Berättelsen om en massiv donation till the DUP är som en John le Carré-roman - men väljarna behöver fakta, inte fiktion

 

 

 

AV: Fintan O'Toole, the Irish Times, tisdag 16 maj, 2017:

 

 

Om Nordirland var en normal demokrati skulle valkampanjen domineras av en enda fråga: hur kom det sig att the Democratic Unionist Party fick föra fram kampen för ett enat Irland genom sitt stöd för Brexit? Mer specifikt: vilken roll spelade skumma pengar i det extraordinära beslutet? Den här berättelsen har alla ingredienser från en John le Carré-thriller men demokratin på den här ön behöver fakta, inte fiktion.

 

 

För att kort sammanfatta det hela: två dagar innan Brexit-folkomröstningen i juni förra året var gratistidningen Metro i London och andra brittiska städer inslagen i en fyrsidig glansig bilaga som uppmanade läsarna att rösta Leave. Helt bisarrt så betalades den av the DUP, trots att Metro inte finns i Nordirland. Då vägrade the DUP att säga vad reklamen kostade eller var pengarna kom ifrån.

 

 

Vi har senare fått reda på att Metro-inslagningen kostade sanslösa £282,000 (3,38m kr) - garanterat den största enskilda kampanjutgiften i irländsk politiks historia. För att sätta det i sitt sammanhang hade the DUP spenderat omkring £90,000 (1,08m kr) på hela sin kampanj vid sammansättningsvalet månaden innan. Men det var inte allt: the DUP erkände till sist att det här spenderandet kom från en mycket större donation på £425,622 (5,113m kr) från en mystisk organisation, the Constitutional Research Council.

 

 

Mysterium

Mysteriet ligger inte i att någon som försöker styra Brexit-rösterna skulle vilja göra det genom the DUP. Helt skamligt är Nordirland undantaget från Storbritanniens krav på att källan till stora donationer ska deklareras. Mysteriet ligger istället i vem som var källan till de här pengarna och varför det var så viktigt att hålla deras identitet hemlig.

 

 

The Constitutional Research Council styrs av en skotsk konservativ aktivist med uppenbart blygsamma medel, Richard Cook. Det har ingen rättslig status, medlemslista eller något annat att gå på och det finns ingen anledning att tro att Cook själv hade en halv miljon euro att kasta ur sig. Men the DUP har varit anmärkningsvärt ointresserade av varifrån pengarna i sista hand kom från. Peter Geoghegan och Adam Ramsay från den excellenta hemsidan openDemocracy gjorde ett litet grävjobb och det de har hittat är, milt uttryckt, intressant.

 

 

Vad de hittade var att Richard Cook har en historia av att involvera sig med en väldigt senior och mäktig medlem av den saudiska kungafamiljen, som också råkar vara en f.d director hos den saudiska underrättelsetjänsten. I april 2013 grundade Cook gemensamt ett företag vid namn Five Star Investments med prins Nawwaf bin Abdul Aziz al Saud. Prinsen, vars adress presenteras som ett kungligt palats i Jeddah, är listad på företagets initiala registrering som ägare till 75 procent av aktierna. Cook hade 5 procent. De övriga 20 procenten av aktierna tillhörde en man vid namn Peter Haestrup, en dansk medborgare med en adress i Wiltshire, vars egen färgstarka historia vi måste lämna åt sidan p.g.a utrymmesskäl.

 

 

Ingen tillfällig investerare

Prins Nawwaf, som dog 2015, var ingen tillfällig investerare. Han hade varit finansminister i Saudiarabien, regeringens talesman och diplomatisk fixare innan han blev underrättelsechef. Hans son, Mohammed bin Nawwaf har, dessutom, varit saudisk ambassadör i både Storbritannien och Irland sedan 2005. När Five Star grundades 2013 var prins Nawwaf 80, hade åkt på en stroke och satt i rullstol. Det känns ganska otroligt att han gav sig in i affärer med en väldigt liten och obskyr skotsk konservativ aktivist. Men vi har ingen aning om vad de affärerna handlade om. Five Star redovisade inget. I augusti 2014 hotade bolagsverket i Edinburgh att avföra dem och i december blev de också upplösta.

 

 

Det kan helt vara en tillfällighet att mannen som kanaliserade fram £425,622 (5,113m kr) till the DUP hade så extremt högt uppsatta saudiska kontakter. Vi vet helt enkelt inte. Vi vet heller inte huruvida dagens saudiska ambassadör hade någon vetskap om sin fars anslutningar till Richard Cook. Men här är grejen: the DUP påstår att de inte heller vet. Och det är i bästa fall besinningslöst och i värsta fall olagligt.

 

 

Arlene Foster sade sent i februari till BBC att hon inte ens visste hur mycket den mystiska donatorn hade gett till partiet. Sedan avslöjade, under press, partiet summan, men de insisterade på att det var tillräckligt att tillskriva donationen till Cooks Constitutional Research Council och att folk borde sluta ställa frågor. Sedan, tidigt i mars, sade Jeffrey Donaldson till openDemocracy att the DUP inte behövde känna till pengarnas sanna källa.

 

 

Men det är helt enkelt inte sant. Storbritanniens valkommission är tydlig: "en donation på mer än £500 (6007 kr) kan inte accepteras... om donationen kommer från en källa som inte kan identifieras". Den rättsliga bördan ligger på the DUP att fastställa att den riktiga donatorn var berättigad att sätta in pengar i en brittisk politisk kampanj. Om de inte kan göra det måste de betala tillbaka hela summan på £425,622 (5,113m kr). Då de inte har gjort det måste vi anta att de känner till att den sanna källan inte är, till exempel, en utländsk regering - vilket skulle vara olagligt.

 

 

The DUP har skadat Nordirland och äventyra unionen det existerar för att beskydda. Hur mycket influerade lockelsen av skumma pengar det galna beslutet? Alla väljare med självaktning skulle vilja veta det.

Från Wikipedias engelskspråkiga sida:

 

 

 

The Grand Hotel morgonen efter bombningen

 

 

 

Plats: Grand Hotel, Brighton, England

Datum: 12 oktober 1984, 03:54 (svensk tid)

Måltavla: Margaret Thatcher

Typ av attack: Bomb

Vapen: Tidsinställd bomb

Dödsfall: 5

Icke-dödliga skador: 31

Förövare: Provisoriska IRA

 

 

Bombattentatet i Brighton

Bombattentatet mot ett hotell i Brighton var ett mordförsök av den provisoriska Irländska republikanska armén (IRA) riktat mot toppskiktet av den brittiska regeringen 1984. Det missade sina huvudsakliga måltavlor men dödade fem andra. Det skedde den 12 oktober 1984 på the Grand Brighton Hotel i Brighton, England. En bomb med långtidstimer placerades på hotellet av IRA-medlemmen Patrick Magee, med syftet att döda premiärministern Margaret Thatcher och hennes kabinett, som bodde på hotellet för det Konservativa partiets konferens. Även om Thatcher precis klarade sig undan några skador så dog fem personer inklusive ett sittande riksdagsledamot för de Konservativa, och 31 personer skadades.

 

 

Förberedelser

Patrick Magee hade bott på hotellet under pseudonymen Roy Walsh under helgen 14-17 september 1984. Under sin vistelse där placerade han ut bomben under badkaret i sitt rum, nummer 629. Enheten försågs med en långtidstimer tillverkad av komponenter från videokassettspelare och en Memo Park Timer-säkerhetsapparat. IRA-mullvaden Sean O'Calan påstod att bomben som användes bestod av 20 lb (9 kg) Frangex (spränggelatin). Anordningen beskrevs som en "liten bomb enligt IRA:s standard" av en dåtida nyhetsrapport och den kan ha undvikit att blivit upptäckt av spårhundar eftersom den var inslagen i plastfolie för att ta bort lukten av de explosiva ämnena.

 

 

The Grand Hotel, Brighton, 1986 (restaureringen nästan slutförd efter bombskadorna).

 

 

Explosionen

Bomben detonerade ungefär klockan 2:54 (3:54 svensk tid) den 12:e oktober. Mittsektionen av byggnaden kollapsade ner i källaren, vilket lämnade ett gapande hål i hotellets fasad. Brandmän sade att många liv troligtvis räddades av att det välbyggda viktorianska hotellet förblev stående. Margaret Thatcher var fortfarande vaken när det inträffade, hon jobbade på sitt kommande tal i sin svit. Explosionen förstörde hennes badrum rejält, men lämnade hennes vardagsrum och sovrum intakt. Både hon och hennes make Denis klarade sig helskinnade utan skador. Hon bytte om och leddes ut genom ödeläggelsen tillsammans med sin make och hennes vän och medhjälpare Cynthia Crawford, och kördes sedan till Brightons polisstation.

 

 

Runt klockan 4.00, då Thatcher lämnade polisstationen, gav hon en oförberedd intervju med BBC:s John Cole, där sade hon att konferensen skulle bli av som planerat. Alistair McAlpine övertygade Marks & Spencer om att öppna tidigt klockan 8:00 så att de som hade blivit av med sina kläder vid explosionen kunde köpa nya. Thatcher åkte från konferensen för att besöka de skadade på the Royal Sussex County-sjukhuset.

