De åtalade dömdes som skyldiga till flera olika brott, från medlemskap i ett kriminellt nätverk till medbrottslighet vid attackerna

   

Brandmän, poliser och kriminaltekniker utanför Charlie Hebdos kontor i Paris den 7 januari 2015. Fotograf: Martin Bureau/AFP/Getty Images

 

 

 

 

AV: Kim Willsher i Paris, the Guardian, onsdag 16 december 2020, 18:39 (svensk tid):

 

 

En domstol i Frankrike har dömt 14 personer i relation till terrorattackerna i januari 2015 i Paris riktade mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk mataffär.

 

 

Totalt 17 människor mördades under tre dagar i en serie attacker som fyllde nationen med fasa. Samtliga tre angripare dödades i skottväxlingar med polisen, vilket gjorde att endast medbrottslingar kunde ställas inför rätta.

 

 

De åtalade dömdes som skyldiga till en rad olika brott, allt från medlemskap i ett kriminellt nätverk till medbrottslighet vid attackerna. Terrorismrelaterade åtal släpptes för flera av de åtalade som sedan dömdes som skyldiga till mindre brott.

 

 

Ali Riza Polat, som beskrevs som en "stöttepelare" i organiseringen av attackerna, dömdes för medbrottslighet efter att ha hjälpt de beväpnade männen med att få tag i vapen och ammunition.

 

 

Domarna annonserades av Régis de Jorna, president för den speciella domtolspanelen bestående av fem domare, efter en rättegång som pågått i 54 dagar och ställt 11 personer i förhörsbåset medan tre har utretts i deras frånvaro.

 

 

Klockan 11:30 den 7 januari 2015 tvingade bröderna Chérif och Saïd Kouachi in sig på Charlie Hebdos kontor i Paris centrala 11:e arrondissement.

 

 

De dödade nio tidningsanställda, samt en vaktmästare i byggnaden och en polisman. Då de flydde till ett flyktfordon stannade de och dödade en andra polisman som låg skadad på trottoaren. I en fruktansvärd scen som fångats på video går en av bröderna, med uppfälld luva och klädd i svart, fram till Ahmed Merabet och skjuter honom från nära håll. Sedan försvinner de.

 

 

På torsdagen den 8 januari, medan den stora polisjakten efter bröderna Kouachi fortsätter, sköt Amédy Coulibaly, 32, som senare uttryckte sin trohet till Islamiska staten, Clarissa Jean-Philippe, en kommunal polisaspirant.

 

 

Dagen efter, strax efter det att bröderna hittats gömda i ett tryckeri norr om Paris, stormade Coulibaly den judiska mataffären Hypercacher och dödade fyra judiska människor medan han tog annan personal och andra butiksbesökare som gisslan. Samtliga tre terrorister dödades i skottväxlingar med polisen under de efterföljande timmarna.

 

 

De Jorna sa att Coulibaly hade förlitat sig på "en cirkel av betrodda individer", bland dem Polat. Efter att ha dömt Polat till 30 år fängelse beskrev De Jorna honom som en "långvarig vän" till skytten i mataffären.

 

 

Polat hade spelat en "särskilt aktiv och tvärgående" roll i den cirkeln och även gett Coulibaly "logistisk hjälp", sa De Jorna. Han tillade att domarna anser att Polat kände till Coulibalys "ideologiska" jihadistiska inställning och därför också förstod vilka hans intentioner var.

 

 

Hayat Boumeddiene, 32, Coulibalys f d partner, var en av de tre misstänkta som utreddes i sin frånvaro. Boumeddiene dömdes som skyldig till att ha finansierat terrorism och till medlemskap i ett kriminellt terroristnätverk, hon dömdes också till 30 år fängelse. Man tror att hon lever och befinner sig på flykt från en internationell arresteringsorder i Syrien, där hon tidigare gick med i IS.

 

 

Mohamed, 33, och Mehdi Belhoucine, 29, som också lämnade Frankrike efter attackerna och som tros ha dödats i strid för IS i Syrien, fanns också med i utredningen i deras frånvaro. Mohamed Belhoucine dömdes till livstids fängelse för medhjälp vid attackerna.

