I dag, den 30:e september, är det Blasfemidagen. Ännu en av alla dessa korkade nymodigheter då en massa olika saker får en egen dag, tänker du kanske? Faktiskt inte den här gången. Blasfemi, eller hädelse, är i allra högsta grad rykande aktuellt, trots att det sägs att vi lever i år 2020. Såhär beskrivs dagen:

Blasfemidagen har till syfte att upplysa individer och grupper om blasfemilagar och att försvara yttrandefriheten, särskilt rätten att fritt kritisera religion vilket är ett brott i många länder. Blasfemidagen instiftades av organisationen Center for Inquiry 2009 som ett världsomspännande firande.

Det handlar alltså INTE om Världspastadagen, Kladdkakans dag eller Black Friday, nej, det här handlar om något oerhört viktigt, som jag får för mig att väldigt många människor tar för givet idag och aldrig riktigt funderar på.

Det är ingen tillfällighet att det är just 30/9 som den här dagen infaller. Det var nämligen den dagen, 2005, som danska Jyllands-Posten publicerade Muhammed-karikatyrerna. Man har all rätt i världen att tycka exakt vad man vill om dem också, men man får aldrig glömma att de hade, och har, all rätt i världen att publicera dem.

Vi har haft den här skiten med hädelselagar i Sverige också, men tack och lov så har vi till stora delar kastat av oss det religiösa oket, visste ni på tal om detta att August Strindberg 1884 åtalades för just blasfemi? I novellen Giftas 1 begick han det vedervärdiga brottet att beskriva vinet och oblaterna vid nattvarden som vanlig mat! Eller för att uttrycka det som det skrevs i åtalet, där det stod att han gjort sig skyldig till "hädelse mot Gud eller gäckeri av guds ord eller sakramenten". Förstår ni hur sjukt det här är? Det finns en liten förmildrande omständighet i att det, trots allt, hände för 136 år sedan.

1970 plockades alla störningar i yttrandefriheten gällande religion bort i Sverige. Det är något som i mina ögon ska hyllas och som mycket väl kan nämnas när man pratar om saker att vara stolt över i det här landet. Men precis som alla andra stora demokratiska landvinningar så måste de bevakas, försvaras, vårdas och man måste se till att man aldrig börjar tumma på dem.

Än har det inte hänt, men under den här hösten har det på allvar höjts röster för inskränkningar och stora kliv bakåt i grundlagen kring yttrandefriheten. Och här hoppas jag att både politikerna och folket står fasta som berggrunden.

I och med koranbränningarna i Sverige gick 15 muslimska församlingar i Stockholm gemensamt ut i ett upprop för att ändra svensk grundlag: “Vi vill inte att det ska vara lagligt i Sverige att bränna heliga skrifter som Koranen, Bibeln och de judiska skrifterna och att det samtidigt ska bli förbjudet att håna de olika religionerna”, säger en av imamerna bakom uppropet i DN den 14:e september.

Jag är för tolerans, rätten att tro på vilken gud man vill (som en privatsak) och rätten att INTE tro på någon gud alls. Men i den här frågan går det inte att rubba mig. Man kan tycka det är fruktansvärt att se koranen brinna, det får man tycka, men det är ändå lagligt och ska vara lagligt i Sverige. Så antingen sätter sig imamerna och diskuterar det här gång en till, kommer de fram till att ok, nu lever vi i Sverige, det är inget islamiskt land, här råder demokrati, då får vi leva med risken att bli kränkta. Annars får de se sig om efter ett annat land att leva i, kanske ett land där man hänger människor som på något sätt hädar gud?

Samtidigt som denna debatt pågår i Sverige rullar det en rättegång i Frankrike. Den riktar sig mot de 14 personerna som misstänks ha hjälpt bödlarna/bröderna Kouachi vid slakten mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo, mordet på en polis och belägringen av en kosherbutik i Paris 2015. Det är något jag ska be om att få återkomma till. Jag älskar den tidningen och menar att den gör ett oerhört viktigt jobb, särskilt i dagens samhällsklimat.

Så avfärda inte 30/9 som ännu en idiotisk hittepådag, det här är oerhört viktiga saker och om inte annat så kan ni ju fundera på alternativet till hur vi har det, det är inget trevligt...

Tips på lite fördjupning

Briljant brittisk dokumentär av Mo Naqvi på SVTPlay, "Död åt hädarna", hur hädelsefrågan fungerar i Pakistan:

https://www.svtplay.se/video/25664260/dod-at-hadarna

Lästips med två färska exempel från Kano-staten i Nigeria:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2020/09/30/11690096-man-domd-till-doden-for-att-ha-postat-hadisk-lat-i-en-whatsapp-grupp/

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2020/09/17/11688013-skandal-da-nigeria-domt-13-arig-pojke-till-10-ars-fangelse-for-hadelse/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Representanthuset i USA har nu lämnat in ett lagförslag som pissar pratet om yttrandefrihet rakt i ansiktet. Här under ser ni ett klockrent inlägg gällande detta på X av Vita husets chefskorrespondent på Today News Africa i Washington, herr Simon Ate...

Rättighetsgrupper varnar för att definitionen kan komma att ytterligare kväva yttrandefriheten då protesterna fortsätter på amerikanska universitetsområden.       Al Jazeera, onsdag 1 maj, 2024     USA:s representanthus har med en överv...

En av Europas mest kontroversiella författare, han förutsåg Balidådet och attacken mot Charlie Hebdo. Nu har han föreställt sig en Putin-liknande Macron   Huvudperson: författaren Michel Houellebecq har kallat Emmanuel Macron “bisarr&rdquo...

  Jesse Lingard har spelat i tre matcher för FC Seoul, två gånger som inhoppare.         Av: John Duerden, fotbollsskribent i Asien, BBC, måndag 15 april, 2024     Jesse Lingard förväntades aldrig kunna höja den internationella pr...

By Way of Deception: The Making and Unmaking of a Mossad Officer är en bok av en f d katsa (Mossad-agent som jobbar på fältet) i Mossad, Victor Ostovsky, och den kanadensiska journalisten Claire Hoy.     (Första upplagan)     Författare:...