 

 

Offren

Fem människor dog, ingen av dem var regeringsministrar. Men en konservativ riksdagsledamot, sir Anthony Berry, dödades, tillsammans med Eric Taylor (ordförande för det Konservativa partiet i nordväst), Lady (Jeanne) Shattock (sir Gordon Shattocks fru, ordförande för det Konservativa partiet i väst), Lady (Muriel) Maclean (sir Donald Macleans fru, ordförande för de Konservativa i Skottland) och Roberta Wakeham (fru till John Wakeham, som var parlamentarisk sekreterare på finansministeriet). Donald och Muriel Maclean befann sig i rummet där bomben exploderade, men mr Maclean överlevde.

 

 

Många fler, inklusive Walter Clegg, vars sovrum låg direkt ovanför explosionen, och Margaret Tebbit (fru till Norman Tebbit, som var den dåvarande ordföranden för Kommerskollegiumet) blev permanent handikappade. När sjukhuspersonalen frågade Norman Tebbit, som var mindre allvarligt skadad än sin fru, huruvida han var allergisk mot någonting, ska han ha svarat "bomber".

 

 

Efterdyningarna

 

 

IRA-uttalande

IRA tog på sig ansvaret dagen efter, och sade att de skulle försöka igen. Deras uttalande löd såhär:

 

 

Mrs. Thatcher kommer nu inse att Storbritannien inte kan ockupera vårt land och tortera våra fångar och skjuta vårt folk på deras egna gator och komma undan med det. Idag hade vi otur, men kom ihåg att vi bara behöver ha tur en gång. Du måste ha tur hela tiden. Ge Irland fred och det kommer inte bli något mer krig.

 

 

Thatchers svar

Margaret Thatcher inledde nästa session på konferensen klockan 9:30 följande morgon, precis som planerat. Hon frångick sitt tal och de flesta av hennes planerade attacker mot Labourpartiet och sade att bomben var "ett försök att omintetgöra Hennes majestäts demokratiskt valda regering":

 

 

Det är omfattningen på illdådet som vi alla har sett och det faktum att vi är samlade här nu - chockade, men lugna och bestämda - är ett tecken på att den här attacken inte bara har misslyckats, utan att alla försök att förstöra demokratin med terrorism kommer att misslyckas.

 

 

En av hennes levnadstecknare skrev att Thatchers "lugn, i det omedelbara efterspelet av attacken och under timmarna efter den, vann universell beundran. Hennes trotsighet var ännu ett Churchill-liknande ögonblick under hennes regeringstid som verkade kapsla in både hennes egna stålliknande karaktär och den brittiska allmänhetens stoiska vägran att vika sig för terrorismen". Omedelbart efteråt steg hennes popularitet nästan till samma nivåer som under Falklandskriget. Lördagen efter bombattentatet sade Thatcher följande till hennes väljare: "Vi fick lida av en tragedi som ingen av oss kunde ha trott skulle hända i vårt land. Och vi reste oss upp och fixade till oss som alla bra brittiska människor gör, och jag tänkte, låt oss stå tillsammans för vi är britter! De försökte förstöra den fundamentala friheten som är födelserätten för varje brittisk medborgare, frihet, rättvisa och demokrati."

 

 

Godkännande i Storbritannien

Thatcher var en hatad person i vissa delar av det brittiska samhället. Vid tiden för bombattacken pågick gruvarbetarstrejken. Morrissey, frontman i det populära engelska alternativrockbandet the Smiths, skojade strax efter attentatet: "den enda sorgen med Brighton-bomben är att Thatcher kom undan oskadd". David Bret skrev i boken Morrissey: Scandal & Passion att "Tabloiderna var fulla av sådana kommentarer; skämt om tragedin drogs i radio- och tv-program. En klubb för arbetarmän i South Yorkshire funderade allvarligt på att fixa en insamling 'som skulle betala bombmannen att göra ett nytt försök'." 1986 firade det engelska punkbandet the Angelic Upstarts IRA:s mordförsök med deras provokativa singel "Brighton Bomb". De släppte senare ett album med samma namn 1987.

 

 

Patrick Magee

 

 

Så fort utredarna hade lokaliserat explosionsplatsen till badrummet i rum 629 började polisen spåra upp alla som hade bott i det rummet. Det ledde dem till sist till "Roy Walsh" (IRA-medlemmen Patrick Magee). Den 24 juni 1985 arresterades han i Glasgow tillsammans med andra medlemmar av en aktiv IRA-enhet då de planerade fler bombattacker.

 

 

I september 1985 fann man Magee (då 35 år gammal) skyldig till att ha placerat ut bomben, detonerat den och fem fall av mord. Magee fick åtta livstidsdomar: sju för brotten relaterade till Brighton-bomben och det åttonde för en annan bombplan. Domaren rekommenderade att han skulle avtjäna åtminstone 35 år bakom galler. Senare förlängde inrikesministern Michael Howard detta till "hela livet". Men Magee släpptes från fängelset 1999 under villkoren för Långfredagsavtalet, efter att ha avtjänat 14 år (inklusive hans tid innan domen). En talesman för den brittiska regeringen sade att frigivningen av honom "var svår att ta" och en vädjan från den dåvarande inrikesministern Jack Straw om att ändra det beslutet avböjdes av högsta domstolen på Nordirland.

 

 

Fyra medlemmar av en IRA-enhet fängslades också för deras involvering i aktionen. Magee håller fast vid att fingeravtrycksbevisen på ett registreringskort från hotellet var fejkat, samtidigt som han erkänner att han var en del av IRA-enheten som var ansvarig för dådet.

 

 

2000 pratade Magee om bombattentatet i en intervju med The Sunday Business Post. Han berättade för intervjuaren Tom McGurk att den brittiska regeringens strategi då var att framställa IRA som enbart brottslingar medan de kontrollerade the Troubles (konflikten i Nordirland) inom Nordirland:

 

 

Så länge kriget hölls inom den kontexten kunde de upprätthålla åren av nötning. Men under det tidiga 1980-talet lyckades vi med att förstöra båda strategierna. Hungerstrejken förstörde idén om kriminalisering och Brighton-bomben förstörde idén om kontrollerande inneslutning [...] Efter Brighton var allt möjligt och britterna började för första gången se väldigt annorlunda på oss; t.o.m själva IRA började, tror jag, fullt ut acceptera prioriteringen av kampanjen i England.

 

 

Om de som dog vid bombattentatet sade Magee: "Jag ångrar djupt att någon var tvungen att mista livet, men då det hände, förväntade sig det styrande Tory-partiet att de skulle förbli immuna från vad deras trupper vid frontlinjen gjorde mot oss?"

 

 

Attityder gällande säkerheten

Daily Telegraph-journalisten David Hughes kallade bombattentatet "den fräckaste attacken mot en brittisk regering sedan Krutkonspirationen" och skrev att den "utgjorde slutet på en tid av relativ oskyldighet. Från den dagen framåt har alla partikonferenser i det här landet blivit tungt försvarade citadell".

 

 

I populärkulturen

Jonathan Lees roman High Dive, från 2015, är en fiktiv berättelse om bombattentatet, till störst del skriven från de olika perspektiven från hotellchefen, hans tonårsdotter och en IRA-bombtillverkare som hjälper Magee. Rättigheterna till boken har köpts och det finns potential att den kommer bli film.

* Superstjärnan Zlatan Ibrahimovic är den bäst betalda spelaren i Premier League-historien

 

 

* Paul Pogba får £165,000 (2,02m kr) i veckan - och det blir er om United tar sig till Champions League

 

 

* Superagenten Mino Raiola har tjänat £41 miljoner (503,3m kr) på fransmannens transfer

 

 

* Om United misslyckas med att nå Champions League kan det kosta dem så mycket som £85 miljoner (1,04 miljarder kr)

   

Manchester United managern Jose Mourinho har redan stått bakom extravaganta utlägg.

 

 

 

 

AV: Chris Wheeler, Daily Mail, tisdag 9 maj, 2017:

 

 

De astronomiska siffrorna som betalades av Manchester United för att plocka in Zlatan Ibrahimovic och Paul Pogba förra sommaren kan nu avslöjas av Sportsmail.

 

 

United är på väg att hamna utanför Premier Leagues topp fyra trots att de värvat två av de största namnen i fotbollen med helt sanslösa kontrakt, framförhandlade av agenten Mino Raiola.

 

 

Ibrahimovic är den bäst betalda spelaren i Premier League med £367,640 (4,513m kr) i veckan, vilket ger lite mer än £19 miljoner (233,2m kr) om året. Han kommer även att få £2,86m (35,1m kr) i målbonusar.

 

 

Pogba har en grundlön om året på £8,61m (105,7m kr), vilket ger honom £165,588 (2,03m kr) i veckan, och han kommer att få en årlig lojalitetsbonus på mer än £3,4m (41,7m kr) f r o m nästa år.

 

 

Paul Pogba anlände för en världsrekordavgift medan Zlatan Ibrahimovics lön är helt orimlig.

 

   

Till skillnad mot deras företrädare misslyckades både David Moyes och Louis van Gaal trots ekonomiskt stöd. 

 

 

De helt otroliga detaljerna i kontrakten som förhandlades fram mellan United och Raiola för Ibrahimovic avslöjas nu i en bok som kommer att publiceras i Tyskland den här veckan - och Sportsmail har fått exklusiv tillgång till den nu redan.

