AV: Mohammad Fares, syrisk journalist, Daraj, måndag 7 augusti, 2023

I en av de största rättegångarna i Belgiens historia har den belgiska domstolen gått igenom fallen med sex personer anklagade för terrorism, mord och försök till mord efter deras inblandning i ett antal terroristbombningar i den belgiska huvudstaden 2016. Domar kommer att utfärdas i september och förväntas komma att inkludera livstids fängelsestraff. 

Terrordåden i Bryssel som ägde rum den 22 mars 2016 dödade 32 människor och skadade ca 340 andra, det resulterade även i att tre av gärningsmännen dog. Två bombattentat siktade in sig på Bryssels internationella flygplats och en annan hade tunnelbanestationen Maelbeek i Bryssel som måltavla.

Bland de sex som dömdes var det en person, svensken Osama Krayem, också känd som Naim al-Hamed, som stod ut. Krayem föddes i augusti 1992 i stadsdelen Rosengård i Malmö i södra Sverige. Hans föräldrar är palestinska invandrare från Syrien. Förra året inledde det svenska rättsväsendet utredningar gällande krigsförbrytelser som begåtts i Syrien och då naglades Krayem fast som en av deltagarna i terrordåden i Paris 2015, något som Islamiska staten (IS) tagit på sig ansvaret för. 

I tillägg till hans inblandning i utförandet av bombdåden i Bryssel 2016 är Krayem även anklagad för att ha deltagit i mordet på Muath al-Kasasbeh, piloten från det kungliga jordanska flygvapnet som brändes ihjäl av IS i den syriska staden Raqqa i januari 2015. Fram till datumet då han greps i Bryssel i april 2016 befann sig Krayem i toppen av listan över efterlysta i Europa, han ansågs vara en av de mest extremistiska medlemmarna av IS.

En “väldigt tillbakadragen” fotbollsspelare

Gripandet av Krayem chockade vänner och bekanta till hans familj, särskilt de som kände honom under hans uppväxt i Malmö. Familjens närstående bekräftade att hans pappa, Fadi, var orolig för hans barns förmåga att integrera sig i det svenska samhället. Krayems pappa ville väldigt gärna komma bort från Rosengård för att säkra en högkvalitativ utbildning för sina barn.

I september 2003 var Krayem och hans familj med i en svensk dokumentär, “Utan gränser, en film om idrott och integration”, som fokuserade på olika sätt att framgångsrikt integrera invandrare i det svenska samhället.

I dokumentären pratade Krayems pappa om hans familjs liv och hur lycklig han var över att hans barn spelade fotboll istället för att drunkna i datorspelens värld. Han indikerade även att när de höll på med sport utanför huset så var det en möjlighet för hans barn att träffa andra människor.

Svensk media beskrev Krayem och hans yngre bror, Anas, som “två fotbollstokiga söner i Malmö FF och IFK Malmö,” de två största fotbollsklubbarna i Malmö. Malmö kommun deltog i produktionen av filmen, som fick en bred mediauppmärksamhet och gjordes tillgänglig på arabiska, farsi, somaliska och turkiska. Christer Girke, marknadsansvarig i IFK Malmö, som även ledde filmprojektet, minns att Krayem var en tillbakadragen pojke.

Ingenting pekade mot extremism

Efter att ha spenderat sin barndom i stadsdelen Rosengård flyttade Krayem som tonåring med sin familj till förorten Oxie sydöst om Malmö. Där började han spela fotboll i ett lokalt lag. Enligt det lokala lagets tränare var Krayem en duktig spelare som gjorde bra ifrån sig på olika backpositioner och han var även en lugn individ som aldrig ställde till några problem.

Alla som kände Krayem när han var i åldrarna tio till sent i tonåren bekräftade att han var tystlåten och introvert. Enligt några av hans klasskamrater på gymnasiet var Krayem artig och höll en låg profil. Han var religiös, var inte med på fester och höll sig borta från alkohol. Trots dessa drag fanns det ingen anledning för hans f d kollegor att stämpla honom som en extremist.

