Ett förändrat Manchester...

I somras (8/6) lyssnade jag på P4 då Lotta Bromé befann sig i Manchester för att bevaka valet och prata om terrordådet vid Ariana Grande-konserten i staden den 22:a maj. Då pratade hon bl. a med Eamonn O'Neal från BBC Manchester, som sade följande:

 

"Den här staden är byggd på en stark motståndskraft, den här staden har byggts i svallvågorna av de väldigt dåliga förhållandena Manchester-folket levde i, slummen från den industriella revolutionen. Rakt över torget där vi sitter är platsen där Karl Marx och Friedrich Engels först träffades och började formulera det Kommunistiska manifestet. Det här [terrordådet] är bara en möjlighet för Manchester att återuppbygga sig och göra sig bättre, vilket vi har gjort genom århundradena. Vi gjorde det 1996 efter IRA-bombningen i Manchester och vi kommer att göra det nu."

 

Sedan gick Lotta vidare och spelade låten Liar, liar med Captain SKA:

Den var så anti Theresa May att den faktiskt inte fick spelas på BBC under valrörelsen.

Den här historian som Eamonn pratar om är något som många Mancuninas är väldigt stolta över. Det var i den här staden i nordvästra England som Emmeline Pankhurst 1865 bildade den första föreningen för kvinnlig rösträtt. Precis som O'Neal säger så var det även här som Marx och Engels började skissa på det episka manifestet. Dessutom spenderade Engels två år i staden för att göra research till sin bok Die Lage der arbeitenden Klasse in England (Den arbetande klassens läge i England), som släpptes 1845 och i vilken Engels beskriver situationen för de engelska industriarbetarna, främst i den engelska industrikapitalismens centrum, Manchester. Från och med den 15:e juli i år står det dessutom en staty, ditforslad från Ukraina, som föreställer den tyske giganten, på Tony Wilson Place i Manchester.

   

 

Vidare så är väldigt många i staden stolta över bomullsarbetarna på stadens alla otaliga spinnerier som vägrade att ta emot bomullen från USA:s sydstater på 1800-talet. Detta i solidaritet med slavarna som plockade det vita luddet under så fruktansvärda förhållanden. Detta medan städer som Liverpool och Bristol, med sina viktiga hamnar, var med och berikade sig på den vedervärdiga slavhandeln. Det var även i Manchester som Peterloo-massakern ägde rum 1819.

Som ni märker och säkert redan vet så är Manchesters historia full av uppror mot orättvisor och det finns även en härlig kampanda och öppenhet som gör staden tilltalande. Eller åtminstone gjorde, ska vi kanske säga. För idag känns Manchester alltmer som vilken utspädd mellanstor europeisk stad som helst. Man river historiska gamla byggnader och pubar och ersätter det med glas- och stålbyggnader utan själ. I arbetet med detta är tyvärr både Gary Neville och Ryan Giggs prominenta spelare. Det är bl. a Gary Nevilles affärskontakter i Asien som fått flera kinesiska miljardärer att börja investera i staden. Men den förmodligen största skammen är såklart att stadens ledning så villigt dragit ner byxorna och fläkt upp sig för de arabiska miljarderna från fascisterna från Förenade Arabemiraten  . Detta i och med Manchester Citys ägare som, av någon konstig anledning, tagits emot med öppna armar i staden. Joda, jag förstår också att det handlar om pengar. Och då vet vi att småsaker som slaveri, diktatur, religiös galenskap och andra petitesser väger väldigt lätt.

I de historiska sammanhangen gällande staden ska man heller inte förglömma FC United of Manchester, som i allra högsta grad var ett bevis på stadens revolutionära ådra. Tyvärr så ruttnade klubben inifrån och blev allt det som vi en gång i tiden kämpade emot. Men jag måste också säga att genom hårt arbete och bra beslut så är klubben nu på rätt väg igen, och det är väldigt uppmuntrande, tyvärr kan jag inte säga samma sak om staden...

 

 

Allt är inte en dans på rosor mellan Mourinho och SuperTed och det surras en del om Pogba...