 

 

Det har också kommit fram att Raiola kommer få mer än £41 miljoner (503,3m kr) efter att ha tagit Pogba till United från Juventus för världsrekordavgiften £89m (1,09 miljarder kr).

 

 

Fans kommer att bli fascinerade av de enorma siffrorna som avslöjas i Football Leaks: The Dirty Business of Football, baserad på researchen som Der Spiegel-journalisterna Rafael Buschmann och Michael Wulzinger gjort, den kommer att publiceras i Tyskland den här veckan.

 

 

Knäskadan Ibrahimovic ådrog sig i Europa League mot Anderlecht förra månaden kan komma att kosta honom garantin för ytterligare ett år på Old Trafford.

 

 

Det påstås att kontraktsförlängningen bara skulle ha utlösts om Ibrahimovic gjorde 31 Premier League-starter - han nådde bara upp i 27 - och United hamnade på en topp tre-placering.

 

 

Den 35-åriga svensken genomgick en knäoperation förra veckan och kan bli borta från spel till 2018. United är öppna inför idén att låta honom göra sin rehabilitering med dem men det återstår att se om han kommer spela för United igen.

 

 

Zlatan Ibrahimovic tjänar betydligt mer än Wayne Rooney sedan hans ankomst utan någon transferavgift.

 

 

Mourinho förbereder sitt lag inför matchen mot Celta Vigo om en plats i Europa League-finalen.

 

..................................................
..................................................
............................................

 

 

STJÄRNORNAS SANSLÖSA AVTAL...

 

 

Ibrahimovic (2016-17)

Årslön: £19,11m (234,6m kr)

Per vecka: £367,640 (4,513m kr)

Total målbonus: £2,86m (35,1m kr)

Säsongen totalt: £21,97m (269,7m kr)

Per vecka: £422,500 (5,186m kr)

 

 

* Om han stannar nästa säsong kommer han att få £500k (6,14m kr) om United når Champions League-kvartsfinalerna, £1,25m (15,3m kr) om de når semifinalerna, £2,75m (33,7m kr) om de går till final och £5,25m (64,4m kr) om de vinner turneringen (varje spelare får den vinstbonusen).

 

 

Pogba (2016-17)

Årslön: £8,61m (105,7m kr)

Per vecka: £165,588 (2,03m kr)

Imagerättigheter: £2,87m (35,2m kr)

Säsongen totalt: £11,48m (140,9m kr)

Per vecka: £220,769 (2,710m kr)

 

 

* Lönen höjs med £980k (12,03m kr) om han utses till FIFA Player of the Year.

* Ner till £7,75m (95,1m kr) nästa år men £3,46m (42,4m kr) i lojalitetsbonus.

* Lojalitetsbonus från 2018-19 och framåt på £3,78m (46,4m kr).

* Lönen upp med £1,875m (23,02m kr) om United kvalificerar sig till Champions League, plus vinstbonus.

 

 

... OCH AGENTENS DEL AV KAKAN

Mino Raiola

Del av Pogba-avgiften på £89m (1,09 miljarder kr): £22,8m (279,9m kr)

Framtida betalningar (i fem delar): £16,39m (201,2m kr)

Extrabetalningar (betalda genom Pogba): £2,2m (27,01m kr)

TOTALT: £41,39M (508,13m kr)

..................................................
..................................................
............................................

 

 

Att plocka in Ibrahimovic på fri transfer från Paris Saint-Germain tillät United att erbjuda honom sådana generösa personliga villkor.

 

 

Men Pogba kostade en världsrekordavgift när han återvände till Old Trafford och hans kontrakt är strukturerat på ett annat sätt.

 

 

Fransmannens grundlön på £165,000 (2,02m kr) i veckan ser kanske blygsam ut i jämförelse med några av de andra toppspelarna i världen, men det finns rejäla incitament inbyggda i det grundliga, 41 sidor långa, kontraktet, särskilt om United kvalificerar sig till Champions League.

 

 

Då Jose Mourinhos lag förbereder sig inför matchen mot Celta Vigo på torsdag om en plats i Europa League-finalen har Pogba en god anledning att vilja vinna pokalen.

 

 

Hans grundlön skulle höjas med £1,875m (23,02m kr) om året och hans kommersiella rättigheter skulle stiga från £2,87m (35,2m kr) till £3,125m (38,3m kr). F r o m nästa säsong kommer han även att få en lojalitetsbonus som startar på precis under £3,5m (42,9m kr), och det finns en hel flotta av andra incitament som skulle kasta honom uppåt bland de inom fotbollen som tjänar mest.

 

 

Till skillnad mot Ibrahimovic har Pogba stundtals haft svårt att leva upp till förväntningarna den här säsongen.

 

 

Ibrahimovic är den bäst betalda spelaren i Premier League med massiva £367,000 (4,50m kr) i veckan.

 

 

I tillägg till Pogbas grundlön på £165,000 (2,02m kr) i veckan finns det rejäla incitament baserade på insatserna för klubben.

 

 

Den kanske största vinnaren från förra sommarens transferaffärer på Old Trafford är Raiola.

 

 

Den italienska agentens inkomster endast från Pogba-affären sägs ligga på mer än £41m (503,3m kr) - det kommer från en andel av transferavgiften på nästan £23m (282,3m kr) och fem delbetalningar på totalt £16,39m (201,2m kr) från United under spelarens kontraktstid. Det påstås också att klubben betalade £2,2m (27,01m kr) som Pogba var skyldig Raiolas Monaco-baserade agentur Uuniqq SARL.

 

 

 

När siffrorna redovisades för United i måndags kväll sade klubben att de inte kommenterar deras kontraktsarrangemang. Siffrorna blir ännu mer häpnadsväckande med tanke på att förlusten borta mot Arsenal i söndags i princip har dödat deras hopp om en topp fyra-placering.

 

 

Mourinho har kritiserats för sitt lags insatser mot topp sex-lagen på bortaplan.

 

 

Fotbollsagenten Mino Raiola har tjänat en rejäl hacka på förra sommarens transferaffärer.

 

 

 

 

 

Om de misslyckas med att nå Champions League kan det komma att kosta klubben så mycket som £65m (797,9m kr) i förlorade tv-intäkter och prispengar. United skulle även förlora mer än £20m (245,3m kr) av deras matchdräktsavtal, värt totalt £750m (9,2 miljarder kr), med Adidas.

 

 

Den siffran har delvis kompenserats av en automatisk sänkning av spelarnas löner för att de inte spelat Champions League den här säsongen, samt att de har fått en större andel än förväntat av tv-intäkterna för Europa League.

 

 

Men viktigast av allt är att Uniteds senaste ekonomiska siffror, som släpps nästa vecka, förutspås komma att visa rekordintäkter på £540m (6,62 miljarder kr) och en vinst på £180m (2,2 miljarder kr).

 

 

Exakt vad Sir Alex Ferguson, mannen som försökte övertyga Pogba om att inte lämna United för Juventus 2012 för £850,000 (10,4m kr), tycker om saken är upp till var och en att gissa. I måndags var det fyra år sedan Ferguson annonserade att han skulle lägga av som manager efter 26 år på Old Trafford.

 

 

Under hans senare år i klubben sade skotten ofta att det inte fanns något värde på transfermarknaden. Han hade även en frostig relation med Raiola. Då de sanslösa lönerna för Uniteds stjärnor nu avslöjas och hans gamla klubb förmodligen hamnar utanför topp fyra för tredje gången på fyra år drar Ferguson kanske slutsatsen att han hade en poäng.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .   

 

 

Football Leaks: The Dirty Business of Football av Der Speigels Rafael Buschmann och Michael Wulzinger publiceras i Tyskland på torsdag.

Under mer än två årtionden var Carlos Kaiser en av de mest kända fotbollsspelarna i Brasilien - trots att han inte hade några intentioner att någonsin sparka en boll

   

Carlos Kaiser (t.v.), Gaúcho och Renato Gaúcho var de största partydjuren i brasiliansk fotboll på 1980- och 1990-talet. Fotografi: Carlos Kaiser

 

 

 

AV: Rob Smyth, the Guardian, onsdag 26 april, 2017:

 

 

Du känner kanske till berättarrösten i början av The Big Lebowski. Medan ökenbuskar slingrar sig runt Los Angeles introducerar Sam Elliott oss för filmens huvudperson: "Lyssnar till namnet Jeff Lebowski. Det var åtminstone namnet hans kärleksfulla föräldrar gav honom, men han använde det aldrig mycket själv. Ni förstår, den här Lebowski, han kallade sig själv 'Snubben'."

 

 

The Stranger pladdrar på om det ena och det andra tills han kommer någonstans i närheten av poängen. "Ibland finns det en man. Och jag pratar om Snubben här - Snubben från Los Angeles. Ibland finns det en man; well, han är mannen för sin tid och plats. Han passar in perfekt där. Och det är Snubben."

