Frågetecken hänger över holländarens vision för klubben efter 15 månader som manager

AV: Jamie Carragher, The Daily Telegraph, fredag 27 oktober, 2023

Manchester United påminner om ett lag som nått änden av en cykel, inte ett lag som fortfarande håller på att bygga om under en relativt ny manager.

Trots att de har vunnit deras tre senaste matcher så är fotbollen trög och symptomen på att man kliver bakåt är synliga; man ser en brist på stil och glans, inte många av Erik ten Hags nyförvärv presterar konstant och spelare som Harry Maguire och Scott McTominay - som managern var villig att sälja i somras för rätt pris - är nu tillbaka i spel.

United befinner sig i ett icke givande mönster där de försöker stappla sig till resultat och överleva innan deras nästa påfyllning. Det är ett mått på deras vacklande framsteg att de förbereder sig för ännu ett derby med bestörtning istället för förväntan. 

Ännu en gång är det enda sättet på vilket de kan stoppa Manchester City i helgen genom att spela “underdog-fotboll” - alltså sitta djupt i försvarsspelet, kontra och hoppas på att defensiv kampvilja ska ge dem en belöning.

Ten Hag skulle aldrig nå Citys extraordinära nivå under hans andra säsong. Det skulle vara orimligt att förvänta sig att han skulle kunna gå tå-mot-tå med mästarna på söndag utan att riskera en förnedring. Men 15 månader efter att han anställdes på Old Trafford finns det giltiga frågor att ställa gällande vart laget är på väg och vilken managerns fotbollsvision egentligen är. 

Jag såg Uniteds seger mot Köpenhamn tidigare i veckan och matchen påminde mig om Gerard Houlliers och Rafa Benitez sista år i Liverpool, där det kändes som att vi försökte hitta sätt att vinna på trots vår allmänna brist på kvalitet och vi litade på ögonblick istället för briljant koreograferade lagmönster. Matcherna var tråkiga och supportrarna rastlösa då de kunde se hur snabbt rivalerna uppgraderade sig medan vi först stod stilla och sedan backade i svallvågorna av ett par dåliga transferfönster.

Allting kändes som ett ständigt slit.

Sådana dagar ska vara typiska för en tränare flera år in i sin ämbetstid.

Det måste vara oroande för United-fansen att de fortfarande spenderar så mycket tid på att leta ursäkter för den här låga standarden. Förmildrande omständigheter som osäkerheten i styrelserummet kan bara användas till ett visst mått.

Ten Hag har plockat in 16 spelare till en kostnad av £400 miljoner (5,44 miljarder kr) sedan juli 2022. Efter alla måttstockar - och oavsett hur impopulära klubbens ägare än är - så är det tillräckligt för att en manager radikalt ska kunna bygga om ett lag. Om man ska säga något så har Ten Hag fått för mycket makt och kontroll över klubbens transferpolitik p g a att rekryteringen har varit så dålig.

Med tanke på att så många av nyförvärven har handplockats av Ten Hag - han har tränat flera av dem i hans tidigare klubbar - är den mest överraskande aspekten hur liten påverkan de har haft i jobbet med att revolutionera lagets stil.

Jag förväntade mig att United skulle bli en överlägsen version av Ajax när Ten Hag anställdes. Ten Hag avnjöt många exceptionella resultat i hans f d klubb, särskilt i Champions League, så med en större budget och chansen att få träna överlägsna spelare kändes framtiden given.

Tanken måste ha varit att införa den hyllade holländska modellen med en fotboll med stort bollinnehav, vad var annars poängen med att headhunta honom? Uniteds styrelse verkade ha insett att det minsta deras fans förväntar sig är att laget anfaller och känns spännande.

Ingen krävde att Ten Hag skulle skapa ett titelvinnande lag på ett eller två år, men det var rimligt att anta att United-uppställningen skulle bli tydligt urskiljbar från den taktiska uppställningen av Ole Gunnar Solskjaer och Jose Mourinho.

Den mest förödande kritiken är att så blev det inte. Deras matchplaner är i princip identiska.

Om United vinner i helgen kommer det att ske genom att de använder kontringstaktiken som gav Solskjaer och Mourinho deras bästa resultat under deras första år.

Det finns inget holländskt med United under Ten Hag. De spelar förbi deras mittfält, spelar direkt till frontspelarna och försöker göra så mycket de kan med deras bollinnehav högt upp i banan.

