyce. "Jag hade den sämsta bilen i klubben för de [United] var snåla och betalade inte mycket [skrattar] men också för att det finns för många ungdomar nuförtiden som har stora flashiga bilar och de har inte gjort någonting inom sporten. Antingen vill man vara i ett pojkband i en popstjärnemiljö, eller så vill man vara en fotbollsspelare."

Joyce minns hur Ferguson en gång sålde Nicky Butts Porsche bakom spelarens rygg för att han tyckte att den var för flashig. När Joyce kom till Wigan fick han en Mercedes ML 4 x 4. "Vi är sponsrade av Mercedes, och jag sade till de yngre killarna, 'Jag bryr mig inte om vilken bil jag har fått' och alla skrattade och sade, 'Se upp, du kommer bli lika flashig'. Nästa sak som händer är att en stor vit Mercedes-jeep anländer till mitt hus. Min son säger, 'Den bilen är sjuk'. Jag körde den nästa dag och tänkte, 'Det finns inte en chans att jag kan köra den'. Jag parkerade den inte ens i managerns parkeringsruta. Jag sade, 'Ge mig en bil som inte är flashig, vi ligger i botten av ligan'."

På tal om flashig så har Joyce observerat den kommersiella fanfaren runt Pogba, klädesmärket, Twitter-emojin och Old Traffords reklamsarger som marknadsför världens dyraste fotbollsspelare, och han hoppas att det inte skadar mittfältarens fokus.

"Han ville alltid bli den bästa spelaren i världen," sade Joyce. "Han satte sin standard för att bli det. Jag skällde ut honom ett par gånger för han tacklades aldrig. Men han har alltid haft det där inre drivet att vilja göra det." Kan han klara det? "Det beror på honom," tillägger Joyce. "Det beror på om han fortsätter ha de där korkade frisyrerna och om han är involverad i alltför många grejer vid sidan av planen." Joyce skrattar till en kort stund innan hans ton blir allvarlig igen. "Det är upp till honom, vad han gör. Det är jag som är kritisk mot honom för man kan inte minnas att Scholes och Ryan Giggs höll på med särskilt mycket med det där."

United betalade Juventus £89 miljoner (1,04 miljarder kr) för att köpa tillbaka Pogba men Joyce antyder att spelaren kanske aldrig hade lämnat om det inte varit för inflytandet från hans agent, Mino Raiola. "Det finns en story där men det är bäst att låta den vara," sade Joyce. "Det skrevs en hel del och det var inte i närheten av sanningen. Det var han och jag i ett rum och jag kan inte berätta mer. Allt jag vet är att han spelade för oss i the Manchester Senior Cup-finalen den 17 maj på the Etihad, fyra dagar efter att Manchester City hade vunnit ligan [2012]. Han var fortfarande desperat att få spela för Man United i en reservfinal när, om han bryter benet, går han inte till Juventus."

Joyce spelade cricket och rugby för England på skolpojksnivå men hans rugbykarriär slutade när han fick en fraktur på femte och sjätte kotan i nacken. "Man pratar om influenser från personer som Sir Alex men min lärare på den rugbyturnén var Ray French, som spelade för de Brittiska lejonen," sade Joyce. "De är som John Wayne-typer i karaktären. Man skämdes om man gick av, t.o.m med en bruten nacke. Om det hade hänt nu hade skolorna blivit sönderstämda."

Men fotbollen var alltid Joyces första kärlek och inte ens ett år efter att ha brutit nacken spelade han som mittfältare i Bolton Wanderers förstalag. Han avböjde mer än 10 erbjudanden om att lämna United under sin andra period i klubben. Men det glöms ofta bort att Wigan är hans tredje managerjobb. Vid hans första utförde Joyce en otrolig räddningsaktion i Hull City, som då, 1999, låg 15 poäng efter närmsta lag nere i botten på den fjärde nivån och stirrade non-League fotbollen rakt i ansiktet, och hans andra jobb var utomlands i Royal Antwerpen, Uniteds gamla samarbetsklubb i Belgien.

Joyces pappa, Walter, spelade för Burnley, men han utelämnades ur FA Cupfinalen 1962 mot Tottenham Hotspur, trots att han hade startat mot Fulham i semifinalen. De pratade aldrig om det. Men det var något hans pappa sade till honom när han var 10 år som skulle lämna ett bestående intryck. "Han sade till mig, 'Desto bättre tränad du är desto mer kan du göra, och desto mer du kan göra, desto bättre kommer du att bli'. Det har suttit kvar i mig genom hela livet."

Det finns många unga spelare som kan vittna om att ha fått det budskapet inpräntat i sig av Joyce.

 

 

 

 

 

 

We're the famous Man United and we're going to Wembley!

Ok, insatsen var inte alls bra, men vi har nu bokat in en cupfinal på Wembley och det kan inte vara något att vara alltför missnöjd med. Spelarna såg ut att tror att allt var klart redan i och med 2-0 ledningen från OT, och vi spelade därefter. Men gänget med inte alltför imponerande namn i laget var inställda på att åtminstone försöka och gnuggade på ganska bra och visade hur långt man kan komma med lite vilja, stolthet och djävlaranamma. Men tack och lov så gick det vägen och vi lyckades med det som Klopps helt otroligt skickliga Liverpool-lag misslyckades med, ta oss till ännu en cupfinal nere i London!

Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om att Uniteds bortafans tagit över arenorna som de intagit, men att vi aldrig får höra ett enda ljud om detta från de s.k experterna från Viasat. Så jag blev uppriktigt förvånad när Henrik Strömblad i torsdags kvicknade till och sa att Uniteds fans fullständigt krossat Hulls motsvarighet i läktarkampen. Det kanske finns hopp i alla fall, eller så tycker de att de har fyllt kvoten för beröm av Uniteds bortafans nu. Härligt var det i alla fall, som vanligt, att lyssna på och njuta av den Röda armén:

 

Hoppas!

Jag har många gånger uttryckt att jag är imponerad av vad José Mourinho har gjort med Man United, på ganska kort tid. Vi är inte alls tillbaka där vi en gång var, men nu är vi i alla fall på rätt väg och känslan är positiv, vilket är rena motsatsen till situationen under katastroferna Moyes, Giggs och Van Gaalen.