 

 

Det är även Kaiser, i Rio de Janeiro, på 1980- och 1990-talet. Carlos Henrique Raposo var namnet hans föräldrar gav honom men han använde aldrig det särskilt mycket. Den här Raposon han kallade sig själv "Kaiser". Och i ett utmanande paket med hockeyfrilla förkroppsligade han den spjuveraktiga charmen i en av världens mest själfulla städer. "Rio de Janeiro är en speciell stat," säger Joel Santana, tränaren som har vunnit statsmästerskapet  (Campeonato Carioca) med alla fyra Rios stora klubbar. "Cariocas (personer infödda i Rio) är mer fria, avslappnade, roliga. Miljön är bidragande till det. Mycket strand. Mycket samba. Många trummor. Man kommer in i groovet utan att veta om det. En bra Carioca är någon som vet hur man lever livet."

 

 

Kaiser har levt livet till max. Under sin storhetstid var han allt från fixare till gigolo till festfixare till en favorit bland gangsters. Framförallt var han fotbollens bästa lurendrejare. Renato Gaúcho, en av de bästa brasilianska spelarna i sin generation, kallar Kaiser "den bästa fotbollsspelaren som aldrig har spelat fotboll". Han hade en karriär över mer än två årtionden, under den tiden var han associerad med Rios fyra största klubbar - Flamengo, Fluminese, Botafogo och Vasco da Gama - samt Bangu, América och ett antal utländska lag. Men under sin karriär gjorde han allt för att inte spela fotboll. "Jag ville vara bland de andra spelarna," säger Kaiser. "Jag ville bara inte spela. Det är alla andras problem om de vill att jag ska vara en fotbollsspelare. Inte ens Jesus gjorde alla nöjd. Varför skulle jag göra det?"

 

 

Hans berättelse är så otrolig att 2015 köpte ett brittiskt företag exklusiva rättigheter till en dokumentärfilm. Den inkluderar intervjuer med legendarer i brasiliansk fotboll som Carlos Alberto, Zico, Júnior, Bebeto och Renato Gaúcho - för att inte nämna flera audienser med Kaiser. Hans minne är någonstans mellan selektivt och defekt, och det finns ett obestridligt element av fantasi i hans berättelse. När man gräver djupare blir en sak väldigt tydlig: mycket av allt det här hände faktiskt.

 

 

En av de största spelarna genom alla tider poserar med Zico. Fotografi: Carlos Kaiser

 

 

Piggy in the middle (Kvadraten)

Kaiser hade mer fräckhet än hela Copacabana-stranden. Hans huvudsakliga trick var att bli kompis med inflytelserika personer: han blev polare med mäktiga figurer i varje klubb, berättade för dem om sitt imponerande fotbolls-CV. Om han var på humör sökte han upp journalister, spelare och klubbägarna och konstruerade ett nät av lögner så genomarbetat att ingen kunde minnas vem som hade gått i god för honom till att börja med.

 

 

På den tiden, innan internet, var det ingen som kunde kolla upp saker och ting lika lätt. Även om de hade lust att kolla upp det - och Rio har aldrig varit det mest anala stället - hade de inte kunnat göra det. "Livet," säger Kaiser, "är marknadsföring" - och han berättade sina berättelser med en sådan smittsam övertygelse att det var lätt att svepas med. Bebeto, världsmästaranfallaren 1994, säger: "Hans prat var så bra att om du lät han öppna munnen så var det klart. Han charmerade dig. Man kunde inte undvika det. Det var allt han behövde."

 

 

På den första träningen åkte Kaiser vanligtvis på en muskelskada som höll honom borta under en obestämd period, under den hängde han runt klubben och blev en inofficiell moralspecialist. "Han skapade en rolig, glad och lättsam stämning," säger Alexandre Torres, den f.d brasilianska landslagsmannen och son till Carlos Alberto. "Han berättade berättelser och han fick spelare att drömma. Jag tror det var därför alla gillade honom så mycket."

 

 

Vid de få tillfällen då han tränade hade han den sällsynta färdigheten att hitta rätt ytor. Enda problemet var att de ytorna oftast var så långt ifrån händelserna som möjligt. I teorin var Kaiser en centerforward; i praktiken var han verkligen en falsk nia.

 

 

Ett lag blev så frustrerat på Kaisers skador att de kallade in en häxdoktor; Kaiser informerade honom, utan att skräda i orden, om att det finns vissa saker som inte ens svart magi kan läka och skickade bort honom. Han gjorde vad som helst för att undvika spel. Han betalade spelare från ungdomslaget för att kapa honom på träningarna så att han kunde fejka skada, och hans gav åskådare pengar för att de skulle sjunga hans namn när klubbägaren var i närheten. Långt innan Stephen Ireland kom på idén att hans mormor hade dött gjorde Kaiser det: hans mormor dog regelbundet för att hjälpa honom att undvika sin livliga nemesis, fotbollen.

 

 

Kaiser säger att han hade lite talang men valde att inte använda den. Några intervjuer bekräftar det, inklusive Jair Pereira, den f.d Atlético Madrid-tränaren som vann fler än 20 pokaler under sin karriär, men majoriteten börjar asgarva när de hör det. I Brasilien föregicks ofta träningspassen ofta av lite piggy in the middle (kvadraten). "Det var verkligen inte hans grej," säger Bebeto. "Han rusade från ena änden till den andra. Svettades massor! Han var helt slut innan träningen ens hade börjat! En dag sa vi bara: 'Kliv ur nu, Kaiser! Annars kommer det sluta med att vi dödar dig!"

 

 

Kaisers mest berömda - och farligaste - lurendrejeri inträffade i Bangu, en liten klubb i den Västra zonen och en plats som har kännemärket att de var värd för den första fotbollsmatchen som någonsin spelades i Brasilien. 1985 var de så nära som en förlorad straffskjutning från att vinna Campeonato Carioca, en prestation som skulle ha slagit väldigt högt. På den tiden ägdes de av Castor de Andrade, Brasiliens ledande bichiero (en person som styr ett illegalt gamblingspel), och han beskrevs rutinmässigt som den farligaste mannen i Brasilien och han var väldigt bra kompis med Fifa-presidenten João Havelange. Castor var ingen man irriterade lite, och att göra honom arg var inte ens att tänka på. Efter en match jagade han domaren runt planen, en pistol fladdrade i hans bakficka då han försökte engagera domaren i en brådskande diskussion gällande en mindre åsiktsskillnad i tolkningen av spelets regler.

 

 

Castor värvade Kaiser, vilket ledde till att en tidning satte följande rubrik: "BANGU HAR FÅTT SIN KUNG". Den rubriken blev berömd, och inte bara för att Kaiser visade den för alla vid varje tillfälle han fick. När han anlände hade han de vanliga skadeproblemen. Men Castor älskade honom ändå, p.g.a hans fräckhet, hans karisma, hans skamlöshet - och hans till synes ändlösa tillgång till vackra kvinnor. Han älskade Kaisers personlighet så mycket att han ville se den visas upp på planen. En helg fortsatte Kaiser flitigt med sin rehab klockan 4:00 på nattklubben Caligula när ord nådde honom om att Castor hade skickat ut en order att han skulle infinna sig på stranden nästa dag. Kaiser fick panik innan han försäkrades av tränaren att han skulle bli kvar som en icke-spelande avbytare.

 

 

Bangu fick en förskräcklig start på matchen och låg snart under med 2-0. Castor skickade ett meddelande från läktarna via en walkie-talkie om att det var dags att släppa lös stjärnnyförvärvet. Kaiser hade två val. Han skulle kunna gå in som inhoppare, i så fall var han död; eller så kunde han vägra att gå in, i så fall var han också död. Så han improviserade fram en tredje valmöjlighet. Medan han värmde upp hörde han ett motståndarfan kalla honom en "långhårig bög" och det använde han som ursäkt för att starta ett bråk med bortasupportrarna. Han blev utvisad innan han kom in på planen.

 

 

Kaiser kallades in för att träffa Castor efter matchen. "Gud har tagit bort båda mina föräldrar men gav mig en annan pappa som de anklagade för att vara en skurk," fnös han. "Så jag tappade det och gick efter dem. Men oroa dig inte för mitt kontrakt går ut om en vecka och då drar jag." Castor gav honom en löneförhöjning och en kontraktsförlängning.

 

 

Den dagen, precis som alla andra dagar, levde Kaiser på instinkt och i ögonblicket. Han levde inte för morgondagen; han levde inte ens för senare idag. Hans liv har varit ett ändlöst virvlande grundat på ett antal små, instinktiva bedrägerier som tillsammans bildar ett gigantiskt lurendrejeri. Och det är därför så många människor älskar honom.

 

 

Kaiser i FC Wacker Innsbrucks färger. Fotografi: Carlos Kaiser

 

 

Den goda 171:an

I Brasilien är 171 paragrafen i strafflagen som hanterar bedragare och bondfångare; därför kallas sådana personer 171:or. Nästan alla anstränger sig ordentligt för att berätta för dig att Kaiser var en god 171:a. "Jag känner ingen som har en berättelse som visar upp Kaiser som opålitlig," sade Carlos Alberto, kapten för Brasiliens världsmästarlag 1970.

 

 

När det gäller effektiviteten var han en fantastisk 171:a. Han gjorde alla lågnivålurendrejerierna - bli av med plånboken, bankautomaten svalde hans kort - så att han aldrig behövde betala för någon middag. Detta ledde ofta till en ganska rejäl nota. Kaiser går igenom faser av hetsätande och hetsbantande och vid ett tillfälle på en pizzarestaurang räknade personalen till att han stoppade i sig 70 (S-J-U-T-T-I-O) pizzabitar. Kaiser var inte nöjd med att omdefiniera fotbollen, han omdefinierade även restaurangkulturen genom att introducera den gratis allt-du-kan-äta-buffén. "Jag kunde vara utfattig," säger han, "men om jag var tvungen att ta ut en tjej på middag på det bästa stället i Rio kunde jag göra det."

