Meddelande från Tromsø IL, fredag 26/2-2021:

 

Det har under flera år riktats stark kritik mot FIFA och Qatar i samband med VM i fotboll 2022. Det hela började med en tilldelning av mästerskapet som från flera håll kallades korrupt, sedan följde rapporter om ovärdiga arbetsförhållanden för tillresta arbetare knutna till byggandet av VM-faciliteterna.

 

Olika aktörer har i många år rapporterat om väldigt många dödfall relaterade till det kommande världsmästerskapet. Systemet beskrivs som ett modernt slaveri.

 

Strategin mot detta har varit att föra en dialog och att kritisera. Norges fotbollsförbund har själva valt den strategin. Ett verktyg vi i Tromsø IL tror på!

Men kritiken och dialogen har inte kommit fram. Nyligen publicerade The Guardian en rapport som visar på enormt många döda migrantarbetare. Siffrorna är nedslående. Strategin som har följts har inte gett nödvändiga resultat, och vi tycker det är dags att gå vidare till nästa steg; bojkott.

 

Vi är glada över att många älskar fotboll och att detta medför att många vill investera i vår sport. Pengar har blivit och kommer alltid vara en del av vår sport. Men detta får inte medföra att vi samtidigt accepterar korruption, livsfarliga arbetsförhållanden eller att vi tittar åt ett annat håll när grymheter pågår.

 

Tromsø IL menar att det är dags att fotbollen stannar upp och tar några steg tillbaka. Vi bör tänka över vad som är fotbollens idé och varför så många älskar vår idrott. Att korruption, modernt slaveri och ett högt antal döda arbetare är fundamentet till det viktigaste vi har, VM, det är överhuvudtaget inte acceptabelt.

 

Därmed kan vi inte längre sitta och se på medan människor dör i fotbollens namn. Det är dags att sätta hårt mot hårt. Fotbollen kan inte styra alla nationers politik och inre angelägenheter. Men det vi kan göra, är att sätta tydliga krav på fotbollsturneringar som vi själva arrangerar.

 

Tromsø IL vill uppmana Norges fotbollsförbund till att gå in för en bojkott av fotbolls-VM 2022. Vi menar att om Norge kvalificerar sig i det kommande kvalet bör vi tacka nej till att resa till Qatar.

 

Tromsø IL kommer heller inte att delta i någon framlyftning av VM 2022 på våra kommunikationsytor.

 

Å hela Tromsø idrottslags vägnar.

 

Talespersoner mot media:

 

Tom Høgli (ansvarig för samhällsfrågor och hållbarhet), tlf 934 15 395

 

Øyvind Alapnes (vd), tlf 911 32 044

 

Ruben Yttergård Jenssen (spelarrepresentant), tlf 416 82 322

Tromsøs idrottslag ber som första norska toppklubb Norges fotbollsförbund att bojkotta fotbolls-VM i Qatar 2022

   

Foto: Rune Stoltz Bertinussen / NTB

 

 

 

 

AV: NTB, Dagavisen sport, fredag 26 februari, 2021:

 

- Vi menar att om Norge kvalificerar sig i det kommande kvalet bör vi tacka nej till att resa till Qatar, skriver klubben i ett uttalande på deras hemsida.

 

Stabæks supportrar har sedan tidigare bett sin klubb att uppmana till eller stötta en Qatar-bojkott, och centrala medlemmar i Rosenborg önskar samma sak. Men Tromsø är den första klubben som officiellt uppmanar till detta.

 

-Det hela började med tilldelningen av mästerskapet som från flera håll kallades korrupt, sedan följde rapporter om ovärdiga arbetsförhållanden för ditresa arbetare knutna till byggandet av VM-faciliteterna, skriver TIL i deras uttalande.

 

 

-Inte kommit fram

-Strategin mot detta har varit att föra en dialog och att kritisera. Norges fotbollsförbund har själva valt den strategin. Ett verktyg vi i Tromsø IL tror på! skriver de.

 

- Men kritiken och dialogen har inte kommit fram. Nyligen publicerade The Guardian en rapport som visar på enormt många döda migrantarbetare. Siffrorna är nedslående. Strategin som har följts har inte gett nödvändiga resultat, och vi tycker det är dags att gå vidare till nästa steg; bojkott.

