I en sällsynt exklusiv intervju berättar José Mourinho för Oliver Kay varför Manchester United gjorde rätt på transfermarknaden och varför han måste vinna pokaler för att vara lycklig

   

Mourinhos påstående om att han skulle vilja stanna längre i United än vad han har gjort i någon av hans tidigare klubbar har mötts av skepsis - orättvist, anser han.

TIMES FOTOGRAF MARC ASPLAND

 

 

 

 

AV: Oliver Kay, The Times, onsdag 6 september, 2017:

 

 

På en antik soffa högst upp i en svepande trappa i Carlton House Terrace i Londons mest aristokratiska område, ser José Mourinho nästan lika kunglig ut som hans omgivning. Manchester United är de tidiga frontlöparna i Premier League och allt verkar, för en gångs skull, lugnt i hans kungadöme. För lugnt, menar han med ett djävulslikt leende. "Jag gillar inte när havet är platt," säger han, och en liten stund senare upprepar han det för säkerhets skull.

 

 

Mourinho anser att det kan finnas en sådan sak som för mycket lugn. "Jag gillar att lägga press på mig själv," säger han. "Jag gillar att ta klockan och ställa fram den. För tillfället är den 14:30. Om jag måste vara någonstans kl 15:00, säger jag till mig själv att den är 14:50. Det är mitt jobb, också, jag har gjort det. Jag accelererar tidpunkterna. Jag tycker alltid att lite press är bra. Jag gillar inte när havet är platt. Jag gillar inte, t. ex, som nu, att folk pratar om mitt lag på sättet de pratar på. Jag tycker det är väldigt mycket för tidigt. Jag gillar det inte. Jag föredrar det tvärtom. Lägg lite press på det. Tidpunkter är ett bra sätt att sätta press på mig själv."

 

 

Det finns en anledning till de här referenserna till urmakarkonst. Mourinho har gått med på den här sällsynta intervjun delvis för att promota sin långsiktiga kommersiella relation med klocktillverkaren Hublot, som har valt denna lämpligt överdådiga plats för deras senaste fotografering.

 

 

Mourinho är inte bara under press att vinna, han ska vinna med stil också. MARC ASPLAND/THE TIMES

 

 

 

 

Så mycket av Mourinhos story känns verkligen som en tävling mot tiden. Så mycket prat inom fotbollen handlar nuförtiden om långsiktiga filosofier, om femårsplaner, men Mourinhos inställning, kanske mer än någon annans, kretsar kring de 90 minuterna, varje match är en byggnadssten i hans säsongs arbete, varje säsong är inget mindre än en tävling om att vinna så många pokaler som möjligt.

 

 

Mourinho har sedan länge karaktäriserats som kortsiktig. Han får resultat, han vinner pokaler - i Porto, i Chelsea, Inter Milan, i Real Madrid, i Chelsea (igen) och nu i United - och han flyttar vidare. Ibland (i Porto, i Inter) har han lämnat efter sanslösa toppar. Vid andra tillfällen, kanske allra tydligast när en framgångsrik ligatitel i Chelsea följdes av en alarmerande noskrasch hösten efter, har han lämnat mitt i en bitterhet och vild oordning. Hans påstående om att följa i sir Alex Fergusons fotspår, att stanna längre i United än han gjort i någon av hans tidigare klubbar, har tagits emot med skepsis - orättvist, anser han.

 

 

"Om folk säger det för att jag vinner och lämnar, måste jag acceptera det för under en viss period av min karriär gjorde jag det," säger han. "När jag vinner Champions League i Porto, i Inter, försvinner jag. Jag lämnade Real Madrid när klubben ville att jag skulle stanna. Det enda stället jag sparkades på var i Chelsea, men alltid efter att ha vunnit titeln.

 

 

"Om folk säger det för att jag flyttar från klubb till klubb, har de rätt, men jag tycker inte att jag är [kortsiktig]. Jag förbereder klubbar för framgång. Jag tycker att jag förbereder klubbar på ett sätt så att, när jag lämnar klubben, så anländer den nya managern i en toppklubb. Och det är inte kortsiktigt även om du lämnar. Om du är i en klubb i ett eller två år - eller vilket jobb som helst - om du lämnar en struktur för att vara ännu mer framgångsrik utan dig än med dig, då är det inte kortsiktigt. Det är långsiktigt. Det är långsiktigt."

 

 

Pratar han om Real Madrid, som har vunnit tre Champions League-pokaler på fyra säsonger sedan hans uttåg? "Det gör jag, det gör jag," säger han, "som ett exempel. Kortsiktigt kan vara killen som är i en klubb 20 år eller 15 år eller tio år och lämnar klubben i tillstånd för..."