Men jag förstår inte riktigt att portugisen fortfarande låter Rooney få göra inhopp. Att han petat scousern från förstaelvan är underbart, men jag förstår inte varför han fortsätter envisas med att byta in honom i så många matcher. Han klarar ju inte ens det, när han har joggat runt i en kvart så är han ju lika slut som den som som sprungit mest av startspelarna. Visst, det var ett helt briljant mål han gjorde mot Stoke och han räddade en poäng åt oss, absolut. Men jag har aldrig sagt att han inte har ett bra skott, men resten då? Och hörde ni honom i intervjun efteråt? Han flåsade ju ur arslet och såg ut att leta efter en syrgasmaskin.

Sen förstår jag att Mourinho ville sköta saker och ting snyggt. Han hade kunnat kliva in i somras och sparkat ut den svullne scousern, men då hade han omedelbart dragit på sig stora problem, för Rooney är mäktig på OT, har inflytelserika vänner i maktens korridorer och det hade kunnat bli kaos. Istället lät portugisen, irriterande men smart, scousern visa alla att han inte håller som spelare i United. Nu när han har fått slå Charltons rekord hoppas jag att vi i princip slipper se honom ute på planen igen. Och jag hoppas att den här artikeln, som dök upp igår kväll, stämmer och att han själv, till sist, har insett att det är dags att lämna OT:

 

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/01/28/11411061-roos-ja-till-kina-manchester-united-kaptenen-ar-redo-att-lamna-old-trafford-for-en-flytt-till-chinese-super-league-och-1-miljon-11-9m-kr-i-veckan/

 

 

Dags för Martial att dra på sig blåstället och kvala upp ärmarna!

Innan förra helgens 1-1 match borta mot Stoke var det någon på Red Issue's Sanc som rapporterade att han nyligen stått bakom Martial vid säkerhetskontrollen på Manchesters flygplats i terminal 3. Därifrån flyger bl. a Air France och mycket riktigt skulle han ner till Paris. Martial är ju vanligtvis inget vandrande leende och även då såg han besvärad ut, men hans tjej såg tydligen, om möjligt, ännu mer miserabel ut.

Sedan dess har ju Mourinho berättat att spelare som inte bli uttagna i matchtruppen kan få ledigt några dagar och åka till sina respektive hemländer. Och det var det den här Paris-trippen handlade om. Imorgon kommer ju Romero att vakta målet, med Joel Pereira på bänken, medan De Gea får chansen att åka hem till Spanien några dagar.

Men Mourinho uttryckte även en åsikt om att han tycker att Martial inte tagit vara på sin chans tillräckligt bra, och att han behöver spela "magnifikt" mot Wigan imorgon för att få behålla sin plats i laget. Förra säsongen var Martial ofta riktigt bra, men den här säsongen har han inte kommit upp i samma nivåer. Och jag får för mig att han är lite mjuk i huvudet, att det inte får gå emot honom alltför mycket. Mot Liverpool t. ex hade jag förhoppningar om att han skulle slita den unga och inte särskilt imponerande Alexander-Arnold i stycken, borra honom ett nytt rövhål och tvinga den dementa tysken att plocka av honom, för att bespara honom dessa traumatiska upplevelser, men så blev det inte. Jag hoppas såklart att Martial ska hitta tillbaka igen, för han har ju helt klart kvaliteter som det inte finns för mycket av i vår trupp, men för tillfället är jag tveksam. Tydligen så ska han i alla fall få chansen imorgon, hoppas han inte ser det som att Wigan är för små för att han ska orka sig bry sig.

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/01/27/11411002-jos-mourinho-sager-att-anthony-martial-kommer-behalla-sin-plats-om-han-ar-magnifik/

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/01/27/11411001-manchester-uniteds-jos-mourinho-varnar-anthony-martial-om-att-han-maste-bli-battre/

 

 

 

Vad är det som händer, Ander Herrera?

Jag har under en längre tid tyckt att många United-fans överskattar Ander Herrera. Visst, han förstår vd det innebär att spela för United, och det får man ju uppskatta i dagar som dessa, då det inte är helt självklart för alla. Men ibland känns det som att hans viftande, pekande oh teatraliska ansiktsuttryck lurar många att tro att han är så djupt engagerad i matchen, fast det ofta kamouflerar hans brister. Missförstå mig rätt nu, jag anser att han gör mycket nytta för vårt lag och har absolut kvaliteter som vi behöver. Men jag ser honom inte som en ren klasspelare, inte än i alla fall, sen har han säkert potential att bli bättre.

Men på senare har det mest blivit väldigt mycket viftande, filmande och gnällande. För att inte prata om alla bortslagna passningar eller idiotiska skottförsök rakt på motståndarna etc. Hade jag spelat "Ander Herreras interaktiva dryckesspel" (en pint för varje gnällande uppmaning till domaren) hade min lever förmodligen gett upp vid det här laget. Fixa till dig själv señor Herrera, sluta gnäll och vara pinsam, och koncentrera dig på fotbollen istället!

 

Roy Keane och selfies

Det har inte bara hänt en gång under de senaste åren att jag har saknat Roy Keane. Inte minst när man läser om dagens snöflingor till fotbollsspelare, som kanske vaknar och känner att det kliar på stortån, drar isär gardinerna och ser att det är moln på himlen och därmed inte riktigt känner för att spela. Häromdagen läste jag dessutom en klockren berättelse om irländaren:

 

"Tre polare stötte på honom i en av loungerna på Manchesters flygplats förra veckan. En av dem gick fram och frågade om han fick ta en selfie och Keane sade nej. Han sade att selfies är för 3-åringar, men du kan ta en vanlig bild med mig. Vilken man!"

 

 

Verkar inte komma in några nya försvarare i januari...

Innan jul pratades det väldigt intensivt om att vi skulle köpa minst en försvarare i januari och det verkade som att Mourinho verkligen ville få in minst en till där bak. Men sen började han prata om att han var så nöjd med dagens försvarare och menade att det inte behövdes. Om det var sant eller om Woodward helt enkelt sade nej, det vet jag inte. Men nu stänger i alla fall fönstret snart, och det verkar inte hända något på den fronten. Sedan vet vi ju att det kan hända mycket på slutet, men i dagsläget ser det ut som att vi får fortsätta med dem vi har säsongen ut, så jag tackar högre makter att Baillys Elfenbenskusten åkte ur afrikanska mästerskapen så snabbt!