 

 

Tre av de övriga åtalade dömdes som skyldiga till "förbindelse med terroristkriminella" och fick fängelsestraff på mellan 13 och 20 år. Sju andra dömdes för det mindre brottet "förbindelse med kriminella", vilket tog bort deras förbindelse med terrorism, och fick mellan fyra och 10 års fängelse.

 

 

Attacken mot Charlie Hebdo ägde rum på dagen för tidningens första veckomöte för redaktionen under det nya året. Tidningen hade flyttat till sitt kontor på andra våningen på rue Nicolas Appert efter att deras tidigare lokaler förstörts i en brandbombsattack 2011 efter ett beslut att publicera de kontroversiella danska karikatyrerna av profeten Muhammed. Beslutet att på nytt trycka karikatyrerna - sett som ett försvar av yttrandefriheten av vissa och som en provokation av andra - har fortfarande konsekvenser än idag, tydligt illustrerat i form av mordet på läraren Samuel Paty av en islamistisk terrorist i oktober 2020.

 

 

Attackerna ledde till ett enormt internationellt stöd för Frankrike då #JeSuisCharlie hashtagen spreds online. Världsledare samlades i Paris för att marschera bredvid den dåvarande presidenten, François Hollande. Men ännu mer skräck stod för dörren.

 

 

Tio månader senare, i november 2015, släppte en annan grupp terrorister loss en våg av skjutningar och självmordsbomber i staden, den här gången dog 130 människor, många av de nedskjutna i konsertlokalen Bataclan där de avnjöt en konsert.

 

 

Sedan i september i år har de misstänkta i januariattackerna befunnit sig i rättegång, detta omgivet av extrema säkerhetsåtgärder i en ny rättegångssal i utkanten av Paris. Förfarandet var de första att filmas av "historiska skäl".

 

 

Rättegången har lyssnat på 144 vittnen, 14 experter och 200 intressanta parter, främst vänner och släktingar till offren och några av deras vittnesmål reducerade många i den fullsatta rättegångssalen till tystnad och tårar.

 

 

Dag efter dag har det varit svårt och bistert att lyssna på uttalandena från de som överlevde och från de som älskade dem som inte överlevde. De som vittnade fick ofta stanna upp och göra pauser, som om det inte längre gick att uttrycka smärtan: de levandes röster punkterade av tystnaden från de döda.

 

 

Då han återvände till händelserna den 7 januari 2015, när han förlorade kollegor och vänner, minns Laurent Sourisseau, känd som Riss och han som numera driver Charlie Hebdo, ögonblicket då han trodde att han skulle dö.

 

 

Charlie Hebdos publikationsdirektör, satirtecknare och skribent Lauren Sourisseau, anländer till domstolshuset i Paris i september 2020. Fotograf: Stéphane de Sakutin/AFP/Getty Images

(Charlie Hebdo dom Guardian2)

 

 

"Jag väntade på min tur. Man frågar sig ofta hur man kommer dö. Jag, jag skulle dö där, på golvet hos Charlie Hebdo, hos min tidning. Skjutandet fortsatte. Jag frågade mig själv om jag skulle få en kula i huvudet, i lungorna, jag räknade sekunderna för jag sa att varje sekund som passerar kan bli min sista," berättade han för domstolen.

 

 

"Sen slutade det, inte ett ljud, en total fruktansvärd tystnad." Runt honom låg kroppar. "Jag ville inte se det. Några minuter tidigare var de alla där, alla levande. Jag ansträngde mig för att inte titta på scenen... jag började känna smärta."

 

 

Zarie Sibony, 28, som jobbade som kassörska på Hypercacher vid tidpunkten för attacken, gav ett vittnesmål som fick luften i salen att frysa till is då hon berättade om hur Coulibaly hävde ur sig en lång antisemitisk svada under den fyra timmar långa belägringen av mataffären, och hur han frågade henne och andra personer i gisslan om han borde "avsluta" hennes kollega Yohan Cohen, 20, som låg och vred sig i smärtor på golvet. Till sist tröttnade han på den unge mannens klagan på sin smärta och sköt ihjäl honom.

 

 

Simon Fieschi, Charlie Hebdos webbansvarige, var den förste som Kouachi-bröderna sköt Fem år senare befinner han sig fortfarande i nästan konstant smärta. Fieschi spenderade åtta månader på sjukhus och sedan flera år med fysioterapi, men han berättade att han fortfarande måste jobba hårt för att övervinna en fysisk förlamning och en försvagande trötthet. "Jag hör oss bli beskrivna som de som kom undan," sa han i domstolen. "Jag känner det inte så. Såvitt jag vet kom ingen av de som var där undan det som hände den dagen."