 

 

Mourinho tror att Lukaku hade varit dyrare om han hade skrivit på senare.

OLI SCARFF/AFP/GETTY IMAGES

 

 

 

Han avbryter. "Vad är motsatsen till framgång?" frågar han. Misslyckande. "Precis, misslyckande," säger han, och yttrar ordet som om det lämnar en sur smak på hans läppar. "En som lämnar klubben i tillstånd för misslyckande. Det är en kortsiktig manager. Man kan vara där tio eller 20 år och när man lämnar klubben, är den redo för misslyckande."

 

 

Det här är väldigt intressant. Pratar han om Arsène Wenger, vars arv till hans ersättare i Arsenal ser mindre och mindre lovande ut för varje år han stannar kvar, eller t.o.m om Ferguson, vars ärofyllda 26-åriga ämbetstid på Old Trafford har följts av fyra säsonger med slitsamheter? Det sistnämnda känns högst otroligt; Mourinhos största huvudbry, då han tog makten 2016, handlade om besluten som fattats under de tre åren sedan Fergusons pensionering, och inte om de tre åren innan det.

 

 

Mourinhos första säsong i Manchester United var ansträngande. MARC ASPLAND/THE TIMES

 

 

Mourinhos första säsong som manager för United var ansträngande. De vann EFL Cup och Europa League men slutade på en låg sjätteplats i Premier League, gjorde bara 54 mål på 38 matcher. Den nya säsongen har börjat betydligt mer lovande - tre vinster på tre matcher, tio mål gjorda och inget insläppt. Nemanja Matic har gett stabilitet till mittfältet och hjälpt Paul Pogba att blomstra. Romelu Lukaku har fått en glödhet start. Andra visar också tecken på att de börjat ställa om sig till Mourinhos stränga krav.

 

 

Det har t.o.m hörts spekulerande prat om en förlängning av treårskontraktet som började vid starten på förra säsongen. "Jag tänker inte på det," säger han. "Jag behöver inget nytt kontrakt för att jobba mot mina gränser. Jag har inga problem med att anlända vid slutet av mitt kontrakt och vara fri att bestämma vad jag vill göra och att klubben är fri att bestämma vad de vill göra.

 

 

"Tidigare ville jag alltid vara tränare på olika ställen. När jag kom till Chelsea 2004 trodde jag aldrig att jag skulle stanna i 20 år. Aldrig. När jag åkte till Italien hade jag alltid i tankarna att jag var tvungen att åka till Spanien. Om i det här ögonblicket nu du frågar mig om jag kan åka till Frankrike eller till Tyskland, säger jag, 'Varför inte? Varför inte?' Men jag befinner mig i ett annat ögonblick av min karriär nu. Jag hade alltid Spanien och Italien [som ställen där han hoppades få bli manager], men England är min passion och i det här ögonblicket kan jag säga att jag skulle vilja stanna många år.

 

 

"Det handlar om att ha det mest utmanade projektet som jag kan ha. I det här ögonblicket är United-projektet fantastiskt för att klubben levde och lever en ny period - post-sir Alex Ferguson-perioden. Sir Alex, sedan David [Moyes], sedan Mr [Louis] Van Gaal och nu jag. Att försöka hitta framgång igen är en utmanande period för klubben och något jag gillar."

 

 

Han är nöjd med Uniteds arbete på transfermarknaden. Idealiskt skulle han ha velat köpa Gareth Bale eller Ivan Perisic, en erfaren spelare som kunde addera snabbhet och penetreringsförmåga från kanterna, men han har fler anledningar än många av hans kollegor att reflektera över sommarens transferfönster med tillfredsställelse.

 

 

"Jag tycker vi var väldigt smarta," säger Mourinho. "Vi trodde att något kunde hända som skulle kunna förändra transfermarknaden för alltid. Normalt sett är den sista delen av marknaden mindre dyr, men den här säsongen, efter Neymar [lämnade Barcelona för Paris Saint-Germain i en världsrekordaffär värd £199m - 2,18 miljarder kr], ändrades allt - och det ändrades till det sämre gällande priser. Jag tror att Lukaku den 31 augusti skulle ha kostat £150 miljoner (1,64 miljarder kr). Matic hade kostat £60 miljoner eller £70 miljoner (657,1m - 767,3m kr). Neymar ändrade allt. Om den största transfern i historien fortfarande hade varit Pogba, tror jag att Philippe Coutinho [Liverpool-speluppläggaren] nu hade varit i Barcelona för £101 miljoner (1,10 miljarder kr).