Kort rapport från Mourinhos presskonferens förra fredagen (20/1) innan matchen mot Stoke:

 

Mourinho har inte uteslutit att plocka in någon ny spelare i januari, men han behöver självklart inga yttrar. "Det finns några positioner där vi inte har så många valmöjligheter," sade han. "Jag tycker alltid att sommaren är den bästa marknaden för att köpa spelare, januari är mer som en nöd-marknad. Vi är bekväma gällande antalet på de flesta positionerna men om vi blir kvar i cuperna, och det hoppas jag att vi blir, kommer det ställa mer krav på truppen."

Det blir i alla fall inte José Fonte, 33, som det tidigare ryktats om. Han har nämligen lämnat Southampton och skrivit på ett två och ett halvt års kontrakt med West Ham, för £8m (95,2m kr).

 

Den patetiske och hycklande Klopp

Han är den store hipstern i Premier League och jag har tidigare skrivit om hur de engelska journalisterna till sist har börjat se igenom Pip Guardiola. Knivarna har som sagt börjat att vässas för honom, efter att resultaten varit, vad ska vi säga, en aning svajiga på sistone.

Men de finner det betydligt svårare att titta på Klopp med kritiska ögon, men det borde inte vara mer än en tidsfråga innan vindarna (no pun intended) vänder, även där.

Jag vet inte om ni brukar kolla in RAWK-sidan ibland, jag gör det då och då, för det komiska guldet som man kan hitta där är svårt att hitta någon annanstans. Men ibland, väldigt sällan, dyker det upp små, små korn av insikt och sanning också, som här t. ex:

 

 

"Kolla, det är grejen med Klopp: lyssna inte alltid på vad han säger. När han tycker att det bästa valet är att spela långt, kommer han att göra det. Han kritiserade United och i nästa match kastade han upp Matip längst fram när ingenting annat fungerade."

Det är bra att t.o.m de erkänner att han är en skitsnackssprutande, ursäktsletande runkare med tänder som en häxdoktors halsband.

För det är ju precis så det är. Vi minns vilket trauma tysken med det brandbombade staketet i käften låtsades att han hade gått igenom då United jagade en kvittering och lyfte långa bollar mot några långa spelare i och runt deras box. Det verkade som att det var något som är förbjudet i fotboll och att han var spyfärdig. Dagen efter kom det fram att sett över hela säsongen så har hans lag lyft fler långbollar än United, men det var det ingen som nämnde för honom.

Så döm av min förvåning när jag slog på sändningen inför Uniteds match lite tidigare i lördags och såg att scouserna låg under med 3-2 mot Swansea, och mannen med Stonehenge i truten kastar in den 195 cm långe mittbacken Joël Matip på topp, för att lyfta långt mot honom!

Något som denna bedragare inte heller har konfronterats med av den påstått kritiska engelska mediekåren, helt briljant!

Och efter uttåget ur EFL-Cupen i onsdags ville han såklart inte komma med några ursäkter, men gjorde det i alla fall. Och han lyckades även få in att Valencia faktiskt varit offside för det elaka Man United när vi kvitterade mot detta puritanska fotbollslag. Men ursäkten som involverar vinden, den tar honom verkligen till en helt egen nivå. Inte konstigt att karln är avgudad hos dem:

 

Jurgen Klopp var besviken på insatsen från domaren Martin Atkinson under hans lags förlust i EFL Cupsemifinalen mot Southampton och Liverpool-managern var även missnöjd med rollen som vinden spelade.

 

 

Klopp var övertygad om att hans lag borde ha fått en straff för handboll på Shane Long innan the Saints inhoppare gjorde sitt mål som gav gästerna en seger med totalt 2-0.

 

 

"Gratulationer till Southampton men jag är besviken," sade Klopp.

 

 

"Handsen var tydlig. Longs var en klar hands.

 

 

"Handsen var självklar, 100 procent självklar. Ingen kommer ner och säger, 'Ledsen, jag såg det inte'.

 

 

"Kanske är det inte intressant och jag kommer inte att leta efter ursäkter men det är väldigt svårt att acceptera."

 

 

Liverpool har haft väldigt svårt att vinna under 2017 och Klopp anser att det delvis beror på misstag från domarna.

 

 

"I en av de största matcherna mot Man United (för två veckor sedan) var han (Antonio Valencia) två eller tre yards (= 1,82 meter - 2,74 meter) offside (på Zlatans kvittering) och ingen pratar egentligen om det," tillade han.

 

 

"Vi har fått många offside-mål emot oss som inte skulle ha godkänts och sedan en hands."

 

 

Den tyska tränaren var även missnöjd med vinden som han tyckte påverkade sitt lags insats, särskilt i den första halvleken.

 

 

"Första halvlek, svårt, jag vet inte om ni kände det men vinden var väldigt konstig," sade Klopp efteråt.

 

 

"Det var svårt att hantera. Man såg en eller två bollar när Milly [Milner] inte kunde... bollen stannade i ett ögonblick som ingen kunde veta.

 

 

"Det var svårt för det fotbollsspelande laget, såklart."

Så, James Milner är alltså förvirrad av vinden. Vad blir det nästa gång? Jordan Henderson förbryllad av gravitationen.

Trots alla hans brister skulle jag älska att se Fergie på toppen av sin förmåga börja driva med Klopps och Guardiolas huvuden nu. Han skulle få dem båda att springa baklänges nerför motorvägen klockan 3 på natten, utklädda till nunnor.

Men även om Fergie var mästare på att driva de andra klappträna till vansinne, så kan även Mourinho en sak eller två inom det området. Och kommer han dessutom att i framtiden föra United högre upp i tabellen, kommer han definitivt att åsamka vissa kukflöten i den här ligan allvarliga mentala problem. På presskonferensen innan Hull i torsdags dök han upp i en ny, snaggad frisyr. Något som murvlarna såklart frågade om direkt, och han svarade att "Jag kan raka mitt huvud och et kommer tillbaka", vilket tolkades som en liten pik mot vissa av skribenterna i rummet. Men jag får för mig att den var riktad mot en vandrande kuk från Katalonien som också bor i Manchester numera. Efter matchen fick han även ur sig den här klassikern gällande varför det kan bli svårt i finalen på Wembley:

 

Som såklart var riktad mot tysken med det brandbombade staketet i käften. Sedan kan vi slänga in hans kommentar efter förlusten mot Hull om hur lugn han var på sidlinjen, så har vi en riktigt fin triss utdelad av portugisen.