Då resultaten inte trillat in lika smidigt som under säsongsinledningen för United så har det börjat surrats en del i media, inte minst om Mourinho. Att han skulle stanna här resten av sin karriär är det väl få som har trott. Men tidigt i somras pratade han om att han önskade att få bli kvar här riktigt länge o.s.v Nu är det lite annat ljud i skällan, men hans plötsliga hyllningar till Paris avfärdas som förhandlingstaktik då han vill ha in mer kulor för sitt jobb i United och även förlänga. För enligt de alla flesta som vet något bland de engelska murvlarna så trivs han i United. Men hans förhållande med överollonet Ed Woodward är väl inte helt smärtfritt och jag tänkte här under ta mig en liten titt på vad det är som gjort att Mourinho verkat så grinig på sistone.

I tisdags dök den här artikeln upp på BBC:s hemsida:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/11/11/11492697-manchester-united-jose-mourinho-kommer-bli-tillsagd-att-han-maste-salja-innan-han-kan-kopa-i-januari/

Då finns det säkert en del nötter där ute som frågar efter citat från någon United-kostym. Men då skulle jag ställa upp det hela enligt följande:

1) Man har inte rätt att förvänta sig ett citat i en artikel som man "briefats" om.

2) Simon Stone är i allmänhet ganska bra och någon som Uniteds kostymer alltid pratat med.

3) Men, för de som läser Red Issue, så är det här gamla nyheter. De har nämligen en gubbe där som har järnkoll på saker och ting och redan i juli i år skrev han om att Mourinho måste sälja för att få köpa och nyligen upprepade han det hela enligt följande:

 

I somras fylldes endast tre av de fyra tomma platserna, två ganska sent och av dessa tre var åtminstone en inte spelaren han verkligen ville ha.

 

Han underrättades sedan om att vi nu befann oss i ett sälj-för-att-köpa-läge.

 

 

Enligt **** (hans suveräna källa i Lissabon) var Mourinho redan arg på hur sommaren hade gått och den ilskan har ökat av informationen om att budgetbegränsningar nu är införda.

 

Kanske begick han misstaget att tro på det här skitsnacket om Världens Största Klubb, och missförstod hypen kring omsättningssiffrorna; därmed förväntade han sig att kunna peka på vilken spelare som helst i världen, i princip, och säga "Jag vill ha honom" - med en förväntan att det skulle vara troligare att det blev så, än inte, för att Det Här Är United.

För att vara rättvis mot SuperTed så fixade han Pogba, men inte Griezmann eller Morata, sanktionerade inte köpet av Perišić och lämnade därmed Mourinho en spelare kort i augusti - och sedan informerade han portugisen om att nu gällde det att sälja innan han kunde köpa nytt.

Mourinho hade informerat flera spelare om att de kunde gå i somras och många säger att han ville sälja både Dum och Dummare (Jones och Smalling, i vilken ordning du själv önskar), men han litar inte på att SuperTed klarar av att ersätta de med tillräckligt bra spelare. Så där sitter Mourinho fast och behöll hellre medelmåttiga/inte tillräckligt bra spelare istället för att riskera att Eddy ersätter de med sämre spelare, eller inte alls. Dessutom menar många att Pep minsann kunde röja upp i City och göra sig av med en hel del skit, medan United behöll en hel del av sin skit. Men det beror delvis på att City inte har några problem med att göra stora förluster när de säljer/släpper spelare, så jobbar inte United.

Så på det hela taget kan man förstå varför han kanske känner sig blåst (och då lämnar vi huruvida det är objektivt rättfärdigat eller inte åt sidan).

Så om den här säsongen skulle börja barka åt fel håll kan det hela resultera i en korkad kukvevartävling mellan Eddy och José där de krossar varandra. Varken Moyes eller Van Gaalen vågade på allvar utmana SuperTed, det kommer inte Mourinho att ha några problem med, om allt ställs på sin spets. Förhoppningsvis går det inte så långt, men det har onekligen börjat tisslats och tasslats en del, även om Pogba och hans frånvaro.

För inte så länge sedan skrev den seriöse och initierade PB på Twitter att "Om Pogba återhämtar sig från en skada i baksidan av låret då är jag Stålmannen."

Och tydligen viskas det bland journalisterna om att Mourinho är irriterad på att han inte vann kampen om vem som skulle behandla Pogba. Doktorn tog fransmannens sida, som enligt regelverket har rätt att behandlas av vem han vill. Dessutom är det flera, vilket PB hintade om, som menar att Pogba är återställd efter sin skada sedan en tid tillbaka och att det inte är anledningen till att han är borta.