Den enda förändringen under gymnasieåren var att Krayem, trots att han fortfarande var en lugn individ, började hänga med fel folk och de skolkade frekvent från skolan tillsammans. Innan flytten till Syrien blev Krayems namn känt hos den svenska polisen p g a hans nära kopplingar till folk med ett kriminellt leverne i Malmö.

I maj 2013 fick Krayem i uppdrag att utföra ett byggnadsarbete för Al-Risalah skandinaviska stiftelse i Örebro i centrala Sverige, ca 190 km väster om Stockholm. Al-Risalah hade planerat att öppna en förskola i den danska huvudstaden Köpenhamn. Osama arbetade i månader under den perioden för att förbereda för projektet.

En månad senare anställdes han av Malmö kommun för ett projekt relaterat till arbetsmarknaden. Genom kommunen utbildades han i tjänstehantering och sen jobbade han i ett år med att distribuera möbler till flera företag i staden. I juni 2014 blev han uppsagd från sitt jobb för att han “försvann och inte längre kom till jobbet, och alla började undra var han befann sig,” säger chefen för enheten där han jobbade.

En av hans bekanta pratade om hur Krayem började ändra sitt utseende vid den tiden. “Man skulle kunna säga att han blev mer traditionell. Han började odla skägg. Varje gång vi pratade sa han att allt var bra.”

Sen reste Krayem till Syrien i början av september 2014 och med sig hade han alla pengar som han hade tjänat.

Framför IS-flaggan i Syrien

Krayems förkärlek för religiös extremism dök upp tidigt i tjugoårsåldern då han såg videoklipp av Anwar al-Awlaki, en prominent amerikansk-jemenitisk ledare i al-Qaida. Enligt media försökte Krayem rekrytera unga araber från Sverige för att kriga i Syrien. Han var en av de första svenska muslimerna som lämnade det skandinaviska kungadömet 2014 för att gå med i IS i Syrien och kriga mot Assad-regimen.

I januari 2015 identifierade svensk press honom i ett inlägg på Facebook. Han hade skickat bilder till sin bror, som var i Sverige, på sig själv i den syriska staden Deir ez-Zor där han står iklädd militäruniform med ett gevär i handen framför en IS-flagga.

Två veckor tidigare hade Krayems pappa berättat att hans son inte längre bodde på samma adress som övriga familjen i Malmö och att han inte visste var hans son befann sig. Då svenska Skatteverket inte kunde lokalisera honom registrerades han under kategorin “okänd bostad” i mitten av april 2015.

Enligt svensk media kom Krayems beslut att resa till Syrien på uppmaning av en man som var medlem av samma islamiska förening i vilken Krayem var en nyckelperson. Någon som hade känt Krayem nära under många år sa: “Det verkar som att [han] var den som rekryterade [Krayem]. Alla såg att de konstant gick ut tillsammans. Strax efter det att han åkte [till Syrien] kunde man se bilder på en beväpnad Osama vid en IS-flagga.”

Personen som hade känt Krayem väl beskrev honom som en vanlig ung man som gick till moskén som alla andra, men yttre påverkan spelade en stor roll i hur hans liv formades. I mars 2015 lade Krayem upp en video på sin Facebook-sida som visade en person som blev avrättad. Videon vann beundran från många i Malmö, inklusive Krayems bror och hans vänner, tillsammans med andra individer i Syrien. 2018 fick belgiska utredare reda på att Krayem befann sig på platsen där den jordanske piloten al-Kasasbeh mördades.

Tillbaka till Europa

Senare i september 2015 återvände Krayem till Europa och använde då vägen som flyktingar använder, från Syrien till Turkiet och sen till den grekiska ön Leros. Där använde han ett förfalskat pass med namnet Naim al-Hamed och påstod att han var en syrisk medborgare född i staden Hamah i januari 1988.