 

 

Han hade inga pengar men han var en självskapad VIP. Alexandre Torres minns när Kaiser frågade hans pappa - Carlos Alberto, kapten för det bästa fotbollslaget i historien - om han ville åka till den otroliga resortstaden Búzios, Brasiliens svar på St Tropez, över jul och nyår. Carlos Alberto visste att inte ens han kunde få en reservation med så lite tid kvar men han bestämde sig för att syna Kaisers bluff. Tio minuter senare kom Kaiser tillbaka med ett hotellnamn och en kontakt, och Carlos Alberto stannade där i fem dagar.

 

 

Kaiser, i mitten, visar upp sin magnifika frisyr. Fotografi: Carlos Kaiser.

 

 

Karneval

Rio är en av de mest ohämmade platserna i världen. Den mest uppenbara manifestationen av detta är den fysiska akten av kärlek, men relationen mellan sex och kvinnohat har ofta legat på den otrevliga sidan av obekväm. "Hela mitt liv har kretsat kring sex," säger Kaiser. "Det finns inga andra fritidssysselsättningar. Om jag gick till en nattklubb spenderade jag 10 minuter på att ragga på någon tjej och sedan gå därifrån. Man tar henne bara till den första offentliga toaletten och den första tillgängliga toahytten, ger henne ett nyp och sedan drar man. Allt detta kommer från kulturen i vilken jag uppfostrades i. Jag kom från en väldigt fattig kultur med obildade människor, så jag hade det i huvudet att för att ha sex måste du vara macho. Det är inte något jag är särskilt stolt över."

 

 

Han använde sin status för att ragga upp kvinnor. Ibland visade han en grynig VHS av någon med samma namn som gjorde briljanta eller avgörande mål. Han hamnade nästan själv i en grynig VHS när han följde med till en porraudition för att stötta sin kusin och lämnade ett sådant intryck att han nästan hamnade i filmen.

 

 

Diego Maradona njuter under karnevalen i Rio. Fotograf: Terry George/WireImage

 

 

Kaiser försökte efterlikna sin idol och bästa vän, superstjärnan Renato Gaúcho, med solglasögon som aldrig togs av och en extravagant hockeyfrilla. Renato symboliserade den sista guldåldern i den inhemska brasilianska fotbollen, när de stora spelarna spenderade majoriteten av sina karriärer på hemmaplan och spelet inte hade infekterats av professionalism. Renato, Kaiser och en annan forward vid namn Gaúcho var omöjliga att separera, samtidigt som han regelbundet även hängde med Romário, Edmundo och t.o.m Diego Maradona, som ofta kom till karnevalen i Rio.

 

 

Renato är superstjärnan Europa aldrig lärde känna: en lång, elegant ytter som nästan var för hunkig för att fungera. Bebeto tycker att han var lika bra som Lionel Messi och Neymar. Renatos tid må ha varit 1986 men han sparkades ut ur VM-truppen av Telê Santana, en åskledare för ett antal spelare som smög ut från lägret för en natt på stan.

 

 

Renato hade en kort period i Roma, men professionalismen och bristen på stränder tärde för mycket på honom. Resten av hans karriär spenderade han i Brasilien. Trots att laget som vann VM 1994 koms ihåg med en asterisk p.g.a deras försiktiga spelstil var den inhemska fotbollen lika uttrycksfull som någonsin tidigare. Det här var ett lag när Jogo Bonito var en filosofi och inte någon reklamslogan.

 

 

 

 

1995, under ett särskilt glamouröst race för statsmästerskapet i Rio, hade Renato, Romário och Túlio ett lekfullt, pågående offentligt gräl gällande vem som var Kung av Rio. Renato vann argumenteringen med sitt legendariska "magmål" som vann finalen i Campeonato Carioca för Fluminese mot Romários Flamengo. Det fanns en annan utmanare till kronan. Nuförtiden är Kaiser i 50-årsåldern och jobbar som fitnesstränare för kvinnor - men hans rykte lever kvar. "De där tre käbblades bara," säger Alexandre Torres. "De ville inkräkta på en kille som var omöjlig att störta från tronen. Den riktiga kungen av Rio var Kaiser."

 

 

Kaiser: The Greatest Footballer Never to Have Played Football släpps under 2018.

Också den här veckan: Dimitri Payet, Fit and Proper-folk och fel Mike Dean

   

Gianni Infantino och Diego Maradona på Fifa-kongressen i Bahrain. Fotograf: Mike Hewitt/Fifa via Getty Images

 

 

 

 

AV: David Hills, the Observer, söndag 28 maj, 2017:

 

 

Säsongens man

Gianni Infantino - rundade av år ett av Fifa 2.0 genom att avsluta sitt moralteam och attackera "fejkade nyheter och alternativa fakta": "Att såga Fifa har blivit en sport i vissa länder. Men vi är transparenta. Vi är en djupt ärlig organisation."

 

 

• Definierar den nya 2.0-livssynen: återhållsamhet på exekutiv nivå. Infantino sade att hans reducerade grundlön på £1,15m (12,86m kr) om året plus bonusar, bil, hus och £1,542 (17,245 kr) i månaden för omkostnader "mer än några ord reflekterar min starka vilja att få ett slut på den sortens uppträdande som, tidigare, har lett till missbruk".

 

 

Också från Fifa under 2016-17:

 

 

• Bästa nykomling: Generalsekreteraren Fatma Samoura, chef för Fifas interna åtstramningar, tjänar £1m (11,1m kr) om året, men revisorer fick reda på att hon spenderat £22k (246,030 kr) av Fifa:s pengar på att få sitt hem städat fem gånger i veckan. Fifa säger att Samoura betalade tillbaka summan "när hon fick reda på problemet".

 

 

• Bästa ambassadör: Diego Maradona - träffade pressen i februari som Fifa:s goodwillambassadör - förnekade att han hade slagit till en reporter som ställt en fråga till honom: "Jag slog inte. Om jag hade slagit dig, då hade du inte haft någon näsa kvar. En mot en hade jag krossat dig."

 

 

• Och en som går vidare: Nigerianska exekutiva direktören Amos Adamu omskolade sig till präst efter att ha åkt på sin andra långvariga Fifa-avstängning i mars. "Du vet, jag har fått nog av fotbollens politik. Mitt kall är annorlunda nu, mitt liv har ändrats. Jag är tillbaka i seminariet för att tjäna gud."

 

 

Plus: bästa Fifa-läromästaren

Augusti 2012: Exekutiva direktören för Fifa:s Schysst spel och socialt ansvar Kirsten Nematandani står som värd för en två dagar lång workshop kallad "Integritet i sport", där hon attackerar uppgjorda matcher som "en cancer som rånar spelet på dess oskuldsfullhet. Det här är en underbar chans att lära sig mer om det här hotet."

December 2016: Nematandani stängs av i fem år för sin involvering i uppgjorda matcher.

 

 

På annat håll: bästa citatet

Uli Hoeness - dömd för skattesmitning på €27,2m (276,07m kr) och återinstallerad som Bayerns president - om att komma tillbaka in i fotbollen i januari: "Jag har blivit mer reflekterande, tolerant och ödmjuk. Men jag tycker att jag fortfarande har ett relativt gott rykte i den internationella fotbollsvärlden. Det verkar inte som att det har fått lida."

 

 

Säsongens test

Fotbollens Fit and Proper-test avslutar ännu en stark säsong genom att ge grönt ljus åt Evangelos Marinakis att köpa Forest. Marinakis, som förnekar påstådda uppgjorda matcher och anklagades tidigare för att ha sett till så att en domares bageri sprängdes i luften men åkte inte på några åtgärder, säger att han kommer föra med sig stabilitet: "För mig är fotbollen ett sätt att leva."

 

 

• Andra som också gett något tillbaka den här säsongen:

a) Blackpools Karl Oyston - avstängd 2015 efter att ha kallat ett fan "ett enormt jävla missfoster med särskilda behov" - förbjöd demonstranter att komma in om de inte skrev på ett "acceptabelt uppträdande-formulär"; b) Francesco Becchetti, tog Orient mot likvidation efter att ha spenderat året med att bekämpa ett utlämningsförsök till Albanien gällande omtvistade bedrägerianklagelser; c) Coventry, avledde protesterna mot ägarna Sisu medan de stöttade Ligans "Enjoy the Match"-kampanj i oktober: "Här hos Coventry City vill vi att våra fans ska få den bästa möjliga upplevelsen på matchdagen, och lämna med ett leende, oavsett resultat i matchen"; och d) Massimo Cellino: lämnade Leeds efter sju managers och tre avstängningar. Hans budskap på sin första dag 2014: "Leeds fans har fått nog av att äta skit och stänga sina munnar. Jag vill göra dem stolta igen."