Ni kan läsa lite mer om surret kring Pogba längre ner i dagens inlägg.

 

Asens möte New York

För några veckor sedan fick jag en artikel skickad till mig av en kompis på Facebook, i artikeln fanns en bild som gjorde att alla "ruggiga" Halloween-bilder och klipp från nya Saw-filmen som jag sett framstod som mysiga små julkort. På bilden ser man Ed Woodward, Avi och Joel Glazer, Ivan Gazidis och John W. Henry på en restaurang i New York. Daily Mail berättar mer:

http://beansontoast.bloggplatsen.se/2017/11/03/11490479-avslojat-kvallen-da-arsenals-liverpools-och-manchester-uniteds-chefer-traffades-i-new-york/

 

Som de parasitära as de är så anser de att klubbarna utanför topp-6, eller i det här fallet tre av dem, får alldeles för mycket pengar och menar att de själva borde få mer, mer, mer, mer. Glazer-familjen har länge jobbat för att få till detta och sneglar med viss styvhet i brallan på tanken att bryta loss topplagen från de europeiska storligorna och bilda en egen, än mer pengastinn, fotbollsliga och därmed, en gång för alla, ta död på även de sista spillrorna av fotbollssporten som vi känner den.

Efter att ha tagit in den här bilden och mentalt bearbetat den kan man ju fundera på vilka av dessa gnidna gamar som tog notan. Var det våra sexuellt snedvridna galonbyxor till ägare så vet vi i alla fall att maten betalades, med andra människors pengar. Det här är ändå vildsvinen som tog över United med aggressiva belåningar och sedan lät fotbollsinstitutionen Manchester United ta alla risker. Familjemedlemmar i denna dysfunktionella sammansättning har även stämt varandra i deras interna strider gällande ett familjearv. Förstår inte hur några högljudda kommunister kan motsätta sig dessa änglar som Uniteds ägare.

 

 

Chelsea (b)

Redan när lagen släpptes plockade jag ihop ett nöd-kit (se bilden här under) och intog min panikstation, detta då jag såg Dum och Dummare starta tillsammans i vår backlinje. Och jo da, de både krattade, lämnade vägen fri och rullade ut röda mattan åt Morata så han kunde avgöra matchen med en skickligt inprickad nick, utan att behöva möta minsta lilla motstånd!

 

Tycker annars att vi inledde bra och t.o.m de korkade ABU:arna hade vett om att vara tysta då de inte kunde skrika om Mourinhos "parkerade buss", som de så gärna gör när tillfälle ges.

På tal om släppt startelva så var det synd att Mchitarjan inte kunde spela mot Chelsea, för det här kändes som hans typ av match med allt utrymme som fanns där framme för fina löpningar in i boxen och luriga passningar. Skämt åsido, jag börjar bli orolig för den lille armeniern med den stora mulen. Dessutom börjar tålamodet tryta. Jag blev väldigt glad när han inledde säsongen så bra och hoppades att han nu skulle bli spelaren han var i Dortmund för oss. Kreatören som både kan göra mål, men framförallt spela fram till dem. Men ungefär samtidigt som Pogba försvann så gjorde Mchitarjan samma sak. Men då är ju fransmannen skadad, det är inte armeniern. Att vi som lag saknar Pogba är enormt tydligt, men man ska inte vara så beroende av en enda spelare, inte i en klubb som United. Men det står ju alldeles tydligt att ingen klarar av att länka ihop mittfältet med anfallet som den långe fransmannen, och jag hoppas verkligen att han är tillbaka snart och att han inte behöver alltför lång tid att återhämta sig. Samtidigt hoppas jag att Michi kan vakna till då också, för i Pogbas frånvaro har han varit ett fegt skithus i de stora matcherna som ser ut att behöva en riktig Roy Keane-spark på kulorna för att inse allvaret och kraven som kommer när man drar på sig Uniteds tröja!

Kontrasten mellan hur mycket Hazard ville ha bollen och hur mycket Mchitarjan gömde sig från den var direkt pinsam! Jag trodde helt genuint att jag inte skulle behöva se en större krake i en United-tröja än Di María... sen kom Depay, men just nu bleknar båda vid en jämförelse med Mchitarjan och det är tamejfan hög tid att han gör något åt det!

