Det är farväl till Busby Babes glansen då fotbollens nya sponsor-era knuffar bort sporten

Efter att ha vunnit 21 stora pokaler i fyra olika länder undrar man om José Mourinho kommer passa in bra i Manchester United? Vi tar oss en titt på det glittrande CV:et tillhörande den självutnämnde "special one".

AV: Ken Early, The Irish Times, måndag 23 maj, 2016:

I lördags vann Manchester United FA Cupen, men de var bara den näst största storyn om klubben i världens media, nummer ett var nyheten om att Jose Mourinho var på väg att ersätta Louis van Gaal som manager.

Vissa såg detta som ett exempel på allt som är fel med den moderna fotbollen och media som bevakar den. Men det är även en grafisk illustration över varför logiken i anställningen av Mourinho visade sig vara så passande för beslutsfattarna på Old Trafford.

För folket som kontrollerar United - Glazer familjen och deras exekutiva direktörer Ed Woodward och Richard Arnold - är syftet med klubben att tjäna pengar. Och sättet de tjänar pengar på har ändrats.

Fram till Premier League eran kom Uniteds inkomster huvudsakligen från publiken som gick på matcherna varje vecka på Old Trafford. Publiksiffrorna var nära sammanbundna med fotbollsprestationerna. United blev först Englands mest populära lag att heja på under det sena 1950-talet, tack vare berömdheten hos the Busby Babes. Efter att ha glidit neråt i tabellen för högst publiksiffror på det tidiga 1960-talet, återtog de topplatsen när det andra storartade Busby-laget vann ligan och Europacupen. Desto bättre United spelade, desto mer pengar tjänade de.

På 1990-talet började en ny ström av pengar att flyta in från tv, först via Premier Leagues avtal med Sky, och sen genom Champions Leagues tv-pool. Tv-inkomsterna var till stor del insatsrelaterade. Desto högre United slutade i ligan, desto mer pengar tjänade de från Sky, och de var tvungna att sluta i eller i närheten av toppen av ligan för att komma åt de europeiska tv-pengarna.

År 2016 är det första året där man beräknat att mer än 50 procent av Uniteds inkomster ska komma från kommersiella källor - sponsoravtal, försäljning av varor med klubbens märke på och det nya tillväxtområdet "mobil och innehåll".

Det är en signifikativ brytpunkt. För första gången kommer inte United inkomster primärt från deras egen företagsaktivitet, utan från deras användbarhet som en reklamplattform för andra affärsverksamheter.

Manchester United startade som en fotbollsklubb som tjänade det mesta av sina pengar genom att sälja fotbollsmatcher till en betalande publik. Det är nu en sekundärdel av affärsverksamheten. Uniteds viktigaste kunder är inte längre publiken som betalar för att se fotbollen, de viktigaste är numera deras partners från storföretagen som betalar för att associeras med varumärket. Och det mest värdefulla som United säljer - företagets primära produkt - är inte längre fotbollen. Det är själva publiken.

Tv-show

Richard Arnold har beskrivit klubben som "den största tv-showen i världen." Analogin till en tv-show är användbar när man ska förstå Uniteds metamorfos. Man kan tänka på "fotbollssidan" som showens innehåll, såpoperan, intrigen och berättelserna. Kommer Deirdre välja Ken eller Mike? Kommer de hitta Trevor Jordache under uteplatsen? Vem sköt JR?

Dessa frågor är det som intresserar tittarna, men producenterna tänker på showen från en annan vinkel. Frågorna de är intresserade av: kommer det att få bra betyg? För producenterna säljer inte innehåll - det är vad skådespelarna och författarna och directorpersonerna gör. Producenterna säljer betygen.

Nu när United är i affärsverksamheten där de levererar betyg istället för pokaler spelar frågor som "Borde vi inte vara lite oroliga gällande sättet på vilket Jose Mourinhos två senaste jobb har slutat?" eller "Passar verkligen Mourinhos reaktiva fotboll in i Manchester United Sättet?" eller "Gör Mourinhos motvillighet att lita på unga spelare honom till ett dåligt val för en klubb som alltid varit stolta över att utveckla sina egna spelare?" inte någon roll längre.