Och jag ska även säga att det inte är alla scousers som är helt imponerade av ALLT som Klopp gör (efter den briljanta insatsen mot Swansea):

 

Den engelske lagkaptenen var sugen på att avsluta sin klubbkarriär på Drömmarnas Teater men nu är han redo att casha in under karriärens sista år

   

Wayne Rooney är öppen för en flytt till the Chinese Super League och ett sista jättekontrakt.

 

 

 

 

EXKLUSIVT AV: Neil Custis, the Sun, lördag 28 januari, 2017:

 

 

WAYNE ROONEY är redo att lämna Manchester United i sommar för en sista megalön i Kina.

 

 

Ambitiösa klubbar i Fjärran östern är villiga att betala Roo så mycket som £1 MILJON (11,9m kr) i veckan för att han ska komma.

 

 

Det kan komma att locka honom till the Chinese Super League efter en brist på anbud från amerikanska MLS-lag.

 

 

Manchester Uniteds och Englands lagkapten ville avsluta sin klubbkarriär på Old Trafford.

 

 

Men efter att ha slagit Sir Bobby Charltons målrekord för United är han redo att lämna i jakt på förstalagsfotboll.

 

 

Och Rooney, 31, är också medveten om att han behöver casha in under sina sista år som spelare.

 

 

Att välja en flytt till Kina, med gigantiska pengar, underlättas av det faktum att han inte längre är förstaval för varken klubben eller landslaget.

 

 

Roo hoppades få starta i torsdagens returmatch EFL Cup-semifinalen borta mot Hull, där hans lag hade med sig en 2-0 ledning från det första mötet.

 

 

Men han satt på bänken igen då United haltade sig fram till finalen trots en 2-1 förlust.

 

 

Wayne Rooney har insett att han inte längre är ett förstaval för Manchester United eller England.

 

 

Wayne Rooney slog till sist Sir Bobby Charltons målrekord då han nådde 250 fullträffar för United.

 

 

Wayne Rooney har inte varit något givet förstaval i Uniteds laguppställning under Jose Mourinho.

 

 

 

Rooney har bara 18 månader kvar på sitt nuvarande kontrakt, värt £250,000 (2,97m kr) i veckan, och United verkar inte vara sugna på att utnyttja optionen att förlänga det med ett år.

 

 

Rooney kommer starta imorgon när United tar emot Wigan i den fjärde rundan av FA Cupen.

 

 

Men Roo tänker redan på vad han ska göra när han har hängt upp fotbollsskorna - och han påstår att han skulle bli en bra manager.

 

 

Han sade: "Hela mitt liv har kretsat kring fotbollen och jag skulle vilja stanna i spelet och förhoppningsvis bli manager.

 

 

"När man blir äldre börjar man tänka lite mer på spelet. Det är något jag gillar."

 

 

 

 

Min åsikt: Neil Custis

INGEN kan bli arg på Wayne Rooney för att han vill ha ett sista jättekontrakt i Kina.

 

 

Det är sorgligt att se en sådan spännande, explosiv fotbollsspelare bli reducerad till en deltidsspelare som ser på från avbytarbänken.

 

 

Han har en roll nu där han ombeds att komma in och göra något i andra halvlek. Han startar någon match här och där, men inte de stora matcherna.

 

 

Hans sena frisparksmål mot Stoke förra helgen var bara en fullträff från hans högerfot från det förflutna.

 

 

Sådana speciella ögonblick brukade komma regelbundet.

 

 

Rooney kämpar på, hoppas att han kan kriga sig tillbaka in i laget, drömmer om två säsonger till efter den här.

 

 

Om sanningen ska fram vet han att det inte kommer hända.

 

 

Det finns nya spelare i staden - och det kommer att komma fler.

 

 

Han har gjort sitt jobb och han har gjort det superbt bra.

 

 

Rooney förtjänar en staty på Old Trafford för att ha nått milstolpen 250 mål som gör honom till klubbens bästa målskytt framför Sir Bobby Charlton.

 

 

Han skulle kunna gå till Kina och skina igen. Han kommer att tjäna en sanslös summa pengar - och kanske t.o.m ha roligt under tiden.

 

 

Om han väljer att göra det, kan ingen hålla det emot honom.

 

 

Vi vill inte se Wayne Rooney som en åskådare, vi vill se honom sparka en fotboll - även om det är i Kina.

• Manchester United-managern vill att yttern ska skina mot Wigan

 

• Luke Shaw kommer att starta mot Wigan i FA Cupmatchen på Old Trafford

   

Manchester Uniteds Anthony Martial firar sitt FA Cupmål mot Reading. Fotograf: Oli Scarff/AFP/Getty Images

 

 

 

 

AV: Jamie Jackson, the Guardian, fredag 27 januari, 2017:

 

 

Anthony Martial måste spela bra i FA Cupmatchen mot Wigan Athletic på söndag för att behålla sin plats, detta då José Mourinho nu är bekymrad över hur 21-åringen har hanterat petningarna från Manchester Uniteds två senaste matchtrupper.

 

 

Martial spelade senast då han startade 1-1 matchen mot Liverpool på Old Trafford den 15 januari. Mourinho tog av forwarden efter 65 minuter och Martial utelämnades ur truppen till förra lördagens 1-1 match borta mot Stoke City och gårdagens 2-1 förlust i EFL Cupen borta mot Hull City. Trots den semifinalförlusten i returmatchen gick United vidare till nästa månads final mot Southampton med totalt 3-2.

 

 

På frågan om hur Martial reagerade på att bli exkluderad sade Mourinho: "Jag pratar inte med spelarna om hur de tar det. Han kommer spela på söndag och om han spelar magnifikt, kommer han att spela mot Hull City i nästa match. Det är enkelt."

 

 

Mourinho sade att vänsterbacken Luke Shaw, som inte har figurerat sedan 4-1 segern mot West Ham United i november p.g.a en skada, också kommer att starta mot Wigan och David de Gea kommer få vila, medan Sergio Romero vaktar målet.