 

 

Merabets tre systrar berättade om hur mordet på honom hade krossat deras familj och deras liv och det var helt tyst när hans partner, Morgane, adresserade de åtalade: "Jag har förlorat allt. Mitt liv som kvinna, mina förhoppningar, men jag står här och tittar på er. Jag står och ni kommer inte få mitt hat eller min förlåtelse," sa hon.

 

Hundratusentals människor har tvingats fly deras hem, många har förstörts, under det tre år långa upproret. (Filfoto) AFP

 

 

AV: BBC News, tisdag 10 november, 2020:

 

Fler än 50 människor har blivit halshuggna i norra Moçambique av militanta islamister, det rapporterar statlig media.

Andra rapporter berättar att de militanta förvandlade en fotbollsplan i en by till en "avrättningsplats", där de halshögg och hackade upp kroppar.

Flera människor blev även halshuggna i en annan by, rapporterar statlig media.

Halshuggningarna är de senaste i ett antal fruktansvärda attacker som de militanta har utfört i den gasrika provinsen Cabo Delgado sedan 2017.

Ungefär 2,000 människor har dödats och runt 430,000 har lämnats hemlösa i konflikten i den muslimdominerade provinsen.

De militanta har länkar till Islamiska staten (IS) och har nu gett gruppen fotfäste i södra Afrika.

Gruppen har utnyttjat fattigdomen och arbetslösheten för att rekrytera ungdomar i deras kamp för att etablera islamistiska lagar i området.

Många i lokalbefolkningen klagar på att de inte fått ta del av vinsterna från provinsens rubin- och gastillgångar.

 

 

 

BBC:s Jose Tembe rapporterar från huvudstaden, Maputo, att den senaste attacken förmodligen var den värsta som de militanta utfört.

Många är chockade och de vill ha en fredlig lösning på konflikten, tillägger han.

De beväpnade männen skanderade "Allahu akbar" ("Gud är större", på svenska), avlossade skott och tände eld på bostadshus när de slog till mot byn Nanjaba i fredags kväll. Uppgifterna kommer från statsägda Mozambique News Agency som citerat överlevande.

Två personer halshöggs i byn och flera kvinnor fördes bort, tillade nyhetsbyrån.

 

En separat grupp med militanta utförde en annan brutal attack mot byn Muatide, där de halshögg fler än 50 människor, rapporterar nyhetsbyrån.

Bybor som försökte fly tillfångatogs och fördes till den lokala fotbollsplanen där de halshöggs och hackades ner i småbitar i detta illdåd utfört från i fredags kväll till i söndags, rapporterar privatägda Pinnacle News.

Moçambiques regering har bett om internationell hjälp för att få ordning på upproret och säger att deras trupper behöver specialistträning.

I april halshöggs eller sköts fler än 50 personer i en attack mot en by i Cabo Delgado och tidigare den här månaden halshöggs nio personer i samma provins.

Grupper som jobbar för mänskliga rättigheter säger att säkerhetsstyrkorna i Moçambique har begått brott mot de mänskliga rättigheterna, inklusive godtyckliga gripanden, tortyr och mord, under operationer för att tygla upproret.

 

Polis vid brottsplatsen i Conflans-Sainte-Honorine.

 

 

 

 

AV: BBC, 20:53 (svensk tid), fredag 16 oktober, 2020:

 

Rapporter gör gällande att en lärare har blivit halshuggen i en förort nordväst om den franska huvudstaden Paris och gärningsmannen ska sedan ha skjutits ihjäl av polisen.

Offret i Conflans-Sainte-Honorine var en lärare som ska ha visat sina elever karikatyrer föreställande profeten Muhammed.

Antiterroriståklagaren har kallats in för att leda utredningen av attacken.

Incidenten ägde rum ungefär klockan 17:00 lokal tid (samma som Sverige) i närheten av en skola.

 

Franske presidenten Emmanuel Macron kommer besöka Conflans-Sainte-Honorine senare under fredagen.

Inrikesministern Gerald Darmanin, på resa till Marocko, är brådskande på väg tillbaka till Paris.