Den enda frågan som räknas är: kommer folk runtom i världen sätta och se ett Jose Mourinho-lett Manchester United? Och svaret är helt klart ja. En majoritet av Uniteds fans är nöjda med anställningen, och även de som ogillar Mourinho kommer se sig själva oemotståndligt dras till att hat-titta.

Så fort alla sätter sig och tittar förbleknar frågor om filosofi och principer. Det spelar ingen roll att Mourinhos lag spelar på kontringar. De gör vanligtvis en hel del mål också. Många människor ser inte ens hela matcher nuförtiden, de ser klipp, eller för att uttrycka det med Arnolds ord, "förbrukningsbara bitar innehåll som fans kan se medan de är ute i rörelse." Mourinhos lag har alltid genererat tillräckligt av dessa förbrukningsbara bitar för att hans supportrar ska argumentera för att de spelar spelet på rätt sätt. Om folk högljutt är oense om det, så är det bara bättre för betygen.

Ungdomsutveckling

På samma sätt måste ungdomsutveckling ses i sitt rätta kommersiella perspektiv. United skulle, t. ex, kunna bestämma sig för att inte köpa en ny centerforward och hoppas på att Marcus Rashford utvecklas till en toppanfallare. Men vad skulle poängen med det vara? De har plockat in Mourinho, som kommer med sin agent Jorge Mendes, globalt känd mästare över transfermarknaden. Det går knappast att förvänta sig att de kommer avstå från att spänna deras nya klubbs ekonomiska muskler. Det skulle vara något som Arsene Wenger skulle göra, och vi vet ju vad Mourinho tycker om honom.

Det här skulle Mendes kunna förklara, att spendera miljoner på spelare är en del av den bakvända kommersiella dynamiken i den moderna fotbollen. Vad är mer spännande än ett köp av en superstjärna? Att spendera pengar i sig självt har blivit en väsentlig del av spektaklet, av det som genererar upphetsningen, klicken, delningarna, likesen och följarna som sponsorerna litar på att Manchester United varumärket ska leverera. Ett sådant spenderande är även bra för agenterna, men vem skulle kunna missunna dem en belöning för deras roll i upprätthållandet av drömfabriken?

United är inte längre klubben som byggdes av Busby och Ferguson efter den sortens principer som skulle ha känts bra för vilken skotsk industriägare som helst på 1800-talet: sparsamhet, effektivitet, hårt arbete, långsiktigt planerande. Spelet har förändrats, och i Mourinho har de anställt den perfekta tränaren för deras nya syften.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Rättighetsgrupper varnar för att definitionen kan komma att ytterligare kväva yttrandefriheten då protesterna fortsätter på amerikanska universitetsområden.       Al Jazeera, onsdag 1 maj, 2024     USA:s representanthus har med en överv...

En av Europas mest kontroversiella författare, han förutsåg Balidådet och attacken mot Charlie Hebdo. Nu har han föreställt sig en Putin-liknande Macron   Huvudperson: författaren Michel Houellebecq har kallat Emmanuel Macron “bisarr&rdquo...

  Jesse Lingard har spelat i tre matcher för FC Seoul, två gånger som inhoppare.         Av: John Duerden, fotbollsskribent i Asien, BBC, måndag 15 april, 2024     Jesse Lingard förväntades aldrig kunna höja den internationella pr...

By Way of Deception: The Making and Unmaking of a Mossad Officer är en bok av en f d katsa (Mossad-agent som jobbar på fältet) i Mossad, Victor Ostovsky, och den kanadensiska journalisten Claire Hoy.     (Första upplagan)     Författare:...

Även om fler och fler nu faktiskt inser vad det är Israel håller på med så är det fortfarande en lång väg kvar att vandra. Tidigt i morse (fre 19/4) kom rapporter om att Israel beskjutit mål inne i Iran: http://beansontoast.bloggplatsen.se/2024/04/...