Efter den fina starten på matchen på Stamford Bridge kändes tyvärr deras mål oundvikligt, men sättet det gick till på, herregud. Vi spelar med TRE mittbackar och ändå lämnas deras centerforward helt ensam i boxen, jag saknar ord att ens försöka beskriva det med.

Mourinhos ord om det (1-0 målet) fungerar heller inte direkt som förmildrande omständigheter för Humle och Dumle där bak:

 

"Ja [målet var en besvikelse], särskilt eftersom vi pratade under förberedelserna till matchen och vi pratade igen i halvtid. Vi visste om inläggen från mittpositionerna, inläggen från insidan, inte inlägg från kortlinjen och vi vet om rörelsen på anfallarna, ibland framför försvararna, ibland bakom, så det var exakt vad vi pratade [om] i omklädningsrummet. Det första laget som nätar i de här matcherna vinner normalt sett. Vi släppte in ett mål i en situation där vi borde ha kontroll."

Sen måste jag bara resa något som har gnagt i mig länge nu, varför är vi konsekvent så jävla värdelösa på hörnor? Det spelar ingen roll vem som tar dem eller vem managern är, år efter jävla år är de bara ett slöseri med tid och ansträngning. Vi har många storväxta spelare och borde för i helvete kunna vara ett stort hot på fasta situationer. Tränar vi ens på det? Drömmer fortfarande mardrömmar om då Phil Jones klev upp och tog våra hörnor, men faktum är att de inte var mycket sämre än skiten vi presterar i match efter match efter match.

 

 

Lite mer om Pogba

Ja, vi saknar honom och ja, jag hoppas han är spelklar så snart som möjligt, helst redan nästa lördag mot skatorna. Inte minst så han får lite tid på sig att komma upp i tempo inför derbyt den 10:e december.

Men det florerar en del lösa rykten om Pogba och detta från seriösa källor. Tidigare i veckan twittrade t. ex den läsvärde journalisten PB följande: "Om Pogba återhämtar sig från en skada i baksidan av låret då är jag Stålmannen."

 

Vidare så rapporterade the Sun den 8:e oktober i år att Pogbas dam använder kokain, det finns ingenting om att Paul själv skulle sniffa eller ta olagliga substanser, men det tisslas och tasslas i området kring fransmannen. Dessutom sägs det att Mourinho inte är helt nöjd med att han drog till USA för att rehabiliteringsträna och att han gjorde det med sina egna läkare. Vi får väl se, bäst vore ju om han bara kom tillbaka snart, plockade upp batongen och fortsatte på den inslagna vägen från säsongsstarten och bara fick tyst på allt snack.

 

 

Bilić sparkad, Moyes in och West Ham och Chicharito jublar!

 

 

Så hände det då, Slaven Bilić fick lämna West Ham och ersättare blev herr David Moyes. Jag skrev tidigare här om min magkänsla om att Moyes skulle ta över jobbet som manager för Skottland efter Gordon Strachan. Så blev det inte, men efter all mediatid han fixade för att klargöra sin ambition att komma tillbaka till fotbollen igen så har han nu fått sin vilja igenom.

Men väldigt många West Ham-fans har redan uttryckt sitt motstånd mot den här anställningen och det sägs att klubbens ledning är lite omskakad av den explosiva och genomgående negativa reaktionen från fansen. Det är väl bara skotten som nästan kan vara på väg att få sparken innan han varit manager för sin nya klubb i en enda match än.

Jag förstår att det handlar om ekonomi och inte så mycket annat. Han betalas jordnötter för han vet att ingen annan skulle ta i honom med tång och det finns såklart ingen signing fee att betala ut. Han är helt enkelt det billigaste valet och de får en desperat manager, som det här kanske är sista chansen för, med något slags PL-facit (även om det är länge sedan nu).

Allt de vill är att undvika nedflyttning, det är det hela. Men hur de föreställer sig att det kukhuvudet ska vända på en trupp full av talangslösare, idioter och lönetjuvar, med en fientligt inställd publik som ville ha bort honom redan innan han dök upp, det övergår mitt förstånd. Men det har säkert Dildobröderna något bra svar på.