Franska nyhetsbyrån AFP citerar polis och åklagare och säger att offret halshuggits.

 

Vad vet vi om attacken?

En man som svingade med en stor kniv rapporteras ha attackerat läraren på en gata och skurit av huvudet på honom. Gärningsmannen sprang sedan därifrån, men den lokala polisen larmades av allmänheten och dök snabbt upp på brottsplatsen i det närliggande området Eragny.

   

 

 

När de skrek till honom att ge upp ska han ha hotat dem. Poliserna sköt honom och han dog strax efteråt.

Brottsplatsen är nu avspärrad då utredningen fortsätter.

I en tweet (på franska) uppmanade polisen medlemmar av allmänheten att undvika området.

En rättegång pågår just nu i Paris mot påstådda medhjälpare vid den dödliga attacken 2015 mot den satiriska tidningen Charlie Hebdo, som hade publicerat skämtteckningar föreställande profeten Muhammed.

För tre veckor sedan attackerade och skadade en pakistansk man två personer utanför tidningens f d lokaler.

I dag, den 30:e september, är det Blasfemidagen. Ännu en av alla dessa korkade nymodigheter då en massa olika saker får en egen dag, tänker du kanske? Faktiskt inte den här gången. Blasfemi, eller hädelse, är i allra högsta grad rykande aktuellt, trots att det sägs att vi lever i år 2020. Såhär beskrivs dagen:

 

Blasfemidagen har till syfte att upplysa individer och grupper om blasfemilagar och att försvara yttrandefriheten, särskilt rätten att fritt kritisera religion vilket är ett brott i många länder. Blasfemidagen instiftades av organisationen Center for Inquiry 2009 som ett världsomspännande firande.

 

Det handlar alltså INTE om Världspastadagen, Kladdkakans dag eller Black Friday, nej, det här handlar om något oerhört viktigt, som jag får för mig att väldigt många människor tar för givet idag och aldrig riktigt funderar på.

Det är ingen tillfällighet att det är just 30/9 som den här dagen infaller. Det var nämligen den dagen, 2005, som danska Jyllands-Posten publicerade Muhammed-karikatyrerna. Man har all rätt i världen att tycka exakt vad man vill om dem också, men man får aldrig glömma att de hade, och har, all rätt i världen att publicera dem.

Vi har haft den här skiten med hädelselagar i Sverige också, men tack och lov så har vi till stora delar kastat av oss det religiösa oket, visste ni på tal om detta att August Strindberg 1884 åtalades för just blasfemi? I novellen Giftas 1 begick han det vedervärdiga brottet att beskriva vinet och oblaterna vid nattvarden som vanlig mat! Eller för att uttrycka det som det skrevs i åtalet, där det stod att han gjort sig skyldig till "hädelse mot Gud eller gäckeri av guds ord eller sakramenten". Förstår ni hur sjukt det här är? Det finns en liten förmildrande omständighet i att det, trots allt, hände för 136 år sedan.

1970 plockades alla störningar i yttrandefriheten gällande religion bort i Sverige. Det är något som i mina ögon ska hyllas och som mycket väl kan nämnas när man pratar om saker att vara stolt över i det här landet. Men precis som alla andra stora demokratiska landvinningar så måste de bevakas, försvaras, vårdas och man måste se till att man aldrig börjar tumma på dem.

Än har det inte hänt, men under den här hösten har det på allvar höjts röster för inskränkningar och stora kliv bakåt i grundlagen kring yttrandefriheten. Och här hoppas jag att både politikerna och folket står fasta som berggrunden.

I och med koranbränningarna i Sverige gick 15 muslimska församlingar i Stockholm gemensamt ut i ett upprop för att ändra svensk grundlag: “Vi vill inte att det ska vara lagligt i Sverige att bränna heliga skrifter som Koranen, Bibeln och de judiska skrifterna och att det samtidigt ska bli förbjudet att håna de olika religionerna”, säger en av imamerna bakom uppropet i DN den 14:e september.