Jag kommer inte att kritisera Ten Hag för att han spelar så mot City, eller mot Arsenal och Liverpool när de mötts. Men det finns grund för kritik om det fortsätter att vara det enda sättet på vilket de realistiskt kan säkra en positiv utgång.

För tillfället inser Ten Hag att han inte har profilen bland mittfältarna som krävs för att bygga bakifrån som han gjorde i Ajax. Han har heller inte spelarna för att spela med ett presspel. Det faktum att han inte kan göra det under hans andra år på Old Trafford ligger på honom. Han betalade £70 miljoner (953 miljoner kr) för Casemiro, som inte längre har benen för att göra jobbet, men han har fortfarande fyra år kvar på ett stort kontrakt, och han plockade in Christian Eriksen, som ger kvalitet från bänken. Kortsiktigheten i de affärerna har återverkningar, därav de senaste mittfältstillskotten i form av Mason Mount och Sofyan Amrabat.

Ten Hag betalar därför för att omedelbart ha kompromissat med sina principer. Utan en radikal omskakning av truppen kommer han få fortsätta att göra det. Det är hans misstag eftersom det var han - inte familjen Glazer - som jagade dessa nyförvärv under hans första sommar, i tron att han var tvungen att inleda starkt, trots att klubben behövde fundera på dess långsiktiga riktning.

För att se en kontrast behöver du bara titta på vad som händer hos Tottenham Hotspur. Många United-fans måste titta på Spurs och fråga sig, ‘varför spelar inte vi så?’

Många kommer helt korrekt att argumentera för att man inte kan jämföra pressen på Ange Postecoglu med pressen på en nyligen anställd United-tränare. Postecoglu har tid på sig att utveckla ett underpresterande lag, fria från höga förväntningar - särskilt under hans första säsong. Han kommer aldrig att bedömas efter huruvida han vinner Premier League eller Champions League. Han jobbar inte i skuggan av den förmodligen största managern genom tiderna.

Jag förstår det. Men med David Moyes som undantag så får även Manchester Uniteds managers tid.

Jag kan inte se att Uniteds styrelse kommer att göra förändringar efter Ten Hags lovande debutsäsong. Han vann en pokal och säkrade Champions League-spel, vilket var bortom de omedelbara förväntningarna. Men de uppnådde inte det genom att spela som hans Ajax-lag.

De var mer som Mourinhos United-lag som vann två stora pokaler - Ligacupen och Europa League - under hans första säsong som chef. Mourinho slutade tvåa ett år senare. Efter det körde de i diket mitt i en ihållande kritikerstorm om att hans taktik inte “passade” United.

United är inte ens lika långt komna som de var under Solskjaers andra år som permanent manager då hans lag också slutade tvåa efter City.

För att Ten Hag ska kunna bygga ett lag som liknar Ajax är det oundvikligt att de måste ta ett steg bakåt innan de kan gå framåt. United är ingen titelutmanare den här säsongen, och om man utgår från de tre första månaderna kommer det att bli svårt att upprepa förra säsongens placering bland de fyra första i tabellen.

Problemet är att medan tålamod för en omstart skulle ha getts Ten Hag när han tog över så blir det betydligt tuffare att få igenom nu, när smekmånadsperioden är ett avlägset minne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Representanthuset i USA har nu lämnat in ett lagförslag som pissar pratet om yttrandefrihet rakt i ansiktet. Här under ser ni ett klockrent inlägg gällande detta på X av Vita husets chefskorrespondent på Today News Africa i Washington, herr Simon Ate...

Rättighetsgrupper varnar för att definitionen kan komma att ytterligare kväva yttrandefriheten då protesterna fortsätter på amerikanska universitetsområden.       Al Jazeera, onsdag 1 maj, 2024     USA:s representanthus har med en överv...

En av Europas mest kontroversiella författare, han förutsåg Balidådet och attacken mot Charlie Hebdo. Nu har han föreställt sig en Putin-liknande Macron   Huvudperson: författaren Michel Houellebecq har kallat Emmanuel Macron “bisarr&rdquo...

  Jesse Lingard har spelat i tre matcher för FC Seoul, två gånger som inhoppare.         Av: John Duerden, fotbollsskribent i Asien, BBC, måndag 15 april, 2024     Jesse Lingard förväntades aldrig kunna höja den internationella pr...

By Way of Deception: The Making and Unmaking of a Mossad Officer är en bok av en f d katsa (Mossad-agent som jobbar på fältet) i Mossad, Victor Ostovsky, och den kanadensiska journalisten Claire Hoy.     (Första upplagan)     Författare:...