Black sites* i det krigshärjade landet hjälper till att se till så det förblir bördig jord för terrorister under många år framöver

Anklagade fångar bakom galler i en statlig säkerhetsdomstol för överklaganden i Sanaa den 10 februari 2015. Domstolsrepresentanter har sagt att domstolen i tisdags stod fast bakom fängelsedomarna som sträcker sig från tre till sju år för 13 personer dömda för att ha stöttat al-Qaida-gruppen i Jemen. Khaled Abdullah / Reuters

AV: Cori Crider, The Atlantic, söndag 25 juni, 2017:

(* Black Site = hemliga ställen där exempelvis CIA förhör/torterar misstänkta terrorister).

2010 träffade jag en amerikan som satt fångad i vd som då var Jemens mest ökända hemliga fängelse: Political Security. Den här mannen hade aldrig blivit formellt arresterad. Ett gäng jemeniter i rånarluvor sköt honom mitt på ljusa dagen på en gata nära hans hem, kastade in honom i en skåpbil och körde snabbt därifrån.

Då jobbade jag som jurist och director på Reprieve en NGO** för mänskliga rättigheter. Mitt team var specialiserat på missbruket av "kriget mot terrorismen" - från Guantánamo till "black sites," hemliga US-amerikanska fängelser där misstänkta satt tillfångatagna och torterades utanför rättsstatsprincipen. Det här var tidigt under Obama-eran, men det stod redan då klart att många tvivelaktiga taktiker med terroristbekämpning från Bush-åren aldrig hade tagits bort. Vi började undersöka Jemen när vi hörde att US-amerikanska underrättelseofficerare drev så kallade "ombudsinterneringsoperationer" - de drog i trådarna medan en hänsynslös lokal paramilitär styrka plockade in någon, spöade honom och gjorde honom tillgänglig för amerikanska förhörsledare.

Den här amerikanens familj hade bett mig att ta reda på vad som hade hänt honom, och erbjuda honom juridisk hjälp. Han hade försökt lämna Jemen med sin fru och deras barn och sökt hjälp från den US-amerikanska ambassaden för att komma hem i säkerhet. Förfrågan misslyckades. Det här var bara veckor efter det att Al-Qaida på den arabiska halvön (AQAP), Jemens lokala gren, utförde en misslyckad terrorattack mot ett flyg på väg till Detroit på juldagen. I den efterföljande paniken vidgade US-amerikanska representanter deras nät i Jemen. Även om det var jemeniter som fysiskt tog honom till fånga, ska det ha varit amerikansk underrättelsetjänst som styrde det hela från skuggorna.

Medan han kämpade emot tårarna berättade han för mig hur han spenderade veckor fastkedjad i en sjukhussäng, med ögonbindel på, medan han bara väntade på att någon när som helst skulle döda honom. När två amerikanska förhörsledare dök upp frågade han om sin konstitutionella rätt till en advokat; de flinade och sade: "det finns ingen konstitution här, grabben." Istället förhörde de honom, tillsammans med den lokala underrättelsetjänsten: en jemenit dinglade med hans husnycklar i ansiktet på honom medan hans amerikanska motsvarigheter lovade att han skulle misshandlas och våldtas i ett jemenitiskt fängelse, och att hans fru och dotter skulle gå samma öde till mötes. Senare flyttades han till en annan hemlig plats, där vakterna upprepade gånger sparkade honom på benet på såret där han skjutits tills han svimmade.

Amerikanen hade tur, på ett sätt. Innan det här besöket från mig och min jemenitiska advokat hade ingen jurist släppts in i the Political Security-fängelset; och jag tvivlar på att någon varit dit efter oss. Men de US-amerikanska fingeravtrycken på den här mannens frihetsberövning och hans amerikanska medborgarskap gav honom en livlina till hjälp utifrån. På samma ställe satt flera jemeniter utan några resurser för att plocka in jurister. Då jag klev in gick mammor och barn omkring utanför fängelset och hoppades på nyheter från sina älskade.

Senare intervjuade jag andra som hade passerat genom hemliga fängelser i Jemen och jag jobbade med lokala rättighetsgrupper som representerade ännu fler intagna. Så fort de befrias är de flesta tidigare fångarna i de här faciliteterna tveksamma inför att beskriva deras erfarenheter. Men de pratade om fångar som satt där inne utan åtal eller rättegång, i elände och i smuts och vissa satt där i mer än ett årtionde. De ville veta huruvida jag kunde göra något för dem. De flesta fångarna var inte amerikaner och saknade en amerikans jämförbara juridiska (och diplomatiska) fördelar. Med skam i kroppen var jag tvungen att förklara att jag inte kunde hjälpa till.