 

 

Samtidigt: bästa målet

Aston Villa-ägaren @Dr_TonyXia snackade med Villas fans på Twitter i mars: "#Vi är ett lag. #Kämpa vidare... Jag köpte inte Villa av affärsmässiga skäl. Jag förväntade mig aldrig att tjäna pengar på det"; och då han pratade med Bloomberg i Peking: "Om vi inte hade köpte Villa hade vi äntrat industrin med andra medel. Nu när vi har kontroll över Villa kommer vi utnyttja den här möjligheten och använda den till att främja våra affärsverksamheter i sportindustrin."

 

 

Och mest betryggande

Italien: Nya Palermo-presidenten Paul Baccaglini - tv-personlighet, nakenmodell och 2009 grundare av ett politiskt skojparti baserat på citroner (slogan: "Yes, We Lemon") - försäkrar fansen i mars gällande sin trovärdighet: "Jag är ingen f.d dömd knarkhandlare."

 

 

Managernytt: bästa uttågen

1) Rumänien, 12 september: CSM Poli Iaşi-ordföranden Florin Prunea försvarar tränaren Nicolò Napoli: "Fans skriker, men det är alldeles för mycket att be mig att sparka honom. Jag kommer inte att fundera på att sparka honom." 5 oktober: Tänker på det. 6 oktober: Ger honom sparken.

 

 

2) Tyskland, 29 november: Darmstadt-presidenten Rüdiger Fritsch om tränaren Norbert Meier: "Lyssna, om sparkandet av en tränare garanterade framgång skulle varje klubb göra det var fjärde vecka. Studier visar att i 99,9% av fallen uppnår det ingenting. Andra klubbar runt oss gjorde det och hjälpte det dem? Nej. Det är inget universalmedel som folk tror. Lugn och stadga - det är svaret." 6 december: Ger honom sparken.

 

 

Och 3) Petersfield-managern Jon Robson: åkte hem i halvtid i deras 4-2 förlust mot Kidlington i mars. Ordföranden Graeme Moir: "Han sade till spelarna i omklädningsrummet: 'det är över nu', och sedan körde han hem... det har varit en frustrerande tid för alla."

 

 

Mest genomtänkt

Sam Allardyce reflekterar över sin bonus på £2m (22,3m kr) på försäsongen för att han höll Sunderland kvar i Premier League, en utbetalning på £1m (11,18m kr) för sina 67 dagar som Englands manager från hans £6m (67,1m kr) kontrakt och en bonus på £2m (22,3m kr) för 21 matcher från hans £2,5m (27,9m kr) avtal med Palace: "Det kommer en tid när du måste utvärdera."

 

 

Bästa äventyret

Dimitri Payet, februari 2016: "Jag är stolt över att förlänga mitt äventyr med West Ham. Kärleksaffären fortsätter." Mars 2017: "Jag hade ingen vilja att spela i de lägre delarna av Premier League. Man skulle kunna säga att jag var skitförbannad, ja."

 

 

Mest hederlig

Rumänien: Botosani-tränaren Leo Grozavu förnekar att han slog till en utbytt spelare i mars ("Jag slår inte, det finns inte en chans att jag slår") - sedan avgick han när bilder dök upp som visade att han hade gjort det. "Jag presenterar min avgång. Det handlar om heder att jag gör det. Bra karaktär är det som betyder något."

 

 

Mest påhoppad

Argentina: U20-tränaren Gerardo Salorio, 57, stängdes av i februari för att ha klättrat över ett staket för att slåss med fans. "Folk kallar mig gammal, ett fyllo, men jag klättrade bara för att hitta hatarna. Jag har sagt tusen förlåt, men jag känner mig som Jesus för att vara ärlig - alla är på mig utan någon anledning."

 

 

Mest defensiv

Chile: Colo-Colo försökte fixa till sin form i oktober med rapporterad "grundläggande häxkraft" - de planterade "åtta magiska buskar" och personal fick "smörja in åtta liter vinäger i omklädningsrummet med trasor." Tränaren Pablo Guede: "Det är inte min idé, men det är normalt."

 

 

Mest klok

Brasilien: Vila Nova-försvararen Marcelo Cordeiro var "instabil" i oktober efter att ett klipp där han och Goias-forwarden Rossi låtsades ha blivit skallade av varandra spreds på nätet. "Jag kunde inte ta risken att inte göra det. Sånt är livet. Det är det spelet vi är med i."

 

 

Mest förvirrad

Twitters @TheRealMikeDean, US-amerikansk hip hop-producent, gick upp emot hatare i januari: "Jag är inte en domare"; "Fel Mike Dean"; "Soccer är lamt"; och "JAG ÄR INTE NÅGON SOCCER DOMARE ERA DUMMA D*****. GÖR LITE RESEARCH."

 

 

Bäst tatuering

Belgien: Mechelen-försvararen Uros Vitas - "irriterad" efter att hans torsotatuering föreställandes hans frus ansikte kom ut på nätet i februari. "Det är lätt att driva om det, men Snezane är allt i världen för mig. Den blev som den blev. Det finns ingen ånger."

   

 

 

 

Bästa biroll

Brasilien: Herrelösa hunden Zulu jagade Goiás-vänsterbacken Juninho under en SerieB-match i Pelotas i september. Juninho sade att han fick panik för att "man vet aldrig med hundar"; lokalbefolkningen berättade för RBS TV att Zulu är "bara leksugen. Om han ser en boll börjar han jaga den."

 

 

Plus: mest överraskad

Brasilien, september: Miss Bumbum 2016-deltagaren Danny Morais - kusin till 2015 års finalist Sabrina Boing Boing - brottades med en publikvärd i Grêmio innan hon jagade spelare över planen: "Självklart förväntade jag mig aldrig en sådan mediauppmärksamhet från detta. Jag följer alltid endast mitt hjärta."

Också den här veckan: Fifa i Bahrain; Felipe Melo om luffare; och lejonet som röt

   

Carla Tavecchio: "Avskyvärt". Fotograf: Paolo Bruno/Getty Images

 

 

 

 

AV: David Hills, the Observer, söndag 7 maj, 2017:

 

Veckans citat

Carlo Tavechio - italienska fotbollsförbundets chef, kritiserad för antisemitism 2015 och avstängd för "bananätare" rasism 2014 - om det rasistiska hånet Sulley Muntari fick utstå: "Det är avskyvärt. Men vi har skickat ett tydligt budskap [gällande antirasism]. Glöm inte det."

• Tavecchios åsikt om att hans förbunds disciplinpanel initialt stängde av Muntari för att ha protesterat medan de friade Cagliari p.g.a att "endast 10 fans var involverade": "Det är inte upp till mig att ifrågasätta den oberoende domen. Det skulle vara ganska fel."

• Pionjärer inom den avstängningsbaserade inställningen mot offer för rasism: Rysslands fotbollsförbunds disciplinchef Artur Grigorjants, som stängde av Ufas Emmanuel Frimpong 2015 efter att ha gestikulerat mot rasister; Rostovs Guélor Kanga i tre matcher 2014 för att ha "förolämpat" dem; Christopher Samba i två matcher 2014 för en "otrevlig gest"; och Alanias Dacosta Goore 2013 för samma brott. Grigorjants förklarade 2015: "Dessa s.k., med citattecken, offer... de fortsätter att tappa kontrollen."

 

På annat håll: stor vecka för

Fifa-chefen Gianni Infantino: som förnekar rapporter om att han står inför en andra etisk undersökning, och han förbereder sig för att vara värd för Fifa:s kongress i Bahrain, med en push gällande mänskliga rättigheter. Hans förutspåelser 2016 gällande hur det skulle rulla på nu: "Fifa har gått igenom ledsamma tider, men dessa tider är över. Vi kommer återställa bilden av Fifa, vi kommer återställa respekten för Fifa - och alla i hela världen kommer applådera oss."

 

• Om kongressagendan den här veckan, bredvid de mänskliga rättigheterna:

 

 

a) Ett förslag att göra sig av med policyn om att rotera VM-värdarnas kontinenter "om omständigheterna så kräver" - goda nyheter för Kina 2030, 12 månader efter att Kinas Dalian Wanda Group blev en Fifa-sponsor på högsta nivån.

b) En diskussion i Fifa-rådet om att avsätta Fifa:s etiske domare Hans-Joachim Eckert och hans ledande etiske utredare Cornel Borbély, och återinföra extra exekutiv makt till Infantino.

c) Och agendapunkt 14.5, föreslagen av Rwandas fotbollsförbundschef Vincent Nzamwita: en debatt om att öka "kompensationen för Fifa:s rådsmedlemmar och cheferna för medlemmarnas förbund".

 

 

Sätter tonen

Februari 2016: Tjeckiska fotbollsförbundets chef Miroslav Pelta hyllar valet av Infantino som "en transparent ny era, ett slut på misstänksam fotboll, en chans till reformer. Gianni är en av oss." Maj 2017: Pelta förnekar eventuella förseelser efter att ha blivit arresterad gällande påstått missbruk av allmänhetens pengar efter en räd mot fotbollsförbundets kontor.

 

Andra nyheter: värmer upp

Ryssland: Sotjis Fisht Stadium, värd för den ryska cupfinalen som en repetition inför VM-matcherna 2018, fick se matchen sluta i ett storbråk, fyra röda kort och 64 arresteringar. Biträdande premiärministern Vitalij Mutko: "Det var en bra avslutning. Det är som ett bra bröllop - inte utan ett slagsmål."