Läste även en story om att när Moyes var i United fanns det en engelskalärare i staden som undervisade Javier Hernández föräldrar och hon lärde känna de ganska bra. Hatet de närde mot Moyes var väldigt tydligt och inga försök att dölja det gjordes. De sade dessutom att Ärtan ville bort från klubben p.g.a honom, så man undrar ju hur mexikanen känner nu, inför deras återförening i London.

Han [Moyes] misslyckades helt i United och åldrades och såg konstant livrädd ut i sin roll som manager hos oss. När man, som manager för United, pratar om att försöka få ett resultat mot Newcastle, med rädsla i rösten, då vet man att man är ute på riktigt, riktigt tunn is. Sen misslyckades han i Real Sociedad och i Sunderland. Nu har West Ham flyttat till en ny arena och öppet pratat om att flytta vidare till "nästa nivå". Sedan går de ut och anställer David Moyes. Det ska onekligen bli intressant att följa den här skitstormen. Och nog skulle en gammal cynisk socialist som er käre bloggförfattare jubla åt att få se Tory-häxan Karren Brady gråta sina borgerliga tårar när/om Stackars Dave drar ner ännu en klubb i the Championship!

 

Hemmafostrade spelare i matchtruppen sedan 1937

Måndagen den 30:e oktober firade Manchester United en 80-årsdag! Klubben har nämligen haft minst en akademispelare med i varenda matchtrupp sedan den 30:e oktober 1937! Det är smått sanslösa 3,883 raka matcher.

 

 

För att sätta in det i sin rätta kontext så ligger Everton tvåa på den listan, med lite fler än 1,000 raka matcher under en period på 21 år. För ytterligare jämförelser fanns det sex lag under den sista helgen i augusti den här säsongen som inte hade en enda ungdomsprodukt i sin matchtrupp (Manchester City, Stoke, Swansea, Burnley, Bournemouth och Watford). City, som vissa menar har gått om United när det gäller att plocka fram egna ungdomar, hade ingen akademispelare i deras trupp förra helgen, med andra ord: United 3,885 (har spelat två matcher till sedan dess) - City 0.

United är en klubb som rivaliserande fans sedan länge har anklagat för att "köpa framgång". Man kan inte komma undan det faktum att United genererar mer pengar än någon annan klubb i landet och, under vissa säsonger, i hela världen, så därför är det inte konstigt att de spenderar de pengarna på att förbättra truppen (jämfört med City, vars ägare kastar sina blodiga och smutsiga pengar över klubben). Men det borde ändå uppmärksammas mer att United alltid haft plats för sina egna spelare i seniorlaget.

Och med tanke på att det i seniortruppen idag finns sex spelare med sina rötter i vår akademi så är det inte omöjligt att rekordet fortsätter leva vidare, även efter den här säsongen. De jag pratar om är Marcus Rashford, Jesse Lingard, Scott McTominay, Joel Pereira, Axel Tuanzebe och Paul Pogba. Sen är det såklart inte omöjligt att någon mer ungtupp får chansen under säsongens gång.

 

Vallmoblomman...

Det är nu den där tiden på året då vallmoblomman ska pryda allt på två ben i Storbriannien. James McClean vägrar bära den p.g.a engelska soldaters framfart på Irland, som drabbade hans släkt och det skapar varje år upprorskänslor i den engelska tabloidvärlden. Dagen för det hela heter Armistice Day (Stilleståndsdagen) och högtidighålls den 11:e november (idag) varje år till minne av undertecknandet av stilleståndsavtalet 1918 mellan de stridande parterna i första världskriget. Krigshandlingarna på västfronten upphörde klockan 11 den 11 november 1918 - ”den elfte timmen på den elfte dagen i den elfte månaden”. Dagen högtidighålls i Storbritannien och Samväldet, i USA och i en del europeiska länder. Den firades första gången den 11 november 1919 och efter andra världskriget ändrades minnesdagens namn till Remembrance Day (Hågkomstens dag) och blev en minnesdag över stupade i båda världskrigen. När den 11 november infaller på en vardag flyttas Hågkomstens dag till närmaste söndag.

I Storbritannien är det vanligt att bära en pappersvallmo och klockan elva brukar det hållas två tysta minuter. Bruket av vallmoblomman kallas Poppy appeal. Vallmons betydelse kommer från den kanadensiske läkaren John McCraes dikt "På Flanderns fält" (In Flanders Fields). Vallmoemblemet valdes därför att vallmon blommade på flera av slagfälten i Flandern under första världskriget och dess röda färg symboliserar blodsutgjutelsen under det fruktansvärda skyttegravskriget.