US-amerikansk inblandning i black sites som dessa kvarstod under Bush- och Obama-åren, vilket hällde bensin på elden bland lokalbefolkningen som antog att Amerika inte hade några problem med att stötta Jemens mest laglösa och hänsynslösa paramilitärer. Trots all den höga retoriken från den säkerhetsinneslutna US-amerikanska ambassaden, verkade inte Washington, om sanningen ska fram, särskilt intresserat av att upprätthålla lagen.

Förra torsdagen rapporterade the Associated Press att en av de av USA stöttade krigsförande länderna i Jemens pågående krig, Förenade arabemiraten, har satt upp en kedja av black sites i södra Jemen. Än en gång verkar det som att USA är rejält inblandat i interneringen: försvarsrepresentanter erkänner att de "deltar i förhör med fångar på olika ställen i Jemen, lägger fram frågor som andra ställer och tar emot utskrifter från förhör från allierade från emiraten." För alla oss som har jobbat med hemliga fängelser i Jemen förut låter det hela väldigt olycksbådande och bekant.

Om man ska säga något så är förhållandena i de här nya fängelserna värre än det jag såg. Rapporterna från the Associated Press och Human Rights Watch målar upp scener från medeltiden. Ögonvittnen berättar om 15 eller fler fångar med bojor och ögonbindlar i en enda fraktcontainer i tryckande värme och insmorda med mänsklig avföring. De från emiraten har tagit oskyldiga - familjemedlemmar har tagits specifikt för att uppmuntra andra att "samarbeta" - tillsammans med ett flertal barn. Flera ögonvittnen beskriver att amerikanska förhörsledare opererar i faciliteterna, men de gör ingenting för att stoppa det fasansfulla som pågår där.

Fängelser som misshandlar sina fångar på det här viset radikaliserar lokalbefolkningen och skapar ofta en härdad kader av motståndare. Storbritannien fick lära sig det den hårda vägen på Nordirland i och med Mazefängelset, där misstänkta IRA-medlemmar internerades under grymma förhållanden. Maze blev en lättantändlig träningsarena för några av IRA:s mest berömda soldater och efter det att Bobby Sands och nio andra tilläts dö medan de utkämpade en hungerstrejk innanför fängelsets murar blev det även en åskledare och bekväm snabbskrift över brittisk brutalitet.

Under kriget mot terrorismen har Amerika upprepade gånger misslyckats med att acceptera sin mörka historia gällande hemliga fängelser i Jemen, som har skapat nya fiender. Ledningen i AQAP, grenen som har placerat ut flera explosiva anordningar på passagerarflygplan, inkluderar f.d fångar i både jemenitiska black sites och Guantánamo, fakta som gruppen generöst sprider i deras propaganda. 2014 publicerade AQAP:s mediegren en video om fängelset the Political Security. I den kallar ett AQAP-befäl Jemens regering för "ett ombud för amerikanska intressen" och skyller de dåliga förhållandena där inne på USA.

Risken att det slår tillbaka är mycket större idag, med tanke på Jemens rena desperation. Sedan 2014 har Jemen, den arabiska halvöns fattigaste och mest tätbefolkade nation, stapplat genom ett antal eländen som nästan kan liknas vid plågorna ur gamla testamentet. Saudiska bombare, utrustade med amerikanska och brittiska vapen, låter elden regna ner på landmärken, skolor och sjukhus. Huthi-prickskyttar mördar barn på gatorna i Taiz. Den saudisk-emiratiska blockaden har stängt av leveranserna av mat och akutmedicin. Kolera har spridits som en löpeld och ungefär 124,000 fall har rapporterats endast under sex veckor. Hundratusentals liv är på gränsen till svält. Det är inte känt exakt hur många konflikten har dödat; beräkningar överstiger 10,000.

T.o.m militära experter erkänner att AQAP lyckas, delvis, genom att fokusera på "nationell kamp." Men den US-amerikanska responsen på gruppen verkar ignorera att de, i princip, på egen hand är en politisk spelare som kämpar om lokal legitimitet. Det är en hybridenhet, delvis en terroristgrupp, delvis ett lokalt uppror, som blandar sig med befolkningen och, på vissa ställen, försöker få till en nivå av talibaninspirerat styre. AQAP ligger i krig med den lokala grenen av Islamiska staten också. Usama bin Ladin hade inga självklara visioner om en regering; AQAP är annorlunda. Sedan 2014 har de utnyttjat kaoset i Jemen och tagit territorier i söder.

Det här är den förmodade ursäkten för emiratens black sites. Men t.o.m förutom förhållandena i fängelserna är ett nära samarbete med de från emiraten mer politiskt riskabelt än att stötta den förra regimens paramilitära fängelser. Vad USA ser som terroristbekämpning ser lokalbefolkningen som att man väljer sida i ett inbördeskrig.