Han gick sen vidare och bodde i Belgien. I början av oktober 2015, i den tyska staden Ulm, träffade Krayem Salah Abdel Salam, som är av belgisk och marockansk härkomst och de diskuterade möjligheten till samarbete gällande att utföra terroristattacker.

Abdel Salam, som dömdes av det belgiska rättsväsendet tillsammans med Krayam och andra, var inblandad i terrordåden i Paris i november 2015, något som IS tog på sig ansvaret för. Efter att ha flytt från brottsplatsen gömde sig Abdel Salam i distriktet Molenbeek i Bryssel, där han senare greps i mars 2016.

Krayem dök upp på övervakningskameror i ett köpcentrum i Bryssel, där han köpte ryggsäckarna som senare användes i terroristattackerna vid Bryssels flygplats. Hans DNA hittades även i en lägenhet i Bryssel som hade använts av flygplatsterroristerna.

Krayem dök även upp bredvid Khalid el-Bakraoui (1989-2016) - även känd som Abu Walid al-Baljiki - en belgisk medborgare med marockanskt ursprung och en av förövarna bakom de två bombdåden mot tunnelbanan i Bryssel i mars 2016. Under förhör med honom erkände Krayem att han låg bakom bombdådet mot en av de två stationerna. Han påstod att han i sista minuten hade ångrat sig och därefter försökte han att inte detonera sin bomb.

I april 2016 sammanlänkade den belgiska åklagarmyndigheten Krayem till terrordåden i Paris i november 2015 efter att ha bekräftat att hans DNA fanns i lägenheterna som användes av terroristerna. I juni 2018 blev han utlämnad till Frankrike för förhör och i juni 2022 dömdes han till 30 års fängelse för att ha hjälpt till att planera attackerna i Paris i november 2015, samt säkrat vapen åt terroristerna.

Terroristattackerna mot Bataclan 2015 anses vara de dödligaste attackerna i Frankrike sedan andra världskriget och de dödligaste i EU sedan bombdåden i Madrid 2004. De dödade 130 människor och sju förövare dog också under attackerna.

Till sist citerade media en person nära Krayem som sa: “Vad han gjorde var en  dödssynd och vi vill förstå varför han gjorde det. På något sätt träffade han fel folk, och det måste vara anledningen. Det finns många unga människor som inte vet vad de ska göra i livet. De kan påverkas av vissa människor eller grupper. Och det gäller inte enbart Osama.”

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Representanthuset i USA har nu lämnat in ett lagförslag som pissar pratet om yttrandefrihet rakt i ansiktet. Här under ser ni ett klockrent inlägg gällande detta på X av Vita husets chefskorrespondent på Today News Africa i Washington, herr Simon Ate...

Rättighetsgrupper varnar för att definitionen kan komma att ytterligare kväva yttrandefriheten då protesterna fortsätter på amerikanska universitetsområden.       Al Jazeera, onsdag 1 maj, 2024     USA:s representanthus har med en överv...

En av Europas mest kontroversiella författare, han förutsåg Balidådet och attacken mot Charlie Hebdo. Nu har han föreställt sig en Putin-liknande Macron   Huvudperson: författaren Michel Houellebecq har kallat Emmanuel Macron “bisarr&rdquo...

  Jesse Lingard har spelat i tre matcher för FC Seoul, två gånger som inhoppare.         Av: John Duerden, fotbollsskribent i Asien, BBC, måndag 15 april, 2024     Jesse Lingard förväntades aldrig kunna höja den internationella pr...

By Way of Deception: The Making and Unmaking of a Mossad Officer är en bok av en f d katsa (Mossad-agent som jobbar på fältet) i Mossad, Victor Ostovsky, och den kanadensiska journalisten Claire Hoy.     (Första upplagan)     Författare:...