 

 

EFL Cupfinalen spelas den 26 februari, vilket betyder att derbyt borta mot Manchester City, inbokat den dagen, kommer att flyttas. United är fortfarande med i Europa League och ligger sexa i Premier League, fyra poäng bakom Liverpool, som innehar den sista Champions League-platsen. Mourinho är bekymrad över att krigandet i alla fyra turneringarna kommer minska Uniteds hopp om att försvara FA Cuptiteln från förra säsongen.

 

 

"Nu har vi ett problem redan, vilket är det faktum att vi inte möter Manchester City när vi skulle göra det. Vi spelar Europa League, som inte är som Champions League med fyra matcher om två möten. Veckan innan finalen mot Southampton förbereder vi oss genom att möta St-Etienne. Om vi går vidare i FA Cupen, ännu en runda. Det är väldigt svårt för oss men det är av bra anledningar - de bra anledningarna är att vi avancerar i turneringar."

 

 

Wigan leds av Warren Joyce, den f.d managern för Uniteds reservlag, och de ligger fyra från slutet i the Championship, en poäng ovanför nedflyttningszonen. Mourinho sade: "Vi känner till svårigheten med att spela mot en Championship-lag. Vi mötte Wigan under försäsongen [vinst med 2-0]; nu är de med Warren. Han känner oss, han kommer att komma med speciell motivation då han möter sin gamla klubb. De kommer ta med sig många fans också, så matchen kommer bli svår. Vi ska möta ett väldigt bra lag.

 

 

"Jag arbetade med Warren under bara några månader men det var tillräckligt för att veta att han är en väldigt passionerad fotbollsman. Han tog risken, accepterade utmaningen. Han lämnade ne bra situation i vår klubb för att testa vad vi kallar 'mäns fotboll' och garanterat så kommer han att komma med ett lag som är väldigt aggressivt, välorganiserat defensivt, känslosamt - managern är också känslosam. Jag kommer göra några ändringar.

 

 

"Jag måste göra det. Vi möter Hull City igen två dagar efter Wigan men jag kommer spela med ett bra lag, ett lag med ansvaret att ge fansen en bra insats på hemmaplan och med ansvaret att försöka vinna."

• "Han tog inte en stor möjlighet som han hade med båda händerna"

 

• United är skadefria till returmatchen i EFL Cup-semifinalen borta mot Hull

   

Mancheter Uniteds Anthony Martial, t.v., förbereder sig på att utmana Liverpools Trent Alexander-Arnold i den här månadens 1-1 match lagen emellan. Fotograf: Matthew Peters/Man Utd via Getty Images

 

 

 

 

AV: Daniel Taylor, the Guardian, torsdag 26 januari, 2017:

 

 

José Mourinho har gett Anthony Martial en stark varning om att hans insatser i Manchester United måste bli bättre för det skulle "döda de andra" om han togs ut istället för dem med dagens form.

 

 

Martial återfanns inte ens bland Uniteds avbytare i deras 1-1 match borta mot Stoke City i lördags och Mourinho erkände att han var missnöjd med spelarens form sedan han utmanade honom i november att återetablera sig själv som ett givet förstaval i förstalaget.

 

 

Då utelämnade Mourinho honom ur truppen i en Europa League-match mot Feyenoord och två månader senare är managerns dom att spelaren inte har förtjänat en regelbunden startplats till vänster i Uniteds anfall.

 

 

"Jag tycker inte att han förlorade sitt fokus," sade Mourinho, som förbereder sig för returmatchen för United i EFL Cupsemifinalen mot Hull City. "Jag tycker bara att han tog inte en stor möjlighet som han hade med båda händerna. När vi pratade om Memphis Depay [då han lämnade United] pratade vi om att det var den enda positionen där vi hade ne överbokning av spelare.

 

 

"Vi har fortfarande fem spelare för den positionen. Jag kan inte ge en spelare chanser att spela och döda de andra. Att döda de andra, jag tycker jag redan gjorde det med Memphis genom att se honom som det sita valet och genom att inte ge honom något val. Men när det gäller de andra killarna tror jag ni skulle fråga mig varför Mata inte spelar eller varför Marcus Rashford inte har en chans, eller varför Jesse Lingard, en landslagsspelare, inte spelar.

 

 

"Vi har Rashford, Lingard, Mata, Mchitarjan och Martial och jag kan inte ge samma spelare chans efter chans efter chans och inte titta på ansträngningarna från de andra.

 

 

"Anthony spelade mot Liverpool, en stor match för oss och en stor match för honom, också. Sedan i nästa match gick jag till Mata och Mchitarjan. Det är så situationen är."

 

 

Martial skrev på för en initial avgift på £36m (424,4m kr) från Monaco i september 2015, gjorde 17 mål på 45 framträdanden förra säsongen, men han har bara mäktat med sex mål på 20 tävlingsmatcher sedan Mourinho tog över. Han flög till Frankrike i helgen medan hans lagkamrater spelade matchen där Wayne Rooney gick förbi Sir Bobby Charltons målrekord för klubben.

 

 

Men Mourino klargjorde att han inte har några problem med att spelaren spenderade helgen i Paris. Han sade: "Vi har inte många dagar lediga. Jag gillar att ge spelarna lite frihet att välja om de behöver en helg ledig när de inte är uttagna. Om, för honom, det var bättre att åka till Paris, så är det helt ok.

 

 

"Till helgen [i FA Cupmatchen i fjärde rundan] mot Wigan, om inget har hänt på skadefronten, kommer jag att spela Sergio Romero i målet och sätta Joel [Pereira] på bänken. David de Gea kommer vara ledig och om han vill åka till Spanien och njuta i två dagar, då måste han åka. Jag ger spelarna den här friheten att välja - så det finns inga problem alls med att Anthony åkte till Paris."

 

 

Mourinho förbereder sig nu på en svit på tre matcher på sex dagar, där deras nästa motståndare även besöker Old Trafford i Premier League nästa onsdag. Han refererade tveklöst till sin f.d klubb Chelsea när han pratade om lag med "ett underbart li" med endast en match i veckan.

 

 

Hans lag har ett mer belastat spelschema, inte minst p.g.a deras involvering i vad Mourinho beskrev som "non-stop turneringen", nämligen Europa League. Men det underlättar att de inte har några nya skador inför trippen till Hull dit hans lag tar med sig en 2-0 ledning från den första matchen.