Nu vet ni historien bakom det hela och i matchen mellan Chelsea och United i söndags bar båda lagen blomman på sina matchtröjor, som ni kan se på bilden här under:

   

 

 

Det händer ofta att det spelas landslagsfotboll den helgen (som i år) och förut körde man det bara helgen innan Hågkomstens dag, men nu krämar man ur det ordentligt och ser till att alla lag får en hemma- och en bortamatch där det uppmärksammas.

När det var Leicesters tur att uppmärksamma det hela (i oktober!) tyckte en supporter att det var läge att köra den här utstyrseln på matchen:

   

 

Jag menar inget säger ju högtidlig värdighet lika bra som att gå på en fotbollsmatch klädd som Honungsmonstrets mormor.

Och under den tysta minuten i Yeovil tyckte de det bidrog till hedrandet av de döda att plocka in den här anomalin. Undrar vad de som verkligen går igång på det här med vallmobärandet tyckte om det hela, för den där skithögen står ju faktiskt där och ler, och bär dessutom ingen vallmoblomma.

 

Här följer ännu ett exempel på hur man med värdighet kan minns de som dött på olika slagfält:

   

 

 

 

Anledningen till att jag raljerar om detta är att den här grejen har förvandlats till att hedra alla som stridit för England och krafter som påminner om Sd och NMR (jag vet Sverigevänner, det är inte samma sak, men ni plockar näring ur samma skithög) i England utnyttjar också det här för att visa sin nationalism (och exkludera andra). För även om historieböckerna framställer England som Europas ledstjärna, ängel och humanitära förebild, så skaver den bilden "lite" när man tittar på fakta. Detta blandat med den inte helt klockrena besattheten av att få visa upp sin sorg offentligt, så mycket det bara går. Det har länge varit nationalsport på Merseyside, men det sprider sig, med oroande fart. Vad hände med att lite försynt och respektfullt bara hedra minnet av de döda? Nu ska det ut på sociala medier, upp på billboards och den som kan gråta mest offentligt vinner. För mig blir det oerhört kladdigt och börjar mer handla om att visa upp sig själv än att faktiskt minnas den/de som hedras. Men det är klart, vi lever i en tidsålder där man just ska visa upp sig själv och allt ska handla om mig, mig, mig, så varför skulle det inte gälla när man hedrar de döda också?

 

 

Paddy Evra

 

Ni har garanterat alla läst om Paddy Evras framfart bland Marseilles fans. Under uppvärmningen inför bortamatchen i Europa League mot Vitória de Guimarães riktade han en spark mot en supporters huvud och nu har konsekvenserna för 36-åringen kommit.

Jag var på plats på det bittra, blå rymdskeppet i januari 2006 när Paddy debuterade för de Röda och jag undrade vad i helvete det var vi hade köpt. Mycket riktigt blev han utbytt redan i pausen. Men sedan växte han och blev en riktigt bra spelare för oss. Han var väldigt vass i offensiven, inte alltid helt briljant i defensiven, men då hade vi en totalt sett ganska hyfsad backlinje, som ofta kompenserade för hans brister hemåt. Han tog även till sig klubben och dess historia på ett sätt som inte är så vanligt när det gäller utländska spelare som kommer till Manchester. Tycker även att han hanterade fallet mot råttnyllet Suárez på ett alldeles strålande sätt. Efter domen mot denna pungsäck buades Evra konstant ut på Anfield, varför då? Han var ett offer för rasism. Fräscht. Så nog kändes det underbart när den störda uruguayen kom tillbaka till OT, inte tog fransmannen i hand innan matchen och sedan var med och förlorade mot United. Man kan ju nästan känna hur nöjd Paddy var efter den matchen då han gick och applåderade Stretford End och råkade stöta emot scousernas överstegris.