 

Stressig vecka för

Brasilien: Palmeiras Felipe Melo: a) avstängd efter att ha slagit till Penarols Matias Mier; och b) äntrar politiken för att stötta presidentkandidaten Jair Bolsonaro, som går till val som evangelisk högerextremist som är för tortyr och emot homosexualitet. Melo: "Ja, jag är med Bolsonaro. Gud välsigna hårt arbetande människor, och åt helvete med luffarna." Han förklarade sig lite senare: "När jag pratar om luffare, pratar jag om folk som vill skada vårt land."

 

Tuff vecka för

Sandro Rosell, f.d president för Barcelona, som står inför en rättegång gällande påstått bedrägeri bredvid efterträdaren Josep Maria Bartomeu och Neymar, ett år efter att Barça bötfälldes med £4,7m (53,9m kr) i ett relaterat fall gällande skattefiffel. Rosells dom om bedrägeripratet 2013: "Det är hänsynslöst. Jag är lugn. Jag är inte dugg orolig för det här."

 

 

Kändisnytt

Brasilien: Målvakten Bruno - satt i fängelse för att matat sina hundar med sin flickvän 2010 för att slippa betala för parets barn - på väg att bli pappa för fjärde gången, enligt juristen Lucio Adolfo. "Ja, [hans fru] är gravid. Han är glad, men jag kan inte säga mer. Jag är en jurist, inte familj."

 

Managernytt: går vidare

Brasilien, 16 mars: Palmeiras president Maurício Galiotte tonar ner pratet om att sparka Eduardo Baptista och återanställa gamle tränaren Cuca: "Cuca är ett excellent proffs, men Eduardo har alla kvaliteter. Han behöver bara tid. Och han kommer att få tid." 5 maj: Sparkar honom och återanställer Cuca.

 

Mest förfärad

Brasilien: Sapucaienses president José Luis Christianetti, reagerar efter att anfallaren Marlon Natanael arresterades från stranden innan avspark gällande en påstådd beväpnad kidnappning och utpressning. "Han verkar vara en så trevlig kille. Det är en sorglig överraskning." Natanael förnekar alla eventuella förseelser.

 

 

Senaste nytt om respektkampanjen

Ryssland: Armavir-presidenten Valentin Klimko är upprörd efter att anfallaren Andrej Myazin stängts av i sex månader efter att ha angripit en domare ("domaren slog till honom först, de gjorde det mot varandra") - men tonar ner det "respektlösa" snacket om att domaren var full. "Nej. Inkompetent, blind eller ohederlig - men inte full."

 

Bästa gesten

Indien: Diego Maradona skrev på för att spela i en välgörenhetsmatch, "Match för Enhet" i Kolkata för att "sprida min överväldigande kärlek för spelet". Diegos tidigare bästa ögonblick när det gäller välgörenhetsmatcher: 2015, berättade följande för fansen vid en "Match för Fred" i Colombia: "Jag ber till gud om fred, jag vill ha fred av hela mitt hjärta", för att sedan klappa till en 14-årig pojke i ett bråk på planen. "Förlåt mig, mannen. Jag slår aldrig barn."

 

Mest grundlig

Brasilien: Domaren Héber Roberto Lopes beskrev Avaís lejonmaskot i sin disciplinrapport efter en match: "I halvtid gjorde maskoten, ett lejon, gester som antydde att domarna stal från Avaí. Det hände vid tunneln." Tränaren Claudinei Oliveira: "Det är Avaí mot världen."

 

Också den här veckan: Wenger om vadslagning, Becali om kvinnor och en i ögat för Zago

   

Jack: en högre sort. Fotograf: Andrea de Silva/Reuters

 

 

 

 

AV: David Hills, the Observer, söndag 30 april, 2017:

 

 

Veckans citat

Trinidads åtalade Jack Warner har reagerat på att Concacaf stämt honom och hans f.d granne i Trump Tower Chuck Blazer på $20m (172,3m kr) genom att kontringsstämma dem på $40m (344,7m kr). Warner säger att hans ärekränkningsfall kommer avsluta "illdåden som begåtts mot mig av män av en lägre sort... Tiden har kommit. $40m (344,7m kr) blir det. Dubbla deras!"

 

 

• Jacks tidigare bästa domstolsplan: 2012 - ett löfte om stämning för ärekränkning gällande "jävligt dumt" snack i pressen om en FBI-utredning: "Jag kommer stämma dem till högsta himlen... Det kommer bli domstol efter domstol efter domstol."

 

 

Också tillbaka bland nyheterna

1) Richard Lai, chef för Guams fotbollsförbund och medlem av Fifa:s revisions- och efterlevnadskommitté. 2013: Installerar solpaneler på hans förbunds kontor i ett försök att dra in $82,000 (706,640 kr) "till gräsrötterna, till ungdomen, till utveckling... Mitt främsta intresse sedan jag blev president har varit att hitta fler inkomstkällor." 2017: Påstår sig vara skyldig i ett fall gällande mutor på $1m (8,6m kr); har gjort av med $1,1m (9,4m kr).

 

 

2) Gordon Derrick, chef för Antiguas Karibiska fotbollsförbund. 2016: Vinner en ny fyraårsperiod på posten, lovar att lyfta en organisation "som var, när jag anlände, skandalbefläckad och nedsmutsad." 2017: Riskerar en fyra år lång avstängning gällande påstådda "intressekonflikter, erbjudanden och mottaganden av gåvor, misskötsel av pengar, maktmissbruk och illojalitet". Han förnekar alla eventuella förseelser.

 

 

Och 3) Nicolás Leoz, Paraguays åtalade f.d Conmebol-chef - länkad av revisorer till ett "gap" på $150m (1,29 miljarder kr) i deras räkenskaper. Leoz, 88, gick i pension 2013 "med fridfullheten och vetskapen om att ha gjort ett uppriktigt, ärligt jobb", och reflekterade om ihärdigt pressintrång: "Först var pressen i England på det; nu är det den tyska pressen. Jag vet inte. Vad är det som driver dessa människor?"

 

 

Plus: veckans mening

Fifa - förnekar att ackrediteringsreglerna begränsar journalisternas rörlighet vid sommarens Confederations Cup i Ryssland och att det skulle utgöra ett hot mot pressfriheten: "Pressfriheten är topprioriteringen för FIFA."

 

 

På annat håll: bäste förkämpen

Ukraina: Dynamo Kiev reagerade efter att fansen hållit en "vit frenetisk" KKK-hakkors protest mot svarta spelare. "FC Dynamo har alltid förespråkat respekt för den allmänna ordningen och generellt accepterat etisk standard och fördömt diskriminering." (Hjälper till att få fram budskapet: Dynamo-tränaren Serhij Rebrov, som reflekterade över sin tid i Spurs 2008: "Många mörkhyade människor bor där. Så helt naturligt är brottsstatistiken högre.")

 

 

Nyheter om den moderna fotbollen

Veckans ögonblick: West Hams skattefinansierade arena fick ett tillslag riktat mot sig gällande anklagelser om skattefusk, 18 månader efter att vice ordföranden Karren Brady röstade för att skära ner skattelättnaderna i brittiska överhuset. Brady, inte anklagad för att ha gjort något fel, sade följande till The Sun: "Klubben är grundligt tillfredsställd att den har uppträtt lämpligt."

 

 

En att hålla koll på

Arsène Wenger, vill ha ett förbud mot vadslagning: "Du har överallt, i varje reklam, spela, spela på Sky, spela här, spela där. Om du inte vill att folk ska spela, gör det inte officiellt." (2016: Arsenal gör Tempobet till "officiell spelpartner i Oceanien", som då gör sällskap med officiella spelpartner i Europa Betfair, 12Bet (Asien), SportPesa (Afrika) och "Officiella dagliga fantasisportpartnern" Draftkings. Arsenal: "Vi är jätteglada att välkomna Tempobet in i vår familj. Vi ser fram emot att jobba tillsammans för att engagera våra supportrar.")

 

 

Bästa försvaret

Kroatien: F.d Dinamo-presidenten Zdravko Mamic, i domstol gällande påstådd förskingring på €16m (161,5m kr) och skattefusk på €1,6m (16,1m kr), reagerade när domaren läste upp åtalspunkterna. "Jag lyssnar inte. Det här är sjukt och avskyvärt. Jag är ingen tjuv, jag är skaparen av det moderna Dinamo. Jag är skaparen av kriget mot brottslighet. Folk går hungriga och Kroatien kastar pengar på den här farsen?" Rättegången fortsätter.

 

 

Snabbast utförsbacke

November 2016: David Yip, chef för ett kinesiskt konsortium som vill köpa Hull: "Under det senaste årtiondet har Hull City AFC excellerat... eskalerat från en topp till en annan. Det är för den kolossala potentialen som vi har intentionen att köpa Hull City AFC." April 2017: Yip tas i förvar av Hong Kongs Oberoende kommission mot korruption.

 

 

Samtidigt i Rumänien

FCSB-ägaren Gigi Becali funderar på chanserna för Anamaria Prodan, tränaren Laurentiu Reghecampfs fru, att ställa upp i presidentvalet i den rumänska ligan. "Jag kommer blockera det. En kvinna som styr? Det skulle våldföra sig på guds principer. Jag vet vem som ligger bakom allt detta, att promota kvinnor, våldföra sig på guds plan - det är 'den där med horn'. Djävulen dominerar i väst - Trump besegrade bara Clinton för att USA är immunt. Den ortodoxa läran är den sista bastionen. Jag talar Jesus ord."