 

 

Eric Bailly är på väg tillbaka från the Africa Cup of Nations efter Elfenbenskustens överraskande tidiga uttåg - men han hinner inte hem för att spela mot Hull - och Mourinho anser att Luke Shaw, som inte har startat en match sedan den 30 november, är redo att kriga om en plats i förstalaget igen och viktigast av allt så behöver han inte "jobba med begränsningar" längre i sin långa rehabilitering från sitt benbrott.

 

 

Mourinho, med sin långa lista med disciplinproblem med the Football Association, fick frågan om det möjliga straffet som Arsène Wenger riskerar att få efter sin behandling av fjärdedomaren, Anthony Taylor, under Arsenals match mot Burnley i söndags. Det fanns, sade Mourinho, inga jämförelser. "Jag knuffade aldrig domaren," förklarade han.

Peter Lim hyllades som en frälsare när han tog över Valencia 2014 men - sju managers senare - vill nu fansen ha bort honom. Hur blev det så här?

   

Valencias supportrar deltar i en demonstration mot klubbens ägare, Peter Lim, tidigare den här månaden då deras fruktansvärda La Liga-säsong fortsatte. Fotograf: Manuel Bruque/EPA

 (Valencia Guardian1)

 

 

 

AV: Sid Lowe, the Guardian, onsdag 18 januari, 2016:

 

 

På en presskonferens som hölls på ett hotell i Valencia för två veckor sedan fick Jesús "Suso" García Pitarch frågan om varför Peter Lim hade köpt stadens fotbollslag till att börja med. Det var en laddad fråga, en fråga som supportrarna har funderat på många gånger under de senaste åren, och svaret, eller bristen på ett svar, kändes också laddat. Pitarch, sporting directorn som nyligen kom tillbaka från Singapore där han hade träffat ägaren för att diskutera planerna för klubben bara för att strax efteråt avgå, svarade att han aldrig hade frågat och inte hade någon förklaring. "Jag vet inte," sade han. "Jag antar att han gillar fotboll."

 

 

Lim är son till en fiskhandlare från Singapore och har tidigare lagt ett bud på Liverpool, är affärspartner med the Class of 92, med investeringar i Salford City FC och Manchesters Hotel Football, samt i Formel 1. Han tog över i Valencia i juni 2014 med en inital investering på €94m (941,8m kr). I en affär som förmedlades av den dåvarande presidenten Amadeo Salvo och agenten Jorge Mendes betalade Lim direkt €22m (220,4m kr), och lånade klubben ytterligare €72m (721,3m kr) för en 70% andel, vilket senare steg till mer än 80% och hans totala utlägg hittills närmar sig €200m (2 miljarder kr).

 

 

Valencia befann sig i kris, en klubb med två arenor - en som de inte kunde sälja och en som de inte hade råd att slutföra byggandet av - och en skuld på €230m (2,3 miljarder kr), där återbetalningen var omstrukturerad. Risken att gå i konkurs var väldigt äkta, de hade lidit under katastrofala presidenter, rutinmässigt förlorat sina bästa spelare och ägdes i princip av en bank som räddat dem, som Lim välkomnades som deras frälsare. Under hans första säsong, med spelare hämtade till klubben betalda för och ägda av hans företag, återvände Valencia till Champions League under deras nya manager, Nuno Espírito Santo. En känsla av medgång utvecklades, en gemenskap mellan fansen och klubben, men det varade inte länge.

 

 

Det hördes läktarsånger med orden "Lim, vi älskar dig", men det är annorlunda nu. Innan den första matchen efter jul samlades några supportrar utanför Mestalla och höll upp en banner som deklarerade: "Lim, åk hem." Inne på arenan hördes ytterligare sånger: "Peter, gå nu!" Det upprepades förra helgen. Men Lim var redan hemma, inte på plats i Spanien.

 

 

"Jag spekulerar bara," insisterade Pitarch när han pratade om att Lim "gillar fotboll". Han har inte varit på plats för att se Valencia - hans lag - på mer än ett år. Det närmsta han har varit var i somras då han befann sig norrut efter kusten i Barcelona, och fixade försäljningen av Paco Alcácer - anfallaren som de hade sagt inte var till salu. "Vilken känslighet visar det mot fansen?" frågade Pitarch, med inte så lite eget-intresse i orden.

 

 

Borta: Cesare Prandelli pratar med media efter sin avgång som huvudtränare i december. Fotograf: Manuel Queimadelos Alonso/Getty Images.

 

 

Vad än Lim köpte Valencia för så var det inte det här. Han äger nu en klubb som misslyckas på planen och har det svårt vid sidan av den, de äger fortfarande två arenor, har en stor skuld, är söndersliten i en pågående kris, där kaptenen Enzo Pérez säger att de har slagit i "den absoluta botten" bara för att få se att det var fel, detta när saker och ting blev ännu värre, vilket har varit fallet i ett år nu; där laget med den fjärde största budgeten i Spanien ligger en enda poäng ovanför nedflyttningsplatserna; där det finns grupperingar i omklädningsrummet; där fansen vänt sig emot honom och tränaren och sporting directorn avgått, samtidigt som de kritiserat honom hårt, vilket fick klubben att skjuta tillbaka mot dem och där misstankarna och den bristande tilliten mot varandra ligger helt öppet som ett varigt sår. "Jag skulle inte önska det här på min värsta fiende," säger klubbens f.d spelare Mario Kempes.

 

 

Pitarch pratade med media då han försökte rättfärdiga sitt misslyckande och sin avgång som Valencias sporting director - lite mindre än ett år efter det att han tog jobbet och 10 dagar efter att han påstod sig ha erbjudit sin avgång bara för att insistera på att han inte var på väg att "överge" klubben. Att stanna handlade om "ansvar", sade han då; nu erkände han att han begått "misstag" under de senaste 12 månaderna, men att det största var att han inte hade gått tidigare. "Jag kan inte försvara det jag inte tror på," sade han då han beskrev klubben som nedsänkt i en "allvarlig institutionell kris." Och därför avgick han.