Men sen måste jag säga att jag har tröttnat lite på Evra och hans clownuppvisningar på sociala medier. Faktum är att hans form för OM har varit något av ett nationellt skämt i Frankrike hela säsongen. Och det hjälper ju såklart inte när man ser honom röva runt i onlineklipp; precis på samma sätt som Rio brukade reta upp oss med sina olika tricks när han var skitdålig och sen när han var avstängd. Man skämtar t.o.m om Evra i seriösa nyhetssändningar i Frankrike. Samt att många där nere fortfarande skyller på honom gällande debaclet 2010.

Tidigare skrev jag om att konsekvenserna för Evras agerande i Europa League nu kommit ifatt honom. Först annonserade Uefa att han stängs av i alla europeiska klubbmatcher i sju månader (t.o.m. juni 2018). Han har även fått böter på €10,000 (104,193 kr) och igår (fredag 10/11) annonserade hans klubb, Olympique de Marseille, att de har avslutat hans kontrakt med omedelbar verkan.

Det känns ganska logiskt, för han var heller ingen hjälte bland Marseilles ganska hårdkokta fans. I matchen efter hans spark höll de upp en banner med texten: "Du trodde du stod över institutionen OM och deras supportrar. Vi vill inte längre att du bär våra färger. Evra f*** off."

 

 

Och en annan sade:

"Kärlek till tröjan, respekt för supportrarna, professionalism, är det för mycket att be om?"

 

Daily Mail från den 6:e november rapporterar mer:

 

Marseilles fans lät sina känslor för Patrice Evra offentliggöras under deras Ligue 1-match mot Caen - de vill få bort honom från klubben.

 

 

Marseille stängde av Evra efter hans våldsamma uppträdande mot supportrarna innan torsdagens Europa League-match mot Vitoria Guimaraes. Evra var involverad i ett upphettat utbyte med sina egna fans som ledde till en kung-fu-spark över reklamsargen på D. Alfonso Henriques-stadion.

 

 

Supportrarna på Stade Velodrome kom med sitt eget uttalande då deras lag välkomnade Caen, där flera sektioner av arenan höll upp hemmagjorda banners.

 

 

En sade: "Du trodde du stod över institutionen OM och deras supportrar. Vi vill inte längre att du bär våra färger. Evra f*** off." Och en annan sade: "Kärlek till tröjan, respekt för supportrarna, professionalism, är det för mycket att be om?"

 

 

I fredags sade Ligue 1-klubben att de ska intervjua Evra innan de bestämmer ytterligare bestraffningar, men han har redan nu plockats bort från uttagning till spel.

Oavsett vad han väljer att göra i framtiden så kommer han åtminstone ha mycket tid över till sina irriterande videos från och med nu...

AV: Simon Stone, BBC Sport, tisdag 7 november, 2017:

   

Manchester United har tagit en poäng på deras tre senaste bortamatcher i Premier League efter söndagens 1-0 förlust borta mot Chelsea.

(BBC SS)

 

 

 

Manchester United-bossen Jose Mourinho kommer bli tillsagd att han måste göra sig av med spelare om han vill addera nya till sin trupp i januari.

 

Old Trafford-ledningen vill kontrollera kostnaderna innan de sanktionerar fler utlägg på nyförvärv.

 

Mourinho har spenderat £285m (3,35 miljarder kr) på transferavgifterna för sex stora nyförvärv under hans två år i klubben.

 

Uniteds senaste finansresultat, som släpptes i september, visade att deras lönenota hade stigit med 13,5% till 263,5m (3,1 miljarder kr).

 

Försvararen Luke Shaw, som kostade United £27m (317,6m kr) 2014 har ännu inte startat den här säsongen, är den mest troliga spelaren att få lämna klubben.

 

22-åringen har endast startat fyra Premier League-matcher de senaste 12 månaderna p.g.a en kombination av skador och dålig form.

 

Framtiden för Marouane Fellaini är också osäker. Den belgiske mittfältarens kontrakt går ut i sommar och han blir fri att förhandla med utländska klubbar i januari.

 

Sexton medlemmar av förstalagstruppen har lämnat sedan Mourinho tog över i maj 2016, men endast £16m (188,2m kr) försäljningen av Memphis Depay och £22m (258,8m kr) flytten för Morgan Schneiderlin generade några signifikativa inkomster, medan Wayne Rooney och Bastian Schweinsteiger, båda med höga löner, också lämnat.

 

Söndagens Premier League-förlust borta mot Chelsea lämnade United åtta poäng bakom ledarna Manchester City.