 

 

Managernytt: flyttar vidare

1) Januari 2017: Dave Jones blir Hartlepools sjunde manager på fem år. "Om den här klubben har ett rykte om sig att flytta vidare managers, då är det dags för en förändring. Ordföranden har tagit hit mig för att ändra på saker och ting." April 2017: Flyttar vidare.

 

 

2) Schweiz: Sions president Christian Constantin - 44 tränarbyten på 14 år inklusive han själv som tillfällig tränare fyra gånger - förnekar att han sparkade tränaren Peter Zeidler: "Han tar bara semester." Zeidler: "Det finns ingen 'semester'. Faktum är att min ersättare precis tog träningen. Christian har visat mig vägen."

 

 

Mest felaktigt behandlad

Brasilien: Chapecoense-tränaren Vagner Mancini reagerade efter att hans anfallare Rossi blev utvisad och spreds på nätet efter att ha greppat en motståndare i rumpan. "Domaren var partisk. Foular som utfördes av ett lag blåstes av med stränghet; från den andra sidan, nej. Vi fick ingenting."

 

 

Och hårdast ansatt

Brasilien: Internacional-tränaren Carlos Zago förnekar simulering efter att han kollapsade och höll sig för ögat när Caxias-mittfältaren Elyser nuddade hans axel. Zago - bötfälld för att ha sparkat en klubbdoktor under det första mötet - sade till pressen att han var tvungen att lägga på is: "Han träffade mig i ögat. Det hände."

https://twitter.com/DonaLuciaHexa/status/856274062624030720

Också den här veckan: Kelvin MacKenzie, ett sovvagnståg och alla småklubbars avund

   

Harry: tillbaka i spelet. Fotograf: Chris Radburn/PA

 

 

 

 

AV: David Hills, the Observer, söndag 23 april, 2017:

 

 

Veckans citat

Harry Redknapp - manager i tre matcher gratis ("Jag sa till Birmingham att jag inte vill ha någonting, jag är inte intresserad av pengarna") - på frågan om hans "trevliga" överlevnadsbonus på £250,000 (2,83, kr): "Det är inte så trevligt, inte så trevligt. Det var ingen pengaaffär för mig."

 

 

• Harrys motivation för hans senaste jobb, två matcher som boss för Jordanien 2016: "När jag träffade prins Ali gillade jag honom bara väldigt mycket. Han är fotbollsgalen. Jag frågade inte om pengar, eller något sådant. Jag var uppspelt. Det var något annorlunda."

 

 

På andra plats

Sepp Blatter - har hjälpt USA:s justitiedepartement i deras utredningar, men "aldrig som en intressant person eller som någon under granskning. Aldrig. Jag har blivit utredd i två eller tre ärenden, men det är inga oegentligheter. Jag är bara en person för information."

 

 

Också tillbaka bland nyheterna

a) Trinidads åtalade Jack Warner - riskerar ett federalt bedrägeriåtal i USA från Concacaf, som vill få tillbaka "inte mindre än $20m (173m kr)" från honom och hans Trump Tower-granne Chuck Blazer. Warner förnekar alla oegentligheter.

 

 

b) F.d chefen för Costa Ricas fotbollsförbund Eduardo Li - avstängd förra veckan för mutor och för att ha förskingrat $90k (778,540 kr) från dam-VM för U17-landslag 2014. Li berättade för Fifa.com 2014 vad han hade tagit med sig från att ha varit värd för tillställningen: "Fantastisk stolthet och tillfredsställelse."

 

 

c) Chefen för Ghanas fotbollsförbund Kwesi Nyantakyi - tar sig tid för att inviga "The Kwesi Nyantakyi Fan Club" och förutspår sig själv i en ledande roll: "Jag förtjänar att bli vice president för CAF. Det är en väg utvald för mig av gud."

 

 

Och d) Brasiliens fotbollsförbund - lett av den åtalade Marco Polo Del Nero, efterträdare till den åtalade Ricardo Teixeira och den utlämnade José Maria Marin - har annonserat en vinst på $14,16m (122,49m kr) på deras bolagsstämma: "Under en kris växer man, och hittar svar." Alla förnekar oegentligheter. Folha de S. Paulo: "Efter mötet lämnade samtliga exekutiva från fotbollsförbundet byggnaden med en väska med gåvor från sponsorer."

 

 

Plus: veckans statistik

6: Antalet av Brasiliens 12 VM-arenor vars byggnadsprojekt nu är under utredning gällande märkliga avvikelser och mutor. Fifa:s åsikt: de hade "inget inflytande eller kontroll" över affärerna. "Fifa förväntar sig att alla parter som står som värd för Fifa-turneringar följer lokala lagar och föreskrifter."

 

 

Andra nyheter: positivt och negativt

Nytt förra veckan: a) #FootballWelcomes-kampanjen - 20 klubbar stöttar Amnestys flyktinginitiativ om att sända ut ett budskap om att "bryta ner barriärer". Och b) Dokument från USA:s federala valkommission avslöjar donatorer till Trumps installationsfond: $1m (8,65m kr) från Arsenals Stan Kroenke, $1m (8,65m kr) från Fulhams Shahid Khan och $250k (2,16m kr) från Man Uniteds Ed Glazer.

 

 

Veckans klargörande

The Sun, 22 april 2017: "Den 14 april publicerade vi en artikel i Kelvin MacKenzie-kolumnen om fotbollsspelaren Ross Barkley som gjorde ofördelaktiga jämförelser mellan mr Barkley och en gorilla. Vid tidpunkten för publiceringen kände inte tidningen till Ross Barkleys familjehistoria och det fanns aldrig någon intention att fläcka ner honom." (The Sun, 12 maj 2014: "Roy Hodgson har satt sin tilltro i ungdomarna för att försöka vinna nästa månads VM. Växande stjärnan Ross Barkley hade möjligheten att spela för Nigeria tack vare sin farfar, men han valde de Tre Lejonen istället...")

 

 

Mest reflekterande

F.d Leyton Orient-ägaren Barry Hearn reflekterar över nedflyttning, skulder och obetald personal under Francesco Becchetti: "Tyvärr sålde jag till fel person." (Hearns åsikt när han genomförde affären 2014: "Minns ni Willy Wonka och guldbiljetten? Det är vad Orient har nu. Vi kommer bli alla småklubbars avund.")

 

 

Managernytt: flyttar vidare den här månaden

• Argentina, 7 april: Nya förbundspresidenten Claudio Tapia reflekterar över sitt första möte med tränaren Edgardo Bauza: "Jag lämnade mötet med ett bra intryck av Bauza, som jag inte kände innan det här. Vi kommer fortsätta att lära känna varandra."

11 april: Ger honom sparken.

 

 

• Italien, 19 februari: Genoa-presidenten Enrico Preziosi sparkar Ivan Juric och anställer Andrea Mandorlini för att: "Vi kunde inte fortsätta så, jag borde ha gjort det tidigare. Vi behöver erfarenhet, vi behöver Mandorlini."

10 april: Sparkar Mandorlini, återanställer Juric.

 

 

• Italien, 20 mars: Nye Palermo-ägaren Paul Baccaglini lovar ett "seriöst" kulturskifte: "Jag bekräftar på nytt mitt förtroende för Dieo Lopez: vi står fast vid Diego Lopez. Mr Zamparini är inte president här nu, jag är president och jag har bestämt detta."

11 april: Sparkar honom.

 

 

Mest missförstådd

Tunisien: CS Sfaxien-presidenten Moncef Khemakhem överklagar hans livstidsavstängning för att ha kysst, bitit och nypt en assisterande domare i vad han kallade ett försök "att muntra upp honom" och "säkra våra rättigheter med tänderna och fingrarna". Khemakhem säger att hans kommentarer efter matchen "misstolkades".

 

 

Mest lättdistraherad

Colombia: Santa Fes speaker läste fel i sitt intro efter den tysta minuten för Santos-spelaren på 1960-talet Kaneko, istället bad han fansen att hedra "Santos-spelaren Ricardo Oliveira", som stod i mittcirkeln. Oliveira: "Han behöver inte säga förlåt. Det är ok."

 

 

Månadens arbetsgivare

Rumänien: Botoşani-ägaren Valeriu Iftime reagerar efter att hans spelare tappat poäng efter att han sparat pengar genom att låta de resa till en bortamatch på ett sovvagnståg. "De är korkade, svaga, impotenta. Vasvari spelade som om han var 150 år, väntade på sin pension för att köpa en plats på världens största begravningsplats. De är trötta för att de sover i britsar? Kom igen. Vad tycker ni att jag ska göra? Hyra in värdinnor till varje spelare? Ska jag kittla deras fötter?

 

 

Och mest generös

Mexiko: Kändishäxan Zulema besökte Cruz Azul, som går igenom en svår period, för att rensa deras aura med hennes "Ritual Satánico", som innehåller ett kohuvud, ett grishuvud, kokosnötter, svavel och fyra ljus. "Ingen betalade mig. Jag kom för mig själv. Jag ville bara visa folk att häxeri existerar för goda saker, inte bara dåliga."