 

 

Han är inte ensam om det. Pitarch gick bara några dagar efter tränaren, Cesare Prandelli. Strax innan jul höll Prandelli en presskonferens där han avstod från att besvara frågor och istället levererade ett tal som var en minut och 57 sekunder långt, i vilket han anklagade sina spelare för att vara oprofessionella. Han pratade på italienska, vilket han har gjort sedan han tog över, och gestikulerade mot dörren och upprepade ett ord gång efter annan: "fuori!" Ut! Han ville ha spelare som gav sitt yttersta för tröjan, som "led" för den, som "älskade" den. Alla som inte gjorde det kunde sticka.

 

 

Borta: Gary Neville fick sparken i mars 2016 efter mindre än fyra månader som chef. Fotograf: Juan Manuel Serrano Arce/Getty Images

 

 

Fansen höll med: en undersökning visade att 98% tyckte att han hade rätt. Klubbens hierarki höll också med, eller verkade i alla fall göra det: efter nästa match reste Prandelli till Singapore med Pitarch och klubbens president, Layhoon Chan, för att träffa Lim. De låg oroväckande nära nedflyttningszonen och förstärkningar stod överst på agendan, precis som försäljningar. Prandelli fick försäkringar, eller sade i alla fall att han fick det, men den ekonomiska verkligheten var ofrånkomlig och att sälja spelare är inte så lätt som det låter. Andra ställde återkommande frågor, som vilka de riktiga motiven var? Var fotbollen den enda faktorn? Varför gjordes nyförvärven och varför misslyckades de?

 

 

I somras hade Valencia dragit in €100m (1,01 miljarder kr), genom att sälja deras bästa spelare - André Gomes, Alcácer, Shkodran Mustafi - medan de som de ville sälja stannade kvar. Vintern hjälpte inte och Layhoon Chan varnade offentligt om att det inte bara handlade om att Lim skulle gräva i sina fickor. Financial Fair Play - omtalat som om det på något sätt inte har någonting att göra med hur klubben sköts, en belastning på deras arbete istället för en konsekvens av hur de arbetar - betydde att de inte kunde spendera vad de inte kunde generera. Valencia har inte ens en tröjsponsor.

 

 

Då han saknade tilltro avgick Prandelli. Han påstod tidigare att han delvis gjorde det för att Simone Zaza, anfallaren han ville ha, inte kom, men Zaza har kommit nu. Han hade gått förhastat och känslosamt, vilket inte gjorde mycket bra för hans trovärdighet, men det kom inte som något fullständig överraskning. Fönstret hade inte öppnat än, men han sade att Valencia inte sköttes av "fotbollsmänniskor." De anklagade honom för att leta ursäkter, springa bort från sin egen förmåga att rätta till resultaten. Han hade varit där i 90 dagar.

 

 

Pitarch hade lovat att avgå med Prandelli men höll inte det löftet; men 10 dagar senare avgick han faktiskt och lämnade katastrofen bakom sig. Pitarch var den tredje sporting directorn under Lim-eran: Rufete sparkades i en maktkamp sommaren 2015; hans ersättare Nuno, tränaren som också blev manager, blev snart impopulär bland fansen och fick sparken i november 2015. Pitarch tog över i januari 2016 och avgick i januari 2017, då han avgick precis när transferfönstret öppnades, vilket lämnade chefen för ungdomsakademin, Alexanco, att snabbt ta över och kasta sig ut på transfermarknaden.

 

 

När det gäller Prandelli var han den sjunde tränaren under Lim-eran. Pizzi hade fått sparken precis innan övertagandet å Lims vägnar; Nuno fick sparken i november 2015; han ersattes tillfälligt av Phil Neville och Salvador González "Voro", en f.d spelare, klubbens matchdagsdelegat och deras eviga tillfälliga boss; sedan kom Gary Neville, Lims affärspartner; Gary Neville fick sparken i mars och ersattes av hans assistent, Pako Ayestarán, som i sin tur fick sparken i september. En efter den andra, alla sämre än den förre: under Nuno vann de 49% av poängen; under Gary Neville, 29%; under Ayestarán, 27%; under Prandelli, 25%.

 

 

Borta: Pako Ayestarán slutade efter att ha förlorat säsongens första fem matcher. Fotograf: Manuel Queimadelos Alonso/Getty Images

 

 

Det hade bara spelats fem matcher av den nya säsongen och det var bara tre månader sedan han hade fått ett nytt kontrakt, då Ayestarán fick sparken, Pitarch annonserade offentligt att han inte skulle ha behållit honom från första början, men det hade inte funnits några pengar till någon ersättare. Det är sanslöst hur lite det pratades om den kommentaren då. Voro tog kort över igen och när han lämnade igen för att ge plats åt Prandelli - som hade hittats och flugits jorden runt för att träffa Lim - sade han att han hoppades att han "aldrig" skulle komma dit igen. Men nu är han tillbaka, för sin femte sejour som chef, hans tredje på två säsonger. Den här gången har han, för första gången, fått stöttning. Well, typ: han kommer vara chef under resten av den här säsongen och hans kontrakt är ett manager-avtal för första gången.

 

 

Uppdraget är stort, men det är även ett han är välbekant med. "Antingen visar vi våra pungkulor, eller så blir det skit," sade forwarden Santi Mina efter en förlust ganska nyligen. Valencia, den fjärde största klubben i Spanien, har fått sin värsta start på en säsong någonsin och ligger endast fyra poäng ovanför nedflyttningszonen. De goda nyheterna bland alla dåliga nyheter är att uttågen för Prandelli och Pitarch, och konflikten som deras uppsägningar förde upp till ytan, kan visa sig bli renande och bringa lite klarhet i alltihop; omstruktureringen bör vara klubben till nytta. Och sedan har vi det faktum att det finns något i Voro.

 

 

De kallar Voro "Mr Varg", Valencias man när det gäller tillfälliga lösningar, personen du ringer när det är en kris, någon oreda att reda ut. Tränaren som inte är någon tränare klubbens bästa facit för antal poäng bland alla tränare i deras historia; den här säsongen har han lett Valencia till 10 av 15 möjliga poäng, jämfört med 0 av 12 för Ayestarán och sex av 24 för Prandelli. De senaste poängen kom den här helgen, i hans första ligamatch under den här sejouren. Valencia vann med 2-1 mot Espanyol. Det var de tvungna att göra, så allvarligt är läget; klubben som ansåg att Champions League-kvalificering var standard har nu ett annat, mindre ambitiöst, mål. "Målsättningen är att undvika nedflyttning," sade Voro, "och jag är övertygad om att vi kan klara det."

Att jämföra dagens fotbollskultur med den som rådde för bara 20-25 år sedan är som att jämföra två helt olika världar, utan några gemensamma nämnare. Mer eller mindre allt som var beundransvärt är förstört, paketerat och vidrigt. Fotbollen finns såklart kvar att njuta av, men det dröjer nog inte länge innan den förpassas till någon biroll för den senaste McDonald's-reklamen eller något liknande.

United har såklart varit ledande i den här utvecklingen, det går inte att säga något annat. Därför känns det mesta runt klubben mer som en happy-clappy cirkus än riktig supporterkultur. Fansen/kunderna drar på sig en matchtröja, en Fellaini-peruk och börjar ta den första av dagens ca 3,000 selfies. Självklart med mobiltelefonen fäst i änden av en selfiepinne. Allt krönt av själva sinnebilden för den urspårade skiten: half-n-half-halsduken!

Fortfarande dominerar våra fans på bortamatcherna, men även det är bara en tidsfråga hur länge det kommer gälla. Men det skänker mig i alla fall ett leende, mitt i all skit, att höra den Röda armén ta sig ton på bortaläktarna, allt ackompanjerat av total tystnad, gällande det, från Viasats "experter", man får ju inte rubba på den antagna bilden av olika lags fans. Uniteds supportrar sjunger inte, det är bara turister som inte kommer från Manchester etc.

I den här trenden följer också att man måste skaffa sig nya arenor. Och då ska det gamla, där själen och historien sitter inristad i väggarna, bort, till fördel för stora stålrymdskepp helt utan själ eller attraktionskraft. Tänk bara på Arsenals, Bayern Münchens eller West Hams skitarenor. Vi behöver inte ens lämna Sverige, titta bara på pinsamheten som står och är vulgär i Solna, där Europa League-finalen ska avgöras senare i vår.

Nu håller dessutom ännu en engelsk PL-klubb på att bygga nytt. Och bilderna jag har sett säger samma sak, futuristiskt rymdskepp/reklampelare byggd efter formulär A. Men när jag igår (fredag) läste några rader om den höll jag på att sätta chorizon i halsen. På nya White Hart Lane ska alltså 104 "lyckliga fans" kunna köpa platser i en lyxrestaurang där den ena väggen består av glaspaneler, med utsikt ut i spelartunneln. Jag menar, vart går gränsen? Jag hade gärna sett när Keane INNAN matchen fick stackars Patrick att måla sina kalsonger bruna i spelartunneln, men det måste väl finnas någon gräns? Tydligen inte. I halvlek ska man som gäst/kund där kunna äta speciellt inköpt ost!

Varför spelas det överhuvudtaget någon fotboll på sådana platser? Det handlar ju inte om det längre, det handlar bara om att "skapa nätverk" och... njuta av svindyr ost medan något gäng som kallar sig Spurs springer runt efter en boll ute på en gräsmatta. Oj, titta nu kommer de häråt, vi kan se dessa svettiga killar gå förbi oss genom glasfönstret här, det här är ju fantastiskt!

Nu lägger jag av, innan jag får en hjärtattack, här under hittar ni artikeln, läs den gärna med en hink i er absoluta närhet. Under den hittar ni även en länk till förra helgens "Sagt & Gjort"-kolumn, läs den gärna, den bara fortsätter att ösa fram argument till att känna sig så speciell för att man tillhör "fotbollsfamiljen" (nu kaskadspyr er kära skribent, over and out!)

 

 

 

 

Den imponerande höjdpunkten på Tottenhams nya White Hart Lane är den nya hemmaläktaren bakom ena målet, med plats för 17,000 personer. Fotograf: THFC (Tottenham ost1)

 

 

AV: Amy Lawrence, the Guardian, fredag 20 januari, 2017

Mauricio Pochettino kunde inte dölja sitt flin då han begrundade att en av funktionerna på den nya arenan som växer upp bredvid White Hart Lane, "Tunnelklubben", kommer ge en utvald grupp supportrar en utmärkt vy av vad som händer då spelarna kliver på och av planen. "Farligt..." sade Tottenham-managern, medan ögonen glittrade. "Många saker kommer hända där. Det kommer bli väldigt dyrt."

Det har han helt rätt i, för Tunnelklubben kommer stå för en av elitpremieupplevelserna som klubben har avslöjat, med glaspaneler som man bara kan se ut i tunneln genom. Spelarna kommer inte att kunna stirra in på de lyckliga 104 supportrarna som avnjuter sin finmiddag i det här området, men då vi känner till Pochettino kommer tonvikten att ligga på att se till så att de är tillräckligt fokuserade på deras jobb.

 

En glaspanel som man bara kan se ut i tunneln genom. Fotograf: THFC

 (Tottenham ost)

 

De dyraste platserna i den exklusiva "H Club" kommer kosta ännu mer. Anslutningsavgiften är £15,000 (176,453 kr) - och alla kunder måste köpa ett par biljetter - så det är £30,000 (352,910 kr) innan man har sett en enda minut fotboll spelas. Då inkluderar det den sortens uppmärksamhet för detaljer som erbjuder ett ostrum för klienterna där de kan välja deras egen speciellt anskaffade ost i halvtid.

Det är ett väldigt långt steg från tiden då man armbågade sig fram till sin ståplats på the Shelf, men det är en del av den nya världen med lyx runt Premier League-fotbollen, där pengarna från den överdådiga gästfriheten är tänkta att subventionera kostnaderna för vanliga biljetter. Den imponerande höjdpunkten på Tottenhams nya White Hart Lane är den nya hemmaläktaren bakom ena målet, med plats för 17,000 personer, ett försök att återskapa inverkan som den Gula Väggen har hos Borussia Dortmund.

Här kan ni se hur bygget av det nya White Hart Lane fortskrider, alldeles bredvid deras gamla (nuvarande) arena:

https://www.theguardian.com/football/gallery/2016/dec/21/tottenham-hotspur-new-stadium-changing-face-white-hart-lane-in-pictures

Här kan ni även läsa förra helgens Sagt & Gjort-kolumn, med några intressanta rader om den svikna stackaren Slaven Bilic:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/01/19/11408326-sagt-gjort-jag-ar-stolt-och-glad-allt-ar-bra-karleksaffaren-fortsatter/