 

 

"Folk tittar på £200-miljonerssiffran (2,19 miljarder kr) nu. Nu blev £20-miljonersspelarna (291,2m kr) £40-miljonersspelare (438,4m kr), £40-miljonersspelarna (438,4m kr) blev £60-miljonersspelare (657,7m kr) och allting förändrades. Lukaku och Matic kunde nu ha kostat oss £200 miljoner (2,19 miljarder kr) totalt. Men för att vi gjorde det under den första delen av sommaren, blev det mycket mindre. Jag tycker vi gjorde bra ifrån oss finansiellt sett och när det gäller förberedelserna, fick in dem innan säsongen började. Det är inte avgörande men det är viktigt."

 

 

United fick en liknande livfull start på förra säsongen, vann deras första tre Premier League-matcher, bara för att sedan få se pratet om en titelutmaning snöpligt avslutas under en mödosam höst. De ser mer hållbara ut nu, mer som ett Mourinho-lag. De ser även mer ut som ett United-lag. Det finns en distinktion mellan de två sakerna, en balans man måste hitta. Mourinho kan Uniteds historia. Han vet att kraven inte bara är att vinna, utan att göra det med stil.

 

 

Han påminns om något han sade efter Europa League-triumfen mot Ajax, då han svarade på frågor om Uniteds prosaiska insats genom att deklarera att "det finns många poeter inom fotbollen, men poeter vinner inga titlar". I en klubb med Uniteds stolta traditioner, finns det då inte ett krav på att vinna med stil? "För mig, vad som är viktigt är båda tillsammans," säger han. "Att spela väldigt bra och vinna, det är perfektion. Men om du inte kan ha den perfektionen, kan du inte gömma dig [bakom] 'mitt spel är vackert' och inte vinna någonting. Du måste vinna - och vinna med kvaliteterna som du har. Det är vad jag menade med det.

 

 

"Om du jämför Manchester United förra säsongen med den här säsongen, när det gäller kvaliteten på vårt spel, kan du se omedelbart att det här är vad vi vill ha. Men förra säsongen kunde vi inte det. Och när du inte kan, måste du spela med kvaliteterna i dina spelare, och försöka besegra dina motståndare.

 

 

"I den finalen mötte vi ett Ajax-lag som inte kunde hantera några av våra kvaliteter, så låt oss köra med dessa kvaliteter. Det är fotbollens pragmatism. Om en manager försvarar en doktrin som är 'Jag vinner och jag spelar fantastiskt bra', då applåderar jag. Men de som inte vinner, som försvarar något jag inte förstår? Jag fattar det inte."

 

 

Är detta en referens till Pep Guardiola, till Jürgen Klopp, till Mauricio Pochettino, som alla förtjänade och tog emot beröm förra säsongen för en del beundransvärd fotboll som inte hindrade dem från att avsluta tomhänta i Manchester City, Liverpool och Tottenham Hotspur? Mourinho säger inget. "För mig, låt oss vara ärliga och objektiva. De tre senaste Premier League-mästarna - Chelsea med Mourinho, Leicester med [Claudio] Ranieri, Chelsea med [Antonio] Conte - vilket av dessa lag var det mest offensiva?" frågar han. "Vilket lag spelade mer kvalitetsfotboll? Det var mitt. Men ingen säger det."

 

 

Stör det dig? "Jag tänker inte på det," säger han föga övertygande. "Äran jag vill ha är min relation med spelarna, med supportrarna till klubben jag försvarar. Det är vad jag verkligen vill ha. Resten, det bryr jag mig inte om."

 

 

Full fart framåt mot en titelutmaning om Premier League då, njutandes av det mer rörliga vattnet på ingång? "Vi kommer att kämpa mot väldigt bra lag, men vi kommer att försöka," säger han. "Jag har sagt tre [sommar] transferfönster är vad jag behöver för att få laget som jag vill ha, laget som jag tror kan ta Manchester United till toppen av engelsk fotboll och stänga gapet till toppen av den europeiska fotbollen igen, och jag tror fortfarande att vi behöver det där tredje transferfönstret, men jag kommer inte att vänta på det tredje transferfönstret för att försöka nå det. På nytt, så gillar jag att accelerera. Jag gillar inte att sova med en långsam klocka, en långsam tidpunkt, och låta det gå. Jag gillar att jaga. Jag gillar inte att vänta."

 

 

* José Mourinho bär en Hublot Big Bang MECA-10 Magic Gold-klocka med en 10 dagar lång kraftreserv och svarta gummiband. För mer information gå in på: www.hublot.com