Jag är för tolerans, rätten att tro på vilken gud man vill (som en privatsak) och rätten att INTE tro på någon gud alls. Men i den här frågan går det inte att rubba mig. Man kan tycka det är fruktansvärt att se koranen brinna, det får man tycka, men det är ändå lagligt och ska vara lagligt i Sverige. Så antingen sätter sig imamerna och diskuterar det här gång en till, kommer de fram till att ok, nu lever vi i Sverige, det är inget islamiskt land, här råder demokrati, då får vi leva med risken att bli kränkta. Annars får de se sig om efter ett annat land att leva i, kanske ett land där man hänger människor som på något sätt hädar gud?

Samtidigt som denna debatt pågår i Sverige rullar det en rättegång i Frankrike. Den riktar sig mot de 14 personerna som misstänks ha hjälpt bödlarna/bröderna Kouachi vid slakten mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo, mordet på en polis och belägringen av en kosherbutik i Paris 2015. Det är något jag ska be om att få återkomma till. Jag älskar den tidningen och menar att den gör ett oerhört viktigt jobb, särskilt i dagens samhällsklimat.

Så avfärda inte 30/9 som ännu en idiotisk hittepådag, det här är oerhört viktiga saker och om inte annat så kan ni ju fundera på alternativet till hur vi har det, det är inget trevligt...

 

 

 

 

Tips på lite fördjupning

Briljant brittisk dokumentär av Mo Naqvi på SVTPlay, "Död åt hädarna", hur hädelsefrågan fungerar i Pakistan:

https://www.svtplay.se/video/25664260/dod-at-hadarna

 

 

Lästips med två färska exempel från Kano-staten i Nigeria:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2020/09/30/11690096-man-domd-till-doden-for-att-ha-postat-hadisk-lat-i-en-whatsapp-grupp/

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2020/09/17/11688013-skandal-da-nigeria-domt-13-arig-pojke-till-10-ars-fangelse-for-hadelse/

Yahaya Sharif-Aminu står inför att bli hängd efter hans dom i Kano, Nigeria, som har stämplats som en "parodi på rättvisa" av Amnesty International samtidigt som många vill att han ska skonas

   

Yahaya Sharif-Aminu har dömts till döden i Kano, Nigeria. (Bild: change.org)

 

 

 

 

AV: David Burke, Daily Mirror, onsdag 30 september, 2020:

 

En 22-årig musiker har dömts til döden efter att han delat en förolämpande låt om profeten Muhammed i en WhatsApp-chat.

 

Yahaya Sharif-Aminu står inför att bli hängd efter att ha fått sin dom i Kano, Nigeria.

 

Upprördheten växte efter att låten delats brett tidigare i år och en arg folkmassa förstörde hans familjehem och tvingade hans pappa att fly.

 

Sharif-Aminus dom har beskrivits som en "parodi på rättvisa" och många har höjt rösten för att han ska skonas.

 

Advokater som jobbar för musikstudioassistenten sa till CNN att kommentaren fälldes under ett gräl postat i en WhatsApp-grupp.

 

 

Den förolämpande låten ska ha delats på WhatsApp (Bild: Getty Images)

 

 

Juridiska dokument säger att han anses skyldig till att ha gjort "ett hädiskt uttalande mot profeten Muhammed i en WhatsApp-grupp" - ett brott som kan bestraffas med döden enligt Kano-statens sharialagar och dess strafflag.

 

Sharif-Aminu erkände åtalet under sin rättegång - under vilken han tydligen inte hade någon advokat - men senare sa han att han begått ett misstag

 

Han greps i mars av Hisbah-polisen - en reiligiös polisstyrka som ser till att sharialagarna följs i staten.

 

Amnesty Internationals Nigeria-director Osai Ojigho sa: "Det finns allvarliga bekymmer gällande rättvisan i hans rättegång och åtalen emot honom baserade på hans WhatsApp-meddelanden.

 

 

Kano är en av 12 stater som praktiserar sharialagar i Nigeria. (Bild: REUTERS)

 

 

"Dessutom bryter påläggandet av dödsstraffet efter en orättvis rättegång mot rätten att leva."

 

En namninsamling för att myndigheterna ska riva upp domen har fått in fler än 80,000 namnunderskrifter.

 

Men statens guvernör, Abdullahi Umar Ganduje, har sagt att han kommer skriva på musikerns dödsdom så snart tidsramen för överklagandeprocessen har gått ut.

 

The Daily Post rapporterar att han sa följande vid ett möte: "Jag kan försäkra er om att så fort högsta domstolen bekräftar domen kommer jag skriva på den utan tvekan."