 

Över 6,500 gästarbetare har mist livet i Qatar sedan landet för tio år sedan tilldelades nästa års fotbolls-VM, detta enligt The Guardians analys. Qatars regering har inte bestridit tidningens siffror, men hävdar däremot att antalet är det förväntade med tanke på hur många gästarbetare som befinner sig i landet.

 

 

- Modernt slaveri

Qatar har fått massiv internationell kritik för vad som Amnesty International och andra har betecknat som slavliknande förhållanden för arbetarna som bygger de många anläggningarna som ska stå klara till nästa års fotbolls-VM.

 

I tillägg till sju nya fotbollsarenor har de även byggt en helt ny stad, en ny flygplats, nya hotell, nya väganläggningar för offentlig transport. Arbetet är det gästarbetarna, i huvudsak från Asien och Afrika, som har stått för.

 

Mästerskapet kommer inte avgöras i juni och juli som det brukar, istället har det flyttats till november och december för att undvika den värsta värmen i landet.

 

- Tromsø IL menar att det är på tiden att fotbollen stannar upp och tar några steg tillbaka. Vi bör tänka över vad som är fotbollens idé och varför så många älskar vår idrott.  Att korruption, modernt slaveri och ett högt antal döda arbetare är fundamentet till det viktigaste vi har, VM, är överhuvudtaget inte acceptabelt, skriver klubben.                                          
                                                                                       
                                                  
                                                  
                                                  

Rosenborg-supportrarna "Kjernen" (Kärnan) mobiliserar för att få klubben att uppmana till bojkott av Qatar-VM. Ärendet ska behandlas på RBK:s årsmöte.

 

Rosenborg-supportrarna har visat sina krafter tidigare och bland annat fått klubben att inte åka på ett planerat träningsläger i Dubai. Efter att Tromsø som första klubb klivit in och bett Norges fotbollsförbund om att bojkotta fotbolls-VM i Qatar började det mobiliseras i Kärnan.

 

- Nu måste vi få Rosenborg att visa mod, och vi ber alla Rosenborg-medlemmar att rösta för en bojkott av Qatar på årsmötet. Säg nej till sporttvättning, skriver Kärnan på Facebook.

 

Rosenborgs vd Tove Moe Dyrhaug vill inte uttala sig i frågan innan årsmötet.

      

- Vi har årsmöte den 4:e mars och det här är en sak för årsmötet i RBK, säger hon till NTB.

 

 

Strømsgodset stöttar krav på VM-bojkott - ber NFF att komma med

Strømsgodset stöttar Tromsø i kravet på en bojkott av fotbolls-VM i Qatar och ber Norges fotbollsförbund att komma med.

 

Tromsø skickade tidigare idag ut ett pressmeddelande om att klubben vill att Norge bojkottar VM i Qatar p g a situationen för migrantarbetarna som gör mästerskapet möjligt.

 

- Vi stöttar Tromsø i detta och uppmanar NFF att komma med, säger vd:n Dag Lindseth Andersen i Strømsgodset till NTB.

 

Rosenborg, Odd, Stabæk och Vålerenga berättar för NTB att frågan om bojkott ska behandlas på klubbarnas årsmöten i mars.

         

- Det finns ett konkret förslag om detta, där medlemmarna då också involveras, säger vd:n Erik Espeseth i Vålerenga.

Guardian analyser indikerar att den chockerande siffran troligen är för låg, då förberedelserna för turneringen 2022 fortsätter

   

Latha Bollapally, med hennes son Rajesh Goud, håller upp en bild på hennes man, Madhu Bollapally, 43, en migrantarbetare som dött i Qatar. Fotograf: Kailash Nirmal

 

 

 

 

AV: Publicerad i the Guardian av Rights and freedom stöttat av Humanity United. Det här innehållet är skrivet och framtaget av Pete Pattisson, Niamh McIntyre, Imran Mukhtar i Islamabad, Nikhil Eapen i Bangalore, Imran Mukhtar i Islamabad, Md Owasim Uddin Bhuyan i Dhaka, Udwab Bhattarai i Katmandu och Aanya Piyari i Colombo, tisdag 23 februari, 2021

The Guardian kan avslöja att fler än 6,500 migrantarbetare från Indien, Pakistan, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka har dött i Qatar sedan landet vann rättigheterna att få arrangera VM för 10 år sedan.

Det ger ett facit, sammanställt från regeringskällor, på i genomsnitt 12 döda migrantarbetare från dessa fem länder i sydöstra Asien varje vecka sedan den där kvällen i december 2010 när gatorna i Doha fylldes av extatiska folkmassor som firade Qatars seger.

Data från Indien, Bangladesh, Nepal och Sri Lanka avslöjar 5,927 dödsfall bland migrantarbetarna under perioden 2011-2020. Separat rapporterar data från Pakistans ambassad i Qatar ytterligare 824 dödsfall bland pakistanska arbetare, mellan 2010 och 2020.

Den totala dödssiffran är signifikativt högre, detta då de här siffrorna inte inkluderar dödsfallen från ett antal länder som skickar stora antal arbetare till Qatar, länder som exempelvis Filippinerna och Kenya. Dödsfall som inträffade under de sista månaderna av 2020 är inte heller inkluderade

Under de senaste 10 åren har Qatar inlett ett byggnadsprogram som saknar motstycke, till största delen som förberedelse inför fotbollsturneringen 2022. I tillägg till sju nya arenor har dussintals andra stora projekt slutförts eller är på väg att slutföras, det inkluderar en ny flygplats, vägar, kollektivtrafiksystem, hotell och en ny stad, som kommer stå som värd för VM-finalen.

Även om dödsfallen inte kategoriseras efter arbete eller arbetsplats är det troligt att många arbetare som har dött var anställda på dessa projekt runt VM:s infrastruktur, säger Nick McGeehan, en director på FairSquare Projects, en försvarsgrupp specialiserade på arbetsrättigheter i Persiska viken. "En väldigt betydande andel av migrantarbetarna som har dött sedan 2011 befann sig i landet bara på grund av att Qatar vann rättigheterna att arrangera VM," sa han.

 

Mohammad Shahid Miah, 29, från Bangladesh, dog när översvämningsvatten i hans rum kom i kontakt med en exponerad elkabel, vilket gav honom en dödlig elektrisk stöt.

 

Bakom statistiken ligger oräkneliga berättelser om förkrossade familjer som har lämnats utan deras huvudsakliga försörjare, som får svårt att få kompensation och lämnas förvirrade gällande omständigheterna kring deras älskades dödsfall.

Ghal Singh Rai från Nepal betalade nästan £1,000 (11,693 kr) i rekryteringsavgifter för sitt jobb som städare i ett läger för arbetare som bygger VM-arenan the Education City. Inom en vecka efter hans ankomst hade han tagit livet av sig.

En annan arbetare, Mohammad Shahid Miah, från Bangladesh, dödades av en elchock i hans arbetarhem när vatten kom i kontakt med exponerade elkablar.

I Indien har Madhu Bollapallys familj aldrig förstått hur den friska 43-årigen dog av "naturliga orsaker" medan han jobbade i Qatar. Hans kropp hittades liggande på hans rumsgolv.

Qatars dystra dödssiffror avslöjas i långa kalkylblad där officiell data listar dödsorsakerna: flera trubbiga skador p g a fall från hög höjd; kvävning p g a hängning; obestämd dödsorsak p g a förruttnelse.

Men bland alla orsaker är den överlägset vanligaste så kallade "naturliga dödsfall", ofta kopplat till akut hjärt- eller andningssvikt.

Baserat på datan som the Guardian kommit över kategoriseras 69% av dödsfallen bland indiska, nepalesiska och bangladeshiska arbetare som naturliga. Enbart bland indier är siffran 80%.

The Guardian har tidigare rapporterat att sådana klassificeringar, som vanligtvis görs utan någon obduktion, ofta inte tillhandahåller någon legitim medicinsk förklaring till de underliggande orsakerna till dessa dödsfall.

2019 hittade tidningen rapporter om att Qatars intensiva sommarhetta troligtvis är en signifikativ faktor bakom många arbetares dödsfall. Det the Guardian kom fram till stöttades av forskning beställd av FN:s Internationella arbetsorganisation som avslöjade att under åtminstone fyra månader av året ställdes arbetarna inför signifikativ värmestress då de jobbade utomhus.

 

Arbetare från Nepal bygger byggnadsställning. De börjar jobba långt innan solen går upp för att undvika hettan. Fotograf: Pete Pattisson

 

En rapport från Qatars regerings egna advokater 2014 rekommenderade att de skulle genomföra en studie av migrantarbetarna som dött av hjärtstopp, och ändra lagen så att man "tillåter obduktioner... i samtliga fall där någon oväntat, plötsligt dött". Regeringen har inte gjort något av det.

Qatar fortsätter att "dra fötterna efter sig i det här kritiska och brådskande problemet, det är uppenbart att de bortser från arbetarnas liv," sa Hiba Zayadin, forskare i Persiska viken för Human Rights Watch. "Vi har bett Qatar att ändra deras lagar gällande obduktioner så de kräver juridiska utredningar gällande alla plötsliga eller oförklarade dödsfall, och att de tar fram en lag som kräver att alla dödsfallsintyg inkluderar referenser till en medicinskt meningsfull dödsorsak," sa hon.

Qatars regering säger att antalet döda - som de inte bestrider - är proportioneligt för storleken på arbetsstyrkan med migranter och att siffrorna inkluderar arbetare i vita skjortor som gör sina jobb på kontor och som dött en naturlig död efter att ha levt i Qatar i många år.

"Dödligheten inom dessa samhällen ligger inom det förväntade spannet för storleken och demografin för befolkningen. Men, varje förlorat liv är en tragedi, och inga ansträngningar sparas i försöken att undvika vartenda dödsfall i vårt land," sa den qatariska regeringen i ett uttalande av en talesperson.

Representanten tillade att alla medborgare och utländska medborgare har tillgång till gratis förstklassig sjukvård och att det skett en stadig nedgång i dödligheten bland "gästarbetare" under det senaste årtiondet p g a sjukvårds- och säkerhetsreformer inom arbetarsystemet.

Andra signifikativa dödsorsaker bland indier, nepaleser och bangladeshier är vägolyckor (12%), arbetsplatsolyckor (7%) och självmord (7%).

Covid-relaterade dödsfall, som har varit extremt låga i Qatar, har inte på något signifikativt sätt påverkat siffrorna, med endast strax över 250 dödsfall bland samtliga nationaliteter.

The Guardians undersökningar har även satt ljuset på den bristande transparensen, strängheten och detaljrikedomen i dokumentationen av dödsfall i Qatar. Ambassader i Doha och regeringar i länder som skickar dit arbetskraft är motvilliga till att dela med sig av data, möjligtvis p g a politiska anledningar. Där statistik har tillhandahållits finns det motsägelser mellan siffror som ligger hos olika myndigheter, och det finns ingen standardform för hur man bokför dödsorsaker. En ambassad i södra Asien sa att de inte kunde dela datan över dödsorsaker för den skrevs bara ner för hand i en anteckningsbok.

"Det finns en stor brist på klarhet och transparens kring dessa dödsfall," sa May Romanos, forskare i Persiska viken för Amnesty International. "Det finns ett behov av att Qatar förstärker deras arbetarvård och säkerhetsstandard."

När kommittén som organiserar VM i Qatar fick frågan om dödsfallen vid arenaprojekten svarade de: "Vi ångrar djupt alla dessa tragedier och undersökte varje incident för att se till att läxor blev inlärda. Vi har hela tiden behållit transparens runt det här problemet och bestrider felaktiga påståenden gällande antalet arbetare som har dött i våra projekt."

I ett uttalande sa en talesperson för Fifa, fotbollsvärldens styrande organ, att de är fullt engagerade i att skydda arbetarnas rättigheter i Fifa-projekten. "I och med de väldigt stränga hälso- och säkerhetsåtgärderna på byggarbetsplatserna... har olycksfrekvensen på Fifa:s VM-byggarbetsplatser varit låg när man jämför med andra stora byggnadsprojekt i världen," sa de, utan att tillhandahålla några bevis för det.

 

 

Frågor & Svar

Vad är Rights and Freedom-serien?

Ett år efter det att världens största hälsokris bröt ut står vi nu inför en pandemi gällande mänskliga rättigheter. Covid-19 har exponerat ojämlikheterna och ömtåligheten i sjukvårdens och politikens system och tillåtit auktoritära regimer att införa drastiska hinder för rättigheter och friheter, detta genom att använda viruset som en förvändning för att begränsa yttrandefriheten och kväva oliktänkande.

Rights and Freedom är en ny rapportserie i the Guardian som undersöker och avslöjar brott mot de mänskliga rättigheterna i denna kritiska tid och vi lyfter upp rösterna från folket vid frontlinjerna, som kämpar på för sig själva och för deras samhällen.

 

Människoliven bakom statistiken

 

Madhu Bollapally, Indien

Madhu Bollapally, 43, lämnade sin fru Latha och 13-årige son Rajesh i Indien för att ta ett jobb i Qatar 2013. De fick aldrig mer se honom.

En kväll sent 2019, då hans rumskamrat återvände till hans rum, hittade han Bollapallys kropp på golvet. Precis som med tusentals andra plötsliga och oförklarade dödsfall bokfördes hans död som hjärtsvikt p g a naturliga orsaker

Trots att han arbetat för sin arbetsgivare i sex år fick hans fru och son endast 114,000 rupees (13,150 kr) i kompensation och obetald lön. Rajesh har inte en aning om varför hans far dog. "Han hade inga hälsoproblem," sa han. "Det var inget fel på honom."

Nikhil Eapen i Bangalore

 

 

 

Mohammad Shahid Miah, Bangladesh

Det kraftiga regnet piskade Qatar sent i september förra året och för många var det ett besvär. För Mohammad Shahid Miah blev det en dödsdom. Regnet sipprade in i hans arbetarbostad och kom i kontakt med några exponerade elkablar. Hans far berättade för the Guardian att när Miah klev ner på det blöta golvet fick han en elchock och dog.

Miah hade betalat en rekryteringsagent mer än £3,500 (41,094 kr) för att få jobbet i Qatar 2017, en väldigt stor summa för en familj från Bangladesh landsbygd. Skulden har nu förts vidare till hans upprörda och utfattiga föräldrar, som säger att de fortfarande inte fått någon form av kompensation från Miahs arbetsgivare eller Qatars regering.

Md Owasim Uddin Bhuyan i Dhaka

 

 

 

Ghal Singh Rai, Nepal

När Ghal Singh Rai var endast 20 år gammal såg hans framtidsutsikter goda ut. Han hade precis säkrat ett jobb som städare i ett läger för arbetare som byggde en av Qatars nya VM-arenor.

Hans familj hade betalat runt £935 (10,975 kr) till rekryteringsagenter för att ta honom till Qatar men knappt en vecka efter ankomsten tog Rai livet av sig själv. Hans pappa, Saarki Bahadur Rai, sa att han känt att något var fel och han hade desperat försökt övertyga sin son. "Jag försökte gång efter annan att övertyga honom om att inte oroa sig.

Vi sa till honom: kom hem om du inte kan arbeta där."

Udwab Bhattarai i Katmandu

 

 

 

Statistik

6,750 migranter från södra Asien har dött sedan Qatar 2010 tilldelades rättigheterna att arrangera VM.

Indien: 2,711

Nepal: 1,641

Bangladesh: 1,018

Pakistan: 824

Sri Lanka: 557

Källor: Högsta hälsorådet (Qatar), Indiens ambassad (Qatar), Nepals ambassad (Qatar), Utländska anställningsnämnden (Nepal), Arbetstagarnas välfärdsnämnd (Bangladesh), Sri Lankas ambassad (Qatar). Siffrorna

2011 till sent 2020 gäller för personer från Indien, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka. Pakistan-siffrorna gäller från 2010 till 2020.

 

De flesta dödsfallen bland indiska och nepalesiska migrantarbetare i Qatar rapporterades som "naturliga dödsfall", ofta kopplade till plötslig och oförklarad hjärt- eller lungsvikt.

80% av de indiska migrantarbetarna har enligt rapporterna dött en "naturlig död".

10% i vägolyckor.

6% av självmord

4% i arbetsplatsolyckor

 

48% av de nepalesiska migrantarbetarna har enligt rapporterna dött en "naturlig död".

16% i vägolyckor

10% i arbetsplatsolyckor

10% av självmord

9% av sjukdomar

7% av andra anledningar

1% mördade

Källor: Indiens ambassad (Qatar), Nepals ambassad (Qatar), Arbetstagarnas välfärdsnämnd (Bangladesh), Sri Lankas ambassad (Qatar), Högsta hälsorådet (Qatar). Siffrorna gäller 2011 till sent 2020. Notera: Användandet av uttrycket "naturlig död" är omtvistat. Dödsfall klassificeras ofta utan någon obduktion och ibland tillhandahålls ingen legitim medicinsk förklaring av de underliggande orsakerna. Ambassader i Qatar som tillhör länder i södra Asien använder inte gemensamma format för att bokföra dödsorsaker.