Redan ses USA, korrekt, som garanter för den saudi-emiratiska koalitionen. Koalitionen har även lutat sig väldigt mycket mot emiratens specialstyrkor (försvarsministern James Mattis gillar att kalla Förenade arabemiraten "Lilla Sparta") för att bedriva terroristbekämpning i Jemen, med katastrofala resultat. I januari i år genomfördes den första terroristbekämpningsaktionen under president Donald Trump, och det gick inte bra. En räd utförd av US-amerikanska soldater och kollegor från emiraten mot en jemenitisk by dödade en Navy SEAL, tillsammans med åtminstone sex kvinnor och 10 barn under 13 års ålder. Journalisten Iona Craig åkte till platsen och hennes hemska vittnesmål beskrev en femåring som "satte två fingrar mot sitt bakhuvud och ritade en osynlig linje för att illustrera riktningen på kulan som gått in genom [hans mammas] panna." Senator John McCain kallade räden ett "misslyckande."

Amerikas koalitionsallierade, ledda av saudierna och emiraten (med olika grader av stöd från flera andra arabnationer), visar inga tecken på att avta med sin offensiv och de visar inget större intresse av att jobba för fred. Så sent som den här veckan utsågs, i Saudiarabien, Mohammed bin Salman, den 31-åriga prinsen med en förkärlek till superyachter och som Saudiarabiens försvarsminister är han "kriget i Jemens ansikte", till kronprins; han ersatte den mer försonlige Mohammed bin Nayef. Bin Salman är nu nästa man som ska inta tronen. Trumps toppmöte i Saudiarabien placerar USA i linje med mannen som de flesta jemeniterna ser som personligt ansvarig för deras plågor.

Dessa nyheter kommer vid en tid då US-amerikanska lagstiftare (helt rätt) ifrågasätter deras ställning gällande Jemen. Senatorerna Rand Paul och Chris Murphy tvingade nyligen fram en debatt gällande försäljningen av vapen till den saudiledda koalitionen. Åtgärden misslyckades, men den gjorde det först efter en hätsk debatt och en jämn omröstning med siffrorna 53-47.

Under min undersökning i Jemen 2010 stod det klart att US-amerikanska underrättelsepersoner snabbt förlorade intresset för amerikanen som jag hade kommit för att besöka. Andra rapporterade liknande erfarenheter: en fasansfull prövning, ett US-amerikanskt förhör och sedan, så fort det stod klart att de inte hade någon meningsfull information att komma med, dumpades de från the black site utan någon ursäkt eller förklaring. AQAP växte något enormt under Bush-Obama kriget mot terrorismen, till stor del p.g.a den här sortens behandlingar. Men ändå verkar det som att den här misslyckade politiken kommer fortsätta under Trump.

Det är uppenbart att dessa metoder, utförda idag i södra Jemen i stor skala, kommer leda till bitter vrede. De kan t.o.m komma att förlänga inbördeskriget. Koalitionen mellan Saudiarabien och emiraten har påstått att de vunnit kriget i Jemen fler gånger än en. Men det är långt ifrån säkert att de kan klara av att göra det.

**NGO = non-governmental organization) kan syfta på:

Icke-statlig organisation, en organisation utan statliga band, som kan verka antingen ideellt eller kommersiellt.

Ideell organisation, en icke-statlig organisation som verkar ideellt.

Internationell organisation, en organisation som verkar över nationsgränser och som kan vara ideell, kommersiell, icke-statlig eller statlig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En av Europas mest kontroversiella författare, han förutsåg Balidådet och attacken mot Charlie Hebdo. Nu har han föreställt sig en Putin-liknande Macron   Huvudperson: författaren Michel Houellebecq har kallat Emmanuel Macron “bisarr&rdquo...

  Jesse Lingard har spelat i tre matcher för FC Seoul, två gånger som inhoppare.         Av: John Duerden, fotbollsskribent i Asien, BBC, måndag 15 april, 2024     Jesse Lingard förväntades aldrig kunna höja den internationella pr...

By Way of Deception: The Making and Unmaking of a Mossad Officer är en bok av en f d katsa (Mossad-agent som jobbar på fältet) i Mossad, Victor Ostovsky, och den kanadensiska journalisten Claire Hoy.     (Första upplagan)     Författare:...

Även om fler och fler nu faktiskt inser vad det är Israel håller på med så är det fortfarande en lång väg kvar att vandra. Tidigt i morse (fre 19/4) kom rapporter om att Israel beskjutit mål inne i Iran: http://beansontoast.bloggplatsen.se/2024/04/...

Amerikanska tjänstemän har bekräftat att Israel har utfört en militär operation mot Iran, medan statlig media rapporterar att luftvärnet är aktiverat nära staden Isfahan   AV: Jonathan Yerushalmy, The Guardian live, fredag 19 april, 2024, 06:04 (...