 

I ett uttalande sa FN:s experter på mänskliga rättigheter följande: "Vi är djupt bekymrade över bristen på vederbörlig process hittills i herr Sharif-Aminus fall, särskilt när det gäller rapporterna om att han har suttit isolerad och att han inte fick tillgång till någon advokat under den initiala rättegången, en rättegång som inte var öppen för allmänheten."

 

De tillade: "Artistiska uttryck av åsikter och vad man tror på, genom låtar eller annan media - inklusive sådana som anses förolämpa religiös känslighet - skyddas i enlighet med internationell rätt.

 

"Kriminaliseringen av dessa uttryck är olagliga. Musik är inget brott."

Bangkok Post, söndag 27/9, 2020:

   

Den misstänkte gärningsmannen är en 18-årig man född i Pakistan, identifierad som Hassan A.

 

 

 

 

PARIS - Franska utredare gick under söndagen igenom en video som uttrycker ansvar för köttyxattacken i Paris som var riktad mot den satiriska veckotidningen Charlie Hebdo då regeringen fördömde det som en aktion av "islamistisk terrorism".

 

 

Åtta personer sitter fortfarande gripna, inklusive den misstänkte gärningsmannen för fredagens attack som lämnade två personer allvarligt skadade utanför Charlie Hebdos forna lokaler i Paris.

 

 

Mannen är en 18-åring född i Pakistan vid namn Hasan A, detta enligt en källa nära utredningen.

 

 

Han har berättat för utredarna att han utförde attacken för att hämnas återpubliceringen av teckningarna föreställande profeten Muhammad av Charlie Hebdo, som var måltavla för en massaker i januari 2015 utförd av beväpnade islamistiska män.

 

 

Utredarna försöker nu bevisa äktheten i en video som de tror visar Hassan A när han annonserar att han skulle utföra attacken.

 

 

"Vi ser honom gråta, mässa. Han pekar i förväg på sin aktion genom att ta upp återpubliceringen av karikatyrerna," sa källan som bett om att inte bli namngiven.

 

 

"Det är ett sorts manifest, han annonserar att han kommer agera," förklarade källan och tillade: "Det är inget påstående om trohet till någon organisation."

 

 

Den misstänkte föddes i den pakistanska staden Mandi Bahauddin och även om han talar lite franska har han behövt en tolk under förhören, det berättade källan nära utredningen.

 

 

Han ska ha kommit till Frankrike för tre år sedan då han fortfarande var minderårig och har inte visat några tecken på radikalisering, trots att han en gång stoppats med en skruvmejsel på sig.

 

 

"I krig med islamistisk terrorism"

De två skadade personerna var anställda på det prisbelönta tv-produktionsbolaget Premieres Lignes, vars kontor ligger i samma byggnad som Charlie Hebdos gamla lokaler i de centrala delarna av huvudstaden.

 

 

Men man tror inte att de två personerna, vars liv inte är i fara, var specifika måltavlor.

 

 

Mannen trodde felaktigt att Charlie Hebdos lokaler fortfarande låg i den byggnaden och ville attackera journalister från tidningen, detta enligt hans uttalande till utredarna.

 

 

En person som greps släpptes samma kväll. Men i tillägg till den huvudmisstänkte sitter sju andra också gripna i detta nu.

 

 

Bland de gripna återfinns hans yngre bror och personer som bodde med honom på hans senast kända adress i norra Paris.

 

 

Attacken kom tre veckor in på rättegången i Paris mot misstänkta medhjälpare vid attackerna i januari 2015 mot Charlie Hebdo, en poliskvinna och en judisk matbutik som lämnade totalt 17 människor döda.

 

 

Blodbadet var inledningen på en våg av islamistiskt våld i Frankrike som hittills har dödat 258 människor.

 

 

Inrikesministern Gerald Darmanin erkände att myndigheterna kanske blivit självbelåtna gällande terrorrisken efter en relativt lugn period för högprofiliga attacker de senaste åren.

 

 

"Vi befinner oss i en extremt kritisk situation, vi är i krig mot islamistisk terrorism. Kanske lade vi, kollektivt, det bakom oss," sa han.

 

 

Darmanin sa att hotet fortfarande är på riktigt och noterade att 32 attacker omintetgjorts under de tre senaste åren. "Det är ungefär ett i månaden," sa han.

 

 

President Emmanuel Macrons centristiska regering har de senaste veckorna börjat använda en alltmer tuff retorik gällande inhemska säkerhetsproblem i vad analytiker ser som ett skifte högerut.

• En man och en kvinna skadades allvarligt med en köttyxa i Paris i fredags

 

• Attacken ägde rum nära platsen för terroraktionen mot Charlie Hebdo 2015

 

• Den huvudmisstänkte, känd under namnet Ali, trodde att tidningen fortfarande trycktes där 

 

• Terrorpolisen sköter fallet p g a platsen och för att attacken skedde samtidigt som rättegången gällande attentatet mot tidningen för fem år sedan 

 

• Inrikesministern Gerald Darmanin sa att det "helt klart var en islamistisk terroraktion" 

   

Den huvudmisstänkte för två attacker med en köttyxa i Paris (bilden) berättade för utredare att han utförde dådet i ilska över att karikatyrerna föreställande profeten Muhammad nyligen återpublicerats av den satiriska veckotidningen Charlie Hebdo.

 

 

 

 

AV: Peter Allen i Paris och Jack Newman och Joe Davies för MailOnline, 20:27 (svensk tid), lördag 26 september, 2020:

En person vid domstolen i Paris har sagt att sagt att den huvudmisstänkte i den dubbla yxattacken i Paris berättat för utredarna att han utförde attacken i ilska över karikatyrerna föreställande profeten Muhammad som nyligen återpublicerades av Charlie Hebdo.

Två personer skadades efter fredagens attack med en köttyxa utanför tidningens forna lokaler i östra Paris.

Antiterroristmyndigheter utreder det hela som en islamistisk extremistattack och sju personer har gripits, inklusive en huvudmisstänkt kände under namnet Ali, 18.

Charlie Hebdo förlorade 12 anställda i en al-Qaida-attack 2015 utförd av franskfödda extremister som hade kritiserat profetteckningarna.

Tidningen, som regelbundet driver med alla möjliga religiösa personer, återpublicerade karikatyrerna dagen innan rättegången för attackerna 2015 började tidigare den här månaden.

Det ledde till hot från militanta grupper och kritik från muslimer i flera länder.

Magasinets tillhåll är numera hemligt men tydligen trodde Ali att tidningens kontor fortfarande låg där han utförde attacken.

Då han frågades ut av utredare erkände han att han utfört attacken och sa att han siktat in sig på Charlie Hebdo p g a karikatyrerna, detta enligt en källa nära utredningen.

Ali greps för en månad sedan då han gick runt med en skruvmejsel, men han fanns inte med på polisens lista över islamistiskt radikaliserade personer, det berättade inrikesministern Gerald Darmanin.

Han sa att skruvmejseln var ett vapen, men förklarade inte varför.

"Men helt uppenbart är det en akt av islamistisk terrorism," sa herr Darmanin i en intervju med den franska tv-kanalen France 2.

"Självklart, det finns inte mycket tvekan. Det är ännu en blodig attack mot vårt land, mot journalister, mot det här samhället."

 

En misstänkt grips i Paris igår efter att två personer skadats i en attack i närheten av satirtidningen Charlie Hebdos forna lokaler. Fallet behandlas som möjlig terrorism.

 

 

Ett av offren behandlas efter attacken med en köttyxa nära Charlie Hebdos forna lokaler i Paris. Båda offren förväntas komma att överleva.

 

 

   

Köttyxan som användes i attacken lämnades på marken i Paris efter att två personer huggits ner med den.

 

Ali kom till Frankrike för tre år sedan som ensamt barn, tydligen från Pakistan, men franska myndigheter håller fortfarande på att verifiera hans identitet, sa ministern.

Sju andra greps också i svallvågorna av fredagens attack, inklusive en 33-årig algerier, men en person har släppts.

Fem av dem som polisen hämtat in greps i Paris-förorten Pantin i en bostad där man tror att Ali bott.

De två skadade personerna i fredagens attack var en kvinna och en man som jobbade på dokumentärproduktionsbolaget Premieres Lignes, när attacken skedde stod de på trottoaren utanför kontoret och rökte varsin cigarett.

Företagets medgrundare Luc Hermann berättade för nyhetskanalen France-Info att de fortfarande ligger på sjukhus men att deras tillstånd är "betryggande".

Premiärministern Jean Castex, som besökte Paris-polisens högkvarter under lördagen, lovade att intensifiera kampen mot terrorismen då han sa: "Republikens fiender kommer inte att vinna."

Inrikesministern erkände att det saknades säkerhetsinsatser på gatan där Charlie Hebdo en gång i tiden hade sitt högkvarter och beordrade specialskydd på alla "symboliska platser", han nämnde särskilt de judiska platserna i och med Jom kippur som firas nu i helgen.

En judisk matbutik blev terroristernas nästa måltavla efter Charlie Hebdo-massakern 2015 i vad myndigheterna sa var koordinerade attacker.

Dramatiska bilder visade Ali liggandes på marken iklädd en gul Manchester City-tröja och träningsoverallsbyxor.

Undercover-poliser, identifierade av deras orangea armband, stod över den misstänkte innan han fördes till en polisstation med hög säkerhetsnivå i den franska huvudstaden.

Terrorpolisen har tagit sig an fallet och franska åklagare misstänker ett extremistmotiv p g a platsen och tidpunkten för överfallen - nära Charlie Hebdos forna lokaler och samtidigt som rättegången för massakern 2015 hålls.

Fängslade mannen, som uppges vara 18 år och komma från Pakistan, kom till Frankrike utan sällskap för tre år sedan

   

Brandmän tar hand om ett av offren vid fredagens attack. Fotograf: Alain Jocard/AFP/Getty Images

 

 

 

 

AV: Kim Willsher i Paris, the Guardian, lördag 26 september, 2020:

 

 

Mannen som gripits efter knivattacken mot två personer utanför den satiriska tidningen Charlie Hebdos forna lokaler har berättat för polisen att han blev arg på deras publicering av teckningar som driver med profeten Muhammad, detta rapporterade fransk media igår.

 

 

Den misstänkte, som sägs vara en 18-åring född i Pakistan, ska ha anlänt till Frankrike för tre år sedan utan sin familj eller några släktingar

 

 

"Han var inte känd som radikaliserad," berättade Frankrikes inrikesminister, Gérard Darmanin, för tv-kanalen France 2 och tillade att mannen inte finns på landets säkerhetsvarningslista.

 

 

"Han kom till Frankrike för tre år sedan som ensam minderårig. Vi håller just nu på att verifiera hans ålder," tillade Darmanin. "Helt klart var det en terroraktion."

 

 

Antiterroristpolisen har inlett en undersökning gällande "mordförsök som en del av en terroristorganisation". Utredningen genomförs av Paris-polisen och den franska säkerhetstjänsten.

 

 

Attacken ägde rum i det 11.e arrondissementet i fredags, utanför Charlie Hebdos forna lokaler där de beväpnade terroristerna, bröderna Saïd och Chérif Kouachi, dödade 12 människor i januari 2015, som hämnd för att tidningen tryckt tecknade bilder på profeten.

 

 

En man med en stor kniv i handen skar en 28-årig kvinna i ansiktet innan han skadade en 32-årig man i ansiktet och på halsen. Offren stod på gatan och rökte när det inträffade och fördes till sjukhus med vad polisen beskrev som allvarliga men inte livshotande skador.

 

 

Den misstänkte greps ungefär en timme senare utanför Parisoperan vid Bastiljen. Foton läckta till fransk media visar en man i gråa träningsbyxor, en självlysande gul tröja och röda tennisskor som blir handbojad av polisen. En andra man som greps nära brottsplatsen släpptes senare. Polisen sa att de tagit in sex andra män, i åldern 24 till 37, som befann sig i den huvudmisstänktes "omgivning" på förhör.

 

 

Le Parisien rapporterade att den misstänkte gärningsmannen bor i Pantin, i den norra Paris-förorten Seine-Saint-Denis. Tiningen sa också att myndigheterna inte var säkra på åldern i hans id-papper, som säger att han föddes 2002. Polisen tror han är äldre men en domare avslog deras förfrågan om att få göra ett test för att fastslå hans ålder.

 

 

Rättegången mot de 14 personer som misstänks ha hjälpt bröderna Kouachi utföra attackerna mot Charlie Hebdo och kosherbutiken Hypercacher och mordet på en poliskvinna 2015 förväntas fortsätta t o m november.