Förlusten borta mot Midtjylland visade att det nu är förbi tiden då Manchester United borde agera och ta sig förbi några felplacerade skrupler och anställa José Mourinho som Louis van Gaals efterträdare

Titta inte nu: Medan Ryan Giggs och Frans Hoek klarar av att titta gör Louis van Gaal inte det.

AV: Daniel Taylor, the Guardians sportblogg, söndag 21 februari, 2016:

Det var årsdagen för flygtragedin i München för ett par veckor sedan och bland alla hyllningarna missade du kanske sättet på vilket Phil Jones markerade händelsen. Han postade det ikoniska fotografiet föreställande the Busby Babes på sitt Twitter-konto och, av anledningar som troligen bara han känner till, utsmyckade han bilden med en framlyftning av sitt eget varumärke. "Never forget," skrev Jones högtidligt ovanför Duncan Edwards, Tommy Taylor och alla de andra, dekorerat med detaljerna för @PhilJones4 samt instruktioner till hans Facebook, vart man kan se hans Instagram-bilder, hans Weibo microbloggskonto för fans i Kina, och det hela toppades med hans signatur, PJ4, i översta hörnet. "Never forget" - och klicka här om du vill se ett foto av Phil då han klappar sina mopsar på en soffa som ser väldigt dyr ut.

Inte den största saken, tänker du kanske, inte när Manchester United har genomlidit ännu en djupt pinsam vecka och, under den processen, upplevt den sortens myteri från deras egna supportrar som än gång i tiden skulle ha känts ofattbart. Alla kommer ihåg budskapet - "Tara Fergie, three years of excuses and we're still crap"- som en kille med ett lakan och en burk målarfärg höll upp under en tuff vinter för Alex Ferguson, innan han blev adlad, 1989. Men protesterna tar en annan form nuförtiden och det var något djupt chockerande gällande scenerna på Jylland i torsdags. Inget lag iklätt dessa berömda färger har någonsin stött på den sortens invektiv som Louis van Gaals lag fick utstå efter att ha förlorat mot det lilla laget Midtjylland.

På det stora hela registreras det därför kanske inte alltför högt på deras prioriteringslista att en av deras spelare skulle kunna anklagas för att använda München tragedin till att lyfta fram ett varumärke som, med en ursäkt till vem det nu var som kom på det här PJ4 skämtet, låter misstänksamt likt en kollektion pyjamaser för barn. Men det fick mig att undra huruvida någon på ett artigt sätt har påpekat för Jones att det kanske inte är så man gör. Existerar de strukturerna fortfarande idag? Eller är det ännu en grej som har gått förlorad i den här post-Ferguson åldern, tillsammans med allt annat som den här klubbens supportrar en gång tog för givet?

Van Gaal kan inte hållas ansvarig för allt på den listan och det skulle vara ett misstag att tro att stormarna med negativitet runt Old Trafford helt kommer blåsas bort genom att offra en manager som kan komma undan med sina mindre sympatiska drag - arrogant, pedantisk och permanent ger han ett intryck av att vi borde förvänta oss att få se hans ansikte på någon av våra sedlar - under framgångsrika tider, men inte alls när laget förlorar mot Midtjylland, och det finns ett trovärdigt argument för att det här inte ens är det värsta resultatet under hans era.

Icke desto mindre borde det förmodligen bli startpunkten nu för Ed Woodward, exekutiv vice-ordförande för en alltmer belägrad klubb. Van Gaal passar helt enkelt inte in. Han har misslyckats på ett sätt som knappt kändes fattbart när han high-fiveade Robin van Persie under VM och bevisen har lagts på hög under en ganska lång tid nu. Vi vet nu varför Van Gaals kritiker i Barcelona, enligt hans biografiskrivare Maarten Meijer, minns honom "som en sorts fotbollsfanatiker, en man gift med sin taktiska dogm". Dimman runt honom klarnar inte och oavsett hur mycket vi än ogillar fotbollens sparkningskultur kommer det en tidpunkt, tyvärr, när det är svårt att se någon annan utväg. Av den anledningen känns det som att det är dags att skära loss honom. Och det snabbt, innan José Mourinho hamnar någon annanstans.

Det kommer såklart inte bli lätt för Woodward eftersom det skulle betyda en andra manager som skickats till giljotinen under hans regeringstid, men om man tittar på att klippa bandet så kan det knappast anklagas för att vara impulsivt med tanke på prestationen, 20 månader in på kontraktet, att spendera så mycket pengar bara för att se laget bli betydligt sämre. Det har inte funnits några som helst tecken på förbättring och Claudio Ranieri, under hans Chelsea dagar, summerade ganska elegant vad Van Gaal nu upplever. "Fotbollsmanagers är som fallskärmshoppare," sa han. "Ibland öppnas den inte och man krossas mot marken." Ingen är immun, och när magin bleknar finns det ofta ingen återvändo.

Mourinho hoppas att det inte är så, med tanke på hur snabbt allt rasade samman för honom i Chelsea, men det har alltid varit egendomligt att United inte litade på honom när Ferguson slutade, och särskilt om det berodde på någon slags högdragen tro bakom scenen på Old Trafford om att hans uppträdande inte passade sig i en klubb med deras höga standard.

Ja, Mourinho kan gå på fruktansvärt mycket med sina konspirationsteorier, sina vendettor mot folk som aldrig ville bråka med honom och hans lista med oförrätter som bara existerar i hans huvud. Och ja, det finns helt enkelt ingen tvekan om att ifall han tar över i Manchester, i direkt opposition mot Pep Guardiola, kommer det finnas tider där han oundvikligen kommer hitta ett sätt att gå över gränsen, oavsett hur många gånger den flyttas, eller hur långt bak den dras.

Men skulle inte samma sak kunna sägas om Ferguson? Båda två har ljuvliga drag: sällskapliga och fantastiska historieberättare utrustade med kvickhet och klokhet och en sällsynt blick för vad som får en man att ticka. Samtidigt kan båda vara självcentrerade, frekvent otrevliga och skyldiga till att vara besatta av att ha kontroll. "Desto högre en apa klättrar, desto mer ser du av hans bak," sa en gång den amerikanske generalen Joseph Stilwell, och om United tycker att det endast gäller Mourinho måste de se förbi antalet personer som Ferguson, oavsett hur hårda och hänsynslösa de än har varit, bannlyst, skällt ut och skrämt.

Det här betyder inte att United kan ignorera Mourinhos sista sex månader på Stamford Bridge och sättet på vilket han, som Manchester Citys vd, Ferran Soriano, har skrivit "genererar mediekonflikt nästan hela tiden". Men det skulle kanske hjälpa om de personerna som talar illa om Mourinhos lämplighet för jobbet kunde addera lite tyngd till sina uttalanden för annars riskerar de att bara upprepa samma gamla urvattnade meningar.

Ta till exempel anklagelsen om att Mourinho predikar en tråkig, anemisk fotbollsstil. Det argumentet lyfts fram hela tiden, men i verkligheten så var hans lag under ett dussin säsonger i Porto, Chelsea, Internazionale och Real Madrid det målgladaste vid sju tillfällen och figurerade utanför toppduon i målgörarkolumnen endast en gång - 2013-14, när både Liverpool och Manchester City gjorde fler än 100 mål. Under tre år i Spanien gjorde hans lag under två säsonger fler mål än det Barcelona lag som rutinmässigt beskrevs som det vackrast konstruerade klubblaget som någonsin existerat. Madrid gjorde 121 mål ett år, rekord i La Liga, och gjorde fem eller fler vid 11 olika tillfällen. Tråkiga?

Chelsea har gjort färre mål än United, en klubb som vill vara synonym med offensiv, extravagant fotboll, under endast en av Mourinhos fem hela säsonger i England. Ja, hans lag har påmint oss om kvaliteterna med en defensiv struktur, men det är inte alltid parkera-bussen-mentaliteten, eller ens i närheten, och det var ett billigt hugg från Arsène Wenger när han gick inpå en presskonferens förra säsongen och fick höra att Chelsea hade vunnit med 1-0 och svarade med ett "som vanligt" himlande med ögonen. Det lockade fram skratt men sanningen är att Chelsea nätade 136 gånger under Mourinhos två säsonger tillbaka på Stamford Bridge. Arsenal mäktade med 131. Chelsea hade bara två 1-0 vinster fler än Arsenal (10 mot åtta) och, som Mourinho en gång sa, det blir aldrig tråkigt att vinna ligan. 

Ett mer rimligt argument mot Mourinho är att han kanske inte kommer omfamna ungdomsakademin på Old Trafford, men samtidigt så skulle det vara passande att se lite tydliga bevis på att United inte själva har försummat den här delen av klubben. Klockan var en minut över midnatt när nyheten bekräftades i tisdags att Nicky Butt tar öer som deras nya akademidirector, en position som inte tillsatts sedan Brian McClair lämnade jobbet för 10 månader sedan, och det är vanligtvis den tiden klubbar släpper pressreleaser som är avsiktligt utformade för att missa tidningarnas deadlines. Kanske var det också Uniteds avsikt. Klubben hade utlovat en "fullständig genomgång" så det är konstigt, minst sagt, att efter all den här tiden så har jobbet gått till någon som redan jobbade där.

Allt detta leder tillbaka till den tidigare poängen, att Uniteds tillkortakommanden inte helt och fullt beror på Van Gaals aktioner. Men det grundläggande är att det inte längre är tillräckligt att ha en manager som vill få tillit av alla och inte ifrågasättas av någon. Van Gaal är managern som gav "football, bloody hell" en ny innebörd på Old Trafford. Han må en gång i tiden ha haft koll på hur man sköter en framgångsrik klubb - men nu finns det överväldigande bevis för att det är borta. Woodward har ett svårt beslut att fatta för att, för en klubb med Uniteds ambitioner, måste det vara en intetsägande tillvaro.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   I torsdags säkrade United en plats i Europa League-finalen i Bilbao. Senare på kvällen sipprade det ut röd, vit och svart rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det var dels för att fira Uniteds fina vinst mot Athletic Club, me...

            AV: Daniel Taylor, The Athletic, fredag 25 april, 2025       I am an FC fan I am Mancunian I know what I want and I know how to get it I wanna destroy … Glazer and Sky   (Till melodin från Sex Pistols...

Den senaste tiden har det varit alldeles för varmt och soligt för mitt gillande. Så här såg utsikten till vänster om min balkong ut den 5 april förra året:   Och när jag likt marskalk Georgij Konstantinovitj Zjukov blickade rakt fram mot horison...

OVÄNTAT BRA AV UNITED, SNÖFLINGORNA ARSENAL * JAG FÅR VERKLIGEN lov att säga att Man United överraskade mig riktigt positivt under de sista matcherna innan det här landslagsuppehållet. Visst, Real Sociedad var hundskit. Jag var helt säker på att vi...

  Efter en vecka med negativa nyheter, följda av negativa nyheter och följda av ännu mer negativa nyheter gällande United var det skönt att igår koppla av med mega-monster-fredagsmys framför senaste avsnittet av Bäst i Test. Med